RÖSTERNA
***
Jag är lite osäker om vägen nu. Klockan slog nyss tolv och det är ett alldeles nytt år. Trots att jag gått rätt länge och tycker jag borde känna igen mig - jag menar, jag har ju varit där dit jag ska - men ingenting är riktigt sig likt än, inte som jag kommer ihåg det i alla fall. Till råga på allt är det mörkare ute och diset och regnet gör att jag inte ser så bra. Ibland kan jag ändå höra röster jag känner igen.
*
Precis som det kan komma ett stråk av nattviol under sommaren kan jag för ett ögonblick känna dom varma syllarna under fötterna när vi går barfota på banvallen för att plocka smultron Mats och jag.Vi går på den smalspåriga järnvägen där i Deje där tågen inte går så ofta. Nyss var vi på biblioteket och där var cementgolvet alldeles kallt under fötterna. Nu har jag med mig en bok med en U-båt på pärmen - En världsomsegling under havet - heter boken, U-båten heter Nautilius. Vi är snart hemma igen och mormor har satt några filbunkar som vi får ta, vi sätter oss på balkongen. Översta lagret smakar precis som grädde. Och medan svalorna svirrar runt om oss där på balkongen börjar jag läsa, alltmedan jag hör mormors mjuka röst därinne. Kanske är jag på rätt väg ändå.
*
*
***
Gott Nytt År!
Läste en gång om en gosse i vår ålder som var ute och körde sin snabbgående motorbåt i lugnt väder. I den sövande rytmen från motorn och fraset från det spegelblanka vattnet försvann han in i minnets värld - och fann sedan att han hade kört flera sjömil utan att noter förflyttningen på den välkända sträckan. Jag smålog, och kände igen mig...
God fortsättning på det nya året.
God fortsättning på nya året!
God fortsättning
😁
Skönt du hörde kända röster så du kom hem välbehållen.
Hälsar
Gun-Inger