HANDLEDNING I KONSTEN ATT LEVA I NUET - ALDRIG EN TRÅKIG MINUT

***

Det finns många som försöker lära ut det här, alltifrån Zenmästare till nyutexaminerade handledare i mindfulness. Carpe Diem alltså. Ändå missar dom flesta dom naturliga lärare vi så många har alldeles inpå oss - barnen. Låt mig visa vad jag menar - det var bara några timmar sen jag var och hämtade Elias (5) på dagis

*

Till att börja med, gå aldrig på gångar och gator där man ska gå, gå där det är svårast, smalast och högst, på utsidan tex. Kanske är det det som är den smala vägen (den breda ska vi ju undvika)

*

Cykel är bra, den hämtar man själv såklart

*

Och så full fart ut i vida världen...

*

Men håll koll på vad som dyker upp, stora stubbar t ex. Naturen är full av under och spännande saker, dom måste undersökas. Att du gjorde det igår har ingen betydelse, livet ändras sekund för sekund, det kan finnas massor av nya saker - myror, gråsuggor....Allt, precis allt, är nytt varenda sekund om du inte visste det...Undersökas är att ta på...

*

...stå på...

*

...testa på olika sätt...

*

Med lite tur ligger där en barktelefon och väntar....

*

Och vi, eller jag, jag menar Elias, står i full kontakt med hela universum och just nu tänkte jag på en katt, då kom det förstås en katt som ville leka med just mig, förresten farfar jag önskar mig en katt!

*

Wow, han är ju efter mig ju.....

*

Kolla, vi följs åt hela tiden

*

Han jagar mig nu, hjälp...

*

Tillbaks till cykeln, då ropar kompisarna på dagisgården, vi har inte kommit så långt än

*

Men nu cyklar jag vidare.....

*

Men straxt, bara efter några meter, ligger ju den här granruskan och väntar på mig, den vill jag ha med, förresten, jag  har ju en pakethållare på cykeln, va´bra....

*

Men den är i vägen ju.....Till sist går det bra

*

Uppför den branta backen får man gå ändå

*

Så passerar vi storasyrrornas skola

*

Hemma ska den förstås undersökas. Farfar, jag ska ta in den till mitt rum, kan du öppna åt mig...

Där sa farfar nej faktiskt och Nu går vi in Elias, kom

*

Men Elias hör inte, vad är det under.....

*

Inte en endaste bild hittills  är arrangerad, farfar hade fullt sjå att ställa in och knäppa med kameran, alla infall är Elias (men inte kommentarerna förstås) . Men för sista bilden sa jag Ska du inte lukta på blommorna också Elias? så den blev ju lite stel och arrangerad....

*

Närvaro alltså, nuet, ni fattar va´?

***

2015-03-20 20:19   peringe

Bra närvaro av båda två farfar 6 son son.
Ha de' bra.
Ingemar C.

Besvara

Svar från Khalad 2015-03-20 22:41

Stort tack för det Ingemar!/ Björn T

Svara

2015-03-20 20:43   Lena Eriksson

Så är det! :)
Jag jobbar på förskola...just nu med 8 ettåringar 5 tvååringar och en hop 3,4,5, åringar....
Ingen sekund får förspillas...- men jag är ofta väldigt trött när jag går hem efter avslutat dagsverke.

Fina bilder och säkert väldans kul att ha för Elias en vacker dag... Säger som Ingemar; bra närvaro och bra jobbat av er båda!!!
Trevlig helg!

Besvara

Svar från Khalad 2015-03-20 22:43

Då vet du ganska väl:-) och jag har stor förståelse för att du blir trött! Elias sover förstås ochbdetvska jag också snart göra............hälsningar/ Björn T

Svara

2015-03-20 20:53   gorred

Så sant! Underbar bildserie.

Hälsningar//GöranR

Besvara

Svar från Khalad 2015-03-20 22:44

Visst är det, jobbigt och s.koj! Tack Göran/ Björn T

Svara

2015-03-20 22:04   Erik Madsen

Du är suverän på detta Björn.
Både foto och text.
Hälsningar och god helg från Erik / DK

Besvara

Svar från Khalad 2015-03-20 22:46

Mycket vänligt sagt Erik, stort tack. Enkel drivkraft, det är skoj sätt få vara med! Önskar dig en din helg också!/ Björn T

Svara

2015-03-21 06:59   Peter Henriksson

Detta har du fångat bra! :)

Besvara

Svar från Khalad 2015-03-21 11:39

Tack Peter! / Björn T

Svara

2015-03-21 19:27   Gun-Inger Arvidsson

En underbar dokumentation om Elias som nu finns för hans framtid
förmodligen i ett album du gör till honom.
Jag känner igen precis allt du visar och beskriver.
Barn är ganska lika i varje ålder de har.
Pojkar är helt annorlunda än flickorna mina åtminstone.
De skrek högt och gör det som vuxna när de ser ett litet kryp.
Killar är tuffa undersöker allt.
Detta är det jag gillar mest av all fotografering som du redan förstått.
Ha nu härligt kväll båda med era barnbarn.
Gun-Inger

Besvara