Intryck, uttryck, avtryck

Fotoklotter. Ett slags fotografiskt skissblock, där mina infall är en inbjudan till diskussion.

Julmarknad på Jakriborg

Nu tror ni kanske, att jag är tokig i julmarknader.

Alls icke.

Nästan tvärtom.

Jag skyr jippon med mycket människor och föredrar den tysta skogen framför civilisation.

MEN

julmarknader försiggår ofta på ställen, som jag aldrig besöker annars och

som ibland inte heller är tillgängliga.

Då använder jag arrangemanget för att stilla min nyfikenhet eller som den här gången, för att få tillfälle, att fotografera lite gatumiljöer med människor.

Nu har jag tillbringat några timmar i helgen som gått i Jakriborg.

Så vad är Jakriborg?

Jakriborg, är det mest märkliga bostadsområde jag sett.

Det är tämligen nyuppfört i hansastil mitt ute på den skånska åkern.

Byggt av två bröder, som en medeltida stadskärna med smala hus med spetsiga gavelvinklar, vackra detaljer, snirkliga gränder och små torg belagda med gatsten eller kullersten.

Pastisch?

Javisst!

Men det ser förbaskat trevligt och trivsamt ut därinne bak ringmuren, som skiljer området från   järnvägen och resten av Hjärup.

(Hjärup, som är ett villaområde tillhörande Staffanstorps kommun men som gränsar till Lund.)

I dagsläget bor det troligen drygt 1000 personer i 400 lägenhet.

Planen var att fortsätta bygga ut till nästan 10 gånger så stort men utbyggnaden har stannat av.

Och nu var det alltså dags för den årliga julmarknaden, som är ett av flera jippon, som arrangeras där.

Hur det ser ut under resten av året vet jag inte men det känns som om det vore dags att kolla det.

Marknaden då?
Måste erkänna, att jag inte kollade så noga.

Hantverk blandat med lite krimskrams i en skön röra....

Medeltidsromantik, som blomstrade.

Min avsikt var ju inte, att handla.

Hade förvisso tänkt köpa ett vörtbröd men de var slut, när jag väl kom in i lokalen, där de såldes.

Om någon av er tycker, att det ser trevligt ut och blir nyfiken, så fortsätter marknaden också nästa helg. Lördag och söndag 11.00 - 17.00

Då kanske vi ses där, för jag skulle faktiskt vilja ha det där vörtbrödet.......

Och det var ju dessutom rysligt roligt, att fotografera där!

Postat 2014-12-14 22:22 | Läst 3427 ggr. | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Nedbrytbart återbruk

Kände mig rostig.

Hängig.

Som en skugga av mitt forna jag.

På väg att brytas ner och samman.

I upplösningstillstånd.

Kände mig obrukbar och totalt värdelös.

Färdig för återvinningen.

Då kom den där kvinnan och lyfte upp mig

och hängde mig i sin trädgård.

Hon fann mig både användbar och njutbar!

Och hon såg minsann rikligt nöjd ut!

Det smittade av sig.

Postat 2014-12-10 10:33 | Läst 1492 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

På väg

Vart?

Varför?

Vi befinner oss ständigt i rörelse.

Om inte fysiskt, så i tanken.

Ibland i riktning mot något annat, något bättre.

Ibland kanske följer man kanske bara flocken.

Postat 2014-12-09 13:36 | Läst 1274 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Julmarknad x 2

Igår åkte vi in till stan, dvs Malmö.

Fast egentligen var det inte staden som sådan som vi åkte till.

Det var Katrinetorp, som är en gammal herrgård, som ligger i Malmös utkant. Stället ägs numera av Malmö stad och är öppet för allmänheten. Där finns en trädgårdsanläggning, som jag besökt ett antal gånger men huvudbyggnaden har jag aldrig varit inne i. Så jag tyckte, att det kunde vara kul att ta tillfället i akt och besöka julmarknaden, som arrangeras på gården.

Vädret var så som det plägar vara i Malmö vid den här tiden på året.

Duggregn.

Vi trängde oss förbi ett antal utställare och besökare i annex och flyglar, innan vi steg in i huvudbyggnaden, som är en vacker gammal byggnad, som renoverats varsamt och som nu används till fester och konferenser.

Tidstypiska attribut bl.a. i form av krisstallkronor, kakelugnar och gamla speglar i skön kombination med tak- och väggmålningar och julpynt bjöd på en gemytlig julstämning .

Denna dag var det fullt av folk, som liksom jag, gick omkring och kikade,

alternativt tog en fika och umgicks.

Efter att ha inhandlat två gigantiska havrekärvar till våra bevingade vänner (läs fasanerna),

gav vi oss iväg i regnet.

Eftersom vi ändå var i Malmö, tänkte vi göra en snabb avstickare till en marknad av helt annorlunda slag, Emporia, som är Malmös nyaste shoppingcenter och som ligger alldeles i närheten!

Inte för att jag gillar det utan helt enkelt för att här finns enda stället i södra Sverige, som saluför ett hälsokostpreparat som jag använder.

Här erbjöds en annan sorts julstämning.

Men skyltning, kristallkronor och spegelblanka golv verkade inte räcka.

Önskelistan skulle väl förtydliga, att här finns allt man kan önska sig (?)

Tror inte, att man riktigt lyckades övertyga .

Det verkade finnas en spricka mellan sändare och mottagare.

De åtråvärda kapslarna visade sig vara slut och något annat var jag inte intresserad av.

Men det fanns ju onekligen fotomotiv.

Efter att ha provåkt rulltrapporna lämnade vi raskt stället.

Det regnade fortfarande när vi kom ut men speglingen av neonskylten i vattenpölarna lyckades jag inte sätta som jag önskade.

Eftersom parkeringsavgiften var betald måste vi skyndsamt ge oss av, fast jag velat ge just det motivet lite mer tid.

Men tid är pengar och glupska käftar vaktade våra steg.....

Postat 2014-12-06 11:52 | Läst 2185 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Inte gatufoto

Gatufoto är inte min grej!

Dels befinner jag mig sällan i gatumiljö.

Dels har jag svårt, att rikta min kamera rakt

mot främmande människor, vilket lär vara en förutsättning.

Det kanske handlar om min generations syn på diskretion.

Eller min egen rädsla.

Eller det faktum, att inte ens människorna i min närhet gillar att bli fotograferade.

Hur kan jag då förvänta mig, att vilt främmande människor ska samtycka till att bli avbildade?

Men jag tycker, att det är roligt att titta på gatufoto.

Kanske lite ett utslag av voyeurism, en inblick i en värld långt från min egen, blandat med en dos beundran för ett hantverk jag inte bemästrar.

På bilderna från Köpenhamn, tagna vid vårt besök där i december förra året,

 kan man med lite god vilja urskilja något människoliknande.

Men det finns en sak, som definitivt sågar mig som gatufotograf.

Gatufotografi ska tydligen per definition utgöra rent dokumentärt avbildande , 'straight photography,'

och det kriteriet får jag svårt att uppfylla.

Men vem vet?
Jag gillar utmaningar och om drygt en vecka är det dags igen för en ny tur till byen.

Några foton från Köpenhamns gator lär det bli.

Gatufoto eller ej.

Postat 2014-12-01 10:35 | Läst 3456 ggr. | Permalink | Kommentarer (14) | Kommentera