100/13b - DEN ILLUSORISKA VERKLIGHETEN
***
Det är ju självklart att vi tycker olika om saker och ting, eller? Jo, jag gissar att dom flesta instämmer, det må gälla bilder, melodifestivaler, kungahuset eller politiska partier. För att inte tala om vad vi tycker om enskilda individer, våra närmaste eller kändisar. Tror du ditt ex ser dig på samma sätt som din nya partner? Förhoppningsvis inte.
*
Men det där är ju bara tyckanden, såklart tycker vi olika. Men verkligheten, den är ju som den är. USA tex, det är ju den fria världens största förkämpe. Nej vänta nu, det är ju det mest imperialistiska landet i världen, orsak till i stort sett allt ont, från Mellanösternkonflikten till ISIS. För att inte tala om Barbie och den förljugna synen på kvinnan.
*
Men den riktiga verkligheten då, alla saker och ting, hus och stolar och bord och sånt, ni vet allt det där som faktiskt byggs upp av riktiga byggbitar, atomer. Med elektroner som kretsar kring kärnorna av neutroner och protoner. Vaddå kretsar, det vet väl varenda människa nuförtiden att varken elektroner eller andra "partiklar" är partiklar, det är ju vågrörelser, svängningar liksom. Vad det är som svänger, ja det vete fåglarna...., men dom säger nå´t om sannolikheten för nå´t, att hitta dom just där tex. Så vad är en stol då, egentligen? En massa vågrörelser förstås, har du inte känt hur skönt man kan gunga i en del av IKEA-stolarna? Vad en atom, eller en stol också för den delen, egentligen är, är det ingen som vet. Än.
*
Men världen omkring oss då, den är ju tydlig och sebar, tom vidröringsbar, och att jag blivit äldre ser jag i spegeln varenda dag. Jag menar världen är tredimensionell, längd bredd och höjd tex. Jag undrar bara lite över rummet, inte något särskilt rum utan rummet, vad är det när det är tomt? När det inte finns en endaste pryl där, inte ens en atom, vad är det för nå´t? Och hur kan jag bli gammal när det egentligen inte finns nån tid som rinner någonstans, det finns bara ett nu, allt annat är minnen eller drömmar om framtiden. Nej, nån tid finns inte, däremot finns det klockor. Dom mäter inte tid utan talar bara om hur mycket fjäderspänning som är kvar i fjädern, om klockorna är gamla vill säga. Dom nya klockorna talar bara om hur mkt kräm det finns kvar i batterierna, eller hur mycket som dom gjort över med.
*
Den stora frågan är ju om det finns nån Gud gömt i allt det här, som sitter på alla svaren och som bestämt allt i förväg men det blir för komplicerat, jag släpper den till dom som vet. Eller om det är tror dom gör, man talar ju om tron. Nej, inte han, hen menar jag.
*
Men hur är allt egentligen, och hur hänger det ihop? Ja, fråga inte mig. Men sakta, sakta börjar jag ana att vi lever i olika verkligheter. Inte bara som en lek med ord, det som är min verklighet är inte din. Och att precis varenda en av oss har sin egen verklighet men ändå precis lika verklig.
*
Vi som tycker att vi kommit så långt, vi flyger till månen, vi bygger hus som är (nästan) en kilometer höga (i mellanöstern nånstans, Babel tror jag) och vi krigar bättre än nånsin, har nog glömt den illusoriska verkligheten. Fast hinduerna visste det för 5000 år sen (Maya), likaså buddhisterna (Avidya). Och jag undrar om inte Platon var nå´t på spåren med sin idévärld och kanske så sent som Kant också, Das Ding an sich ni vet....Men nu är det väl begravt. Bara tro och vidskepelse. Det kan väl alla se att verkligheten är verklig, inte nån illusion. Titta på ISIS till exempel.....
*
***
*
Bilden, vad bilden visar? Jamen det är ju en bunker på golfbanan utanför Finspång, det ser ni väl?
Och Herren säger: Mina vägar är icke dina vägar, och dina vägar är icke mina vägar.
I övrigt? Bevare mig för den "absoluta" verkligheten. Jag är så nöjd med min egen - så länge jag nu har den.
Jag får acceptera att detta forum lämpar sig bäst för uttryck Ex Chatedra - och jag undviker framledes att kommentera filosofiska spörsmål (det får räcka med att kommentera bilder).
För mig betyder det aktuella bibelcitatet just att vi lever olika liv, under olika förhållande och i olika kulturer och att det är ok, vi behöver inte ha en likare för hur saker och ting och människor ska vara. Det jag försöker peka på är nästa steg, att våra så olika liv leder till att vi uppfattar samma verklighet, samma förnimmelser utifrån på så olika sätt. Och i den meningen blir verkligheten olika för oss eller illusorisk för att använda mitt ingångsord. Min tanke är alltså inte att det skulle finnas en sann verklighet fördold för oss, som nog en del av de äldre skrifterna menar.
Och du behöver inte svara, jag ville bara förklara vad jag egentligen menar lite bättre, hälsningar/ Björn T
Kan du höra honom komma-----ej i buller och gny
ej i tordönets sprakande dunder----
Nej,han vandrar i sin örtagård som himmelens sky
i morgonens solstänkta lunder---
Kan du höra honom komma,att han kommer som en
psalm
---så djup och så drömmande stilla
han vandrar dej till mötes i dagarnas kvalm
och han vill dej inte alls något illa.
Ty han talar ej latin----som den grå teologin,
vilken halkat på sin egen halhets halka---
Men han talar som en ton ur en mjuk violin
och han talar såsom aftonens svalka. Nils ferlin 1943
mvhRolf
Ha de fint
😄
/ Bengt
Först: Att vi lever olika liv, under olika förhållanden, i olika kulturer och i olika delar av världen är ju inte så svårt att upptäcka och inte är det någon nyhet heller. Eller att vi har olika "uppgifter", jobb eller missioner att utföra. Och jag skall såklart inte gå din stig eller tvärtom.
Lika självklart är ju att vi alla är olika - den ena svart, den andra vit, den ena lång, den andra kort den ena med oändlig självkänsla, den andra med mindre osv
Men alldeles uppenbart mindre självklart är att vi lever i olika världar om vi så sitter i samma rum och ser eller talar om samma saker. Vi kan titta på samma sak men ser olika saker för att inte tala om hur olika saker vi upplever. Vi kan tala om samma saker och tom använda samma ord men menar helt olika saker. Var och en av oss lever helt enkelt i olika föreställningsvärldar, utgår från olika föreställningsvärldar och tolkar vår förnimmelser utifrån olika, även om den fysiska påverkan är densamma. En enkel liknelse är att säga att vi har olikfärgade glasögon på oss hela tiden. Glasögon som egentligen består av olika liv, olika erfarenheter och olika historia och kultur som har gett oss var och en uppsättning förutfattade meningar, och jag menar varenda en av oss. Den som inte ser eller förnekar sina egna förutfattade meningar är den som sitter mest fast i dom. Detta är den illusion dom gamle hade förstått, alltså inte att världen och verkligheten i sig själv skulle vara en illusion, utan att var och en av oss lever i sin egen illusion. Att förstå det, tror jag är en förutsättning för att börja förstå varandra. Märk att jag säger förstå, inte bedöma vem som har rätt, för ingen har rätt i den meningen. Men det finns mängder av diskussioner och debatter som går ut på att bevisa vem som har rätt och där man för länge sen missat chansen att förstå varandra.
Hoppas alla era veckor blir bra!