Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd

EFTER ARMAGEDDON - TRE BILDER

***

Hur gick det? Var det de goda som vann? Eller kanske de onda? Kanske det inte syns så bra, vilka som är goda och onda? Är det någon skillnad alls? Egentligen? På ont och gott alltså? Och vilka är dom världsliga kungarna som strider mot Gud? Är det bara kungarna eller ska vi ta med presidenterna också? Och ska det heta Harmagedon eller Armageddon? Det finns så mkt att strida om. Och Gud, vem är han? Man kallar honom frälsaren så det är väl en man, annars hade det ju hetat frälserskan. Och Jahve då? Och profeten? Och Zarathustra, vad sa han egentligen? Och Siddhartha?

*

Själv "tror" jag ju inte. Inte heller på något slutgiltigt Harmagedon. Men jag kan sträcka mig till att tänka att vi var och en lever i vårt eget Armageddon. Vi kämpar med oss själva för att inte tappa hoppet och tilliten. Men att jag skulle vara rätt och du fel, eller tvärtom, tror jag inte på. Inte ens att jag har rätt och du fel, eller tvärtom.

*

*

*

*

***

Inlagt 2023-01-12 16:52 | Läst 749 ggr. | Permalink

"Obehagliga bilder Björn... Under Kubakrisen var jag faktiskt rädd på allvar ett tag. Sedan såg det ut som om förnuftet ändå segrade. Dom människoföraktande diktaturerna föll undan - till och med det stora och mäktiga Sovjetunionen fick bita i gräset. Nu breder det ryska storhetsvansinnet ut sig igen. Konsekvensparametrarna spretar åt alla möjliga håll. Kan vi i väst hålla emot, om Ryssland verkligen tar ut svängarna efter sin storlek och kapacitet? Och om vi gör det...?"


(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
Under kalla kriget kunde ju Armageddon inträffa när som helst. För det mesta kunde jag förtränga läget, men minns ännu en gång jag vaknade kallsvettig och med bankande hjärta sen en vätebomb briserat över Slussen en mil bort. Sen vart det ju lite lugnare, efter Sovjets fredliga sammanbrott såg ju världen rätt vettig ut i sex veckor, somliga trodde på att freden skulle bestå, jag hoppades det men också att vi skulle fortsätta vara rustade, tyvärr tyckte inte alla det.

Tror mig förstå bilderna, kanske inte vätebomb men ändå Armageddon. Den andra med fågeln tycker jag är bra, den tredje skulle vara helt perfekt om mannen i mitten var ensam kvar.
Svar från Khalad 2023-01-12 22:28
Kampen mellan det onda och det goda slutar aldrig att fascinera Ändå vet få, om någon, hur ont resp gott ska definieras. Politiskt är det som är ont på ena sidan gott på den andra och tvärtom. Du skall icke dräpa står det i GT, samtidigt är det enl samma bibeldel tillåtet att döda den som dödat någon annan och det står vidare att överheten har rätten på sin sida eftersom överheten, prästerna, fått sin rätt från Gud och var och en är skyldig att följa överhetens bestämmelser.
Jordens undergång har människan också alltid spått, i asatro, abrahamitiska religioner och tex inom mayafolket. Att det inte hänt hittills betyder inte att det inte kan komma att inträffa även om jag tror risken för katastrofala meteoritnedslag är större än risken att människan åstadkommer det. Tack för bildsynpunkter, instämmer i båda :-)
Obehagliga bilder Björn...
Under Kubakrisen var jag faktiskt rädd på allvar ett tag. Sedan såg det ut som om förnuftet ändå segrade. Dom människoföraktande diktaturerna föll undan - till och med det stora och mäktiga Sovjetunionen fick bita i gräset.
Nu breder det ryska storhetsvansinnet ut sig igen. Konsekvensparametrarna spretar åt alla möjliga håll. Kan vi i väst hålla emot, om Ryssland verkligen tar ut svängarna efter sin storlek och kapacitet? Och om vi gör det...?
Svar från Khalad 2023-01-12 22:35
Det var meningen, tack Peter. Kubakrisen var otäck och jag kände nog som du . Kriget i Ukraina kräver dagligen många fler offer än det som hände i Kuba samtidigt som det hot USA utsattes för då inte går att jämföra med det Ryssland känner sig uppleva. Motsvarigheten skulle vara att USA bestämt sig för att stationera ballistiska missiler med strategiska kärnvapenladdningar i Ukraina och fartygen redan var på väg in i Svarta havet. Men visst finns ett reellt hot för att taktiska kärnvapen kommer till användning, otäckt nog. Tack Peter!
Mörka mättade bilder men på alla kommer ljuset uppifrån.
Lämnar de djupare politisk/filosofiska diskussionerna därhän (vilket inte innebär att jag inte ser dem som viktiga).

Men, hur kommer det sig att våra utlokaliserade köpcentra alltid har den här sortens dystopiska känsla inbyggd? Bara att vänta på gråväder och undvika människor i närområdet, så BLIR det dystopi som direkt påverkar alla som ser bilderna (ja, Björns fotografiska förmåga är ju en viktig bit här; inte bara att knäppa av...).

Kunde det inte tänkas att en något mindre deprimerande kringmiljö skulle vara mer "säljfrämjande"? Själv undviker jag ju att handla på sådana här ställen när det alls går, och spenderar ett absolut minimum av tid och pengar där när jag måste....