99:AN, 135:AN OCH BILDERNA
***
Härförleden frågade mig Sven B vad 99:an är för nå´nting. Så här ser den ut, favoritkombon. Modiga 1835 gram med batteri. Så tillkommer motljusskyddet förstås. 160 gram. Helt i metall, gedigen känsla. Det räddade objektivet häromdagen. Med kameran i ena handen trampade jag på en sten och högerfoten vek sig, som vanligt. Det går inte att undvika och jag föll som en fura och slog kamera med objektiv, och bakvänt motljusskydd, i backen. Den rullade ett par meter i från mig, motljusskyddet ramlade av och gick i två bitar. Vi var nästan tillbaka vid bilen så jag samlade ihop grejerna och satte mig i bilen. Det visade sig att själva motljusskyddet lossnat från ringen med bajonettfattningen, bara att snäppa i och sätta tillbaks den på objektivet. Man ser på bilderna att den blev rätt repig runt fronten.
*
Kameran, 99:an, är min första fullformatskamera, köpt 2012 (den kom ut samma år). Sony A99, eller SLT-A99V. Det var före de spegellösa systemkamerornas tid, men Sony hade börjat med fast, semitransparent spegel för att komma ifrån den rörliga spegeln (och därmed minska slutarvibrationer och problem vid serietagning. Nästa steg blev ju att ta bort spegeln helt). För mig har det funkat utmärkt fast många förståsigpåare påpekade att man tappade ett halvt steg i ljus pga av semitransparensen.
*
135:an är en Zeiss Sonnar 1,8/135 ZA med A-fattning, gjord för Sony. Skärpedjupet på 1,8 är kort, jag lovar! Skärpan är i mitt tycke suverän, skarpt utan den där digitalskarpa känslan som tex min fasta 24 mm vidvinkel har. Outstanding för porträtt men utmärkt också för många landskap. Köpte objektivet, som så mkt annat, begagnat för halva priset, ska jag gissa för åtta år sen.
*
På kamerabilderna har jag tagit med min gamla Olympus OM-2N som jämförelse. Noterar att jag glömde ta av motljusskyddet, därför ser den extra maffig ut. På sista kamerabilden är dock motljusskyddet av. För övrigt tycket jag det var roligt att snabbt plocka fram lite av det jag tagit med just den här kombinationen. Porträtt i lågt ljus, landskap och en del annat, håll till godo.
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
***
Jag fastnade för porträttet på prästen, han heter Matti i förnamn och jag är bekant med honom sen ganska många år. Fin bild på en lågmäld man.
Fina bilder, min favo i den näst sista, det svartvita porträttet!
Zeiss e fina grejer!
Och Olympus OM2:an, den e inte så pjåkig heller! Litet av min favokamera! :)
/Bengan
Suveräna bilder....
Vet att vi både hade Konica Minolta D7D tillbaka i tiden och när sen Sony tog över så blev det byte
till Nikon för mig. Har för mig att det var någon funktion som fattades på Sonys första modell som jag ogärna ville vara utan (tror det var multiexponering)
Mäktig storleksskillnad :)
HaD/Gunte..
HaD/Gunte..
Mycket fina bilder också
Mvh N
Det är en rejäl pjäs, skärpan och det korta skärpedjupet gör porträtt och blommor riktigt bra.