Äntligen på hal is igen
Vilka fantastiska dagar det varit, vackert vart man än tittar! Och jag gillar vinter (också). Bland det bästa är att få spänna på sig långfärdsskriskorna och sticka ut. Jag har haft helt magiska stunder. Som den gången jag kom hem sent från jobbet och konstaterade att det var fullmåne och -12 C när jag klev ur bilen. Snabbt i med lite mat, ombyte så ut till Bleklången som ligger nån mil ut i skogen utan nån bebyggelse överhuvudtaget i närheten. Eftersom jag hade varit där helgen innan visste jag att isen var perfekt och typ 40 cm. Under några timmar åkte jag sjön runt, utan pannlampa men i nästan bländande månsken. Inte en människa, inte ett ljus mer än månen, inte ett ljud mer än skridskornas sjungande i i den blanksvarta isen. Helt suveränt!
Här i mina trakter är det ganska mkt snö och någon skridskoåkning har det inte blivit i vinter. Förrän nu.
Väl hemkommen från senaste Göteborgsbesöket hade dom plogat upp en 7 km-slinga på sjön hemmavid, Bönnern, ett stenkast från huset. Snyggt! Alltså har det blivit skridskor varje dag nu i snart en veckas tid.
Ingen ödemark, men en skön känsla att få ge sig ut när skuggorna blivit långa. Solen har ännu inte riktigt brutit igenom utan mot norr är det fortfarande lätta moln
men snart är det helt klart
och dom snötäckta grenarna står fint mot himlen
Lite längre fram har bävrarna fällt en hel del och mer är på gång (inte just nu på vintern förstås)
och när jag vänder hemåt lyser solen bara på trädtopparna
Väl hemma så blir dusch, en kopp te och Rahasyas Heart Meditation. Det känns som en fin dag!
ewa
Tack för din kommentar!