John Bauer - En resa

I höstas besökte vi helt kort Jönköping och trakten däromkring.

Det fanns två konkreta mål för vår resa.

Två utställningar, båda med anknytning till John Bauer.

Denne älskade konstnär, vars bilder trollbundit, fascinerat och inspirerat både mig och flera generationer därtill.

Men det skulle bli en helt annan resa i hans värld än jag tänkt mig.

Vid tidpunkten visades en utställning på Tändsticksmuseet med Mats Anderssons spännande tolkning av Bauers landskap.

Efter ett besök där, fortsatte vi till Jönköpings Länsmuseum, som har en stor 'permanent' utställning om hemmasonen John Bauer. (Dit hittade vi tack vare ett blogginlägg här på Fotosidan av Elisabeth Landberger.)

Där visas färdiga verk, skissser, brev och foton och en helt annan sida av konstnären trädde fram.

John Bauer visade sig vara så mycket mer än 'snällt plirande troll, spröda prinsessor och käcka gossar'.

Han var en konstnär, som kände sig bunden av de förväntningar hans redan då populära teckningar gett upphov till.

Som tyckte, att hans utveckling stannat upp och som ville mer,

något annat än att ständigt förknippas med de prinsessor och troll, som skuggade hans väg.

 Skickligt iscensatt på utställningen, där man möter verk, som är helt annorlunda än de, som vi brukar förknippa honom med och som låter oss ana, vad vi kanske hade kunnat få uppleva, om han inte gett sig ut på Vättern tillsammans med sin familj den där olycksaliga dagen 1918 .

Jag var fylld av de intryck och känslor, som de för mig nya bilderna hade väckt .

Detta hade jag i huvudet när vi åkte ut i skogen.

Men vad jag såg i skogen var nog ändå fortfarande påverkat av den John Bauer jag känt sedan tidigare.

Vid en annan sjö tyckte jag mig se något vid vattenbrynet.

Var det inte.....?

Men det jag trodde mig se, rörde sig in mot skogen.

Vände sig om

och försvann.

Jag försökte på mitt vanliga sätt ta kameran till hjälp för att avgöra vad jag sett.

Men bilderna blev oskarpa.

Som vanligt räckte brännvidden inte till.......