Stenar
Den vinner över saxen men förlorar mot påsen. Har du en i magen kan du se fram emot operation, har du en täljsten från Handöl kan du använda den som isbit i drinken.
En sten kan vara ädel och den kan vara magisk (”De vises sten”). Den kan vara symbolisk (”kasta första stenen”, ”kasta sten i glashus”) och den kan vara världens finaste skatt och en nyckel till hemliga möten som för Fia och Hampus i Den vita stenen.
I mänsklighetens historia har stenar spelat en så stor roll att de fått ge namn åt en period – stenåldern – som kallats den första tidsepoken. Ingen civilisation utan sten.
En sten är tid och minne. Vittnesbörd om geologiska processer bortom människans erfarenhetshorisont. Fragment av eoner. I det avseendet bildar stenen och fotografiet ett slags analogiskt syskonpar. Som utsnitt av tid och materialiserat minne.








Marianne
Vilket vackert minne, den stenen ska du bära med dig och hålla i handen ofta!
Jag tror jag har dille på stenar, har svårt att låta en vacker sten ligga ifred. Får jag och om det går får den följa med hem. Vid historiska platser vill jag alltid känna på stenarna där och känna vad de förmedlar i sig. La vid ett tillfälle handen på en sten vid Pantheon i Rom och fick en utskällning, Viste inte att de inte fick röras.
Gillar både din text och bilder. Tror att de infrusna stenarna tilltalade mig allra mest den här gången.
Visst är det fascinerande detta att känna på sten eller klippa, att det kan ge en sån stark känsla. Som klättrare är jag väl medveten om den taktila kvaliteten hos klippan. Antar att du har en tung samling stenar hemma =)
Du gav mig en idé, ska kanske ta och börja fota mina stenar då jag blivit lite bättre i foten men ännu inte så bra att jag kommer iväg på fototurer..;)
Det tycker jag du ska göra. Sen kanske skriva ett blogginlägg om dem, berätta var du hämtat stenarna ifrån?
Tack Dan, ha en trevlig helg!
Tackar, kul att du uppskattade!