HUR SKILJER MAN PÅ KONST OCH MANÉR?
***
På torsdag åker vi till Göteborg för att fira äldsta barnbarnet Hilda som tar studenten. Av naturlig anledning bläddrade jag tillbaka något i mapparna. Läste förresten här på bloggen för någon vecka sen att man skall gå barnen till mötes i deras egen miljö, om man vill ta bra barnbilder. Det tycks jag ha gjort här alldeles utan att veta att detta är viktigt. Men så blev det inte bilder på Anita Lönns nivå heller förstås. I alla fall är det Hilda (3, nu 19) till höger, med nappflaska, fotat 2006. Färg, blixt, familjebilder, javisst. Men jag drar på munnen när jag ser bilderna här, det gör jag inte när jag ser Anita Lönns barnbilder. Och nå´t skumt är det, detta med svartvitt, gärna aningen suddigt, oskarpt eller kornigt och gärna en smula torftig miljö. Det tillför något odefinierbart som kanske har med konst att göra. Nä nä, jag tror inte för ett ögonblick att dom här bilderna skulle bli bra bilder bara jag gjort dom svartvita, lite korniga och sådär. Men nå´t lurt är det. Hur skiljer man på konst och manér?
*
Bilderna är tagna med min första digitala systemkamera Konica Minolta Dynax 7D, 6 Mpix
*
*
*
*
***
HaD/Gunte..