BARAVARA OCH VIKARBYN
***
I går var vi upp till Rättvik och Backa för att hälsa på I:s syster och väl uppe där vid Siljan vill jag gärna hälsa på i Vikarbyn och Baravara. Under en tioårsperiod kändes Baravara som ett andra hem, en plats att hämta kraft på. Det är det fortfarande men idag har jag mycket lättare att hämta det jag behöver inifrån, från mig själv, och har inte samma behov att av det skälet åka dit. Säkert skulle jag fortsätta ändå om kroppen tillät, nu gör den inte riktigt det.
*
Men det är ändå en stor glädje att bara gå runt i Vikarbyn, jag älskar alla träbyggnader som är påbyggda i steg efter steg, inte minst Baravarabyggnaderna. Självklart var jag in för att hälsa på, och eftersom Who is in just pågick smög jag mig tyst in i köket och hittade Petra. Det borde vara 15 år sen jag såg henne första gången däruppe och det känns alltid lika fint. Den här gången mötte jag också Karin som jag aldrig tidigare träffat. Det är lika fantastiskt varje gång att gå i Baravara, all det utanpå och i periferin rinner liksom bara av när jag går in genom dörren, kvar är bara närvaron där.
*
*
På promenaden i byn dyker också dom välbekanta gatunamnen upp, mysigt
*
*
Önskar er alla en fin helg!
***
/Mary-Anne
Hälsningar Lena