NOBODY SAYS ANYTHING

***

It comes after next curve. Or the one after that. Death. And nobody says anything. Strange. Maybe we think we can fight it by not talking about it. I don´t. I try to get used to it. It helps me to see what is important to me. It helps me to make every moment important. Thus death actually makes my life more vivid, more joyful, more beautiful. I am not sure, but I think that´s why I´m trying to catch everything that I find beautiful in my pictures. More and more I find myself avoiding the extraordinary things, the politics, the knowledge. Most of my life I have been trying. To improve, to become, to succeed. And thus missed to live, to be, to enjoy what is. At last I´m living. 

*

*

***

2017-09-02 23:28   GunnarW

Det är bra att bli påmind om det, och att påminna sig. Det händer ändå då och då att jag gör det.

Större och mindre förluster, tillfälliga eller varaktiga, kommer också med påminnelser. Som då kan kännas för sent. Då får man försöka påminna sig om det som ändå är kvar.

Besvara

2017-09-03 08:21   light

Stark kombination av text och bild!

Besvara

2017-09-03 11:52   Måns H

Att bara vara eller att vara genom att verka. Bra bild till bra text.

Själv gör jag mycket mindre än du. Men det där med att bara vara funkar bara korta stunder för mig.

Stiernhielm, Hercules i ämnet:

Döden molmar i mull, alt hwadh här glimmar, och gläntsar;

Döden kastar å kull, alt hwad här yppert, och högt är;
Döden knossar i kraas alt hwad här krafft har, och heelt är;
Döden trampar i träck, alt hwad här fagert, och fijnt är;
Döden dwäler i dwalm, alt hwad här lefnat, och lijf har;
Döden raffar å wäg, alt hwad här achtas, och älskas;
Döden sielfwer är INTET, och gör all ting till ALS-INTET.

Besvara