KARLAVÄGEN LUDVIKA NYÅRSAFTONEN 1957
***
Meningen med foto kan naturligtvis alltid diskuteras. Att bevara ögonblick är i all fall en orsak och kanske den mest ursprungliga. Det här är för 60 år och fyra veckor sen, min mamma skålar med min morfar, alltså hennes pappa, född 1872, vid midnatt på nyårsaftonen 1957. Morfar Andreas är alltså 85 år och ensam efter att hans hustru Olga gått bort i början av 50-talet, själv levde han ytterligare 6 år. Mamma Maj, född 1909, är 48 och själv är jag 17. Mamma levde till 2006 och blev 97 år, här är hon alltså bokstavligt talat mitt i livet. Och vi har ett enda kvar av dom här vinglasen med tunt, tunt glas. Både mamma och morfar var folkskollärare.
*
Bilden har sina brister. Jag har tagit den med min Yashica-Mat på Agfa Isopan U och framkallat i varm Microdol i 10 minuter, allt enligt mina anteckningar på negativbladet. Kanske utan blixt men mer sannolikt med blixt rakt på så bara morfars ansikte som är närmast är någorlunda rätt exponerat. Det är detta och ytterligare ett negativ från samma tillfälle som är underexponerade, alla tio övriga negativ är lagom täta så det är inte framkallningen. Och kan ni förstå, jag störs inte det minsta av dom underexponerade partierna eller kornigheten......
*
***
Ser lite kul ut när din morfar format munnen inför nyårsslurpen
Mv/Gunte..
bilden har sådan värme och berättar om en fin stund.
Kul att jag fick se den.
/ Bengt h.
(Rent bildmässigt skulle jag ha övervägt att beskära lite t v och lite upptill. I sammanhanget fullständigt egalt.)
Hälsn!