En massa löv och kärleken till en bäck
Gråväder är alls inte så dumt fotoväder. Nu har en hel del löv fallit och det letar sig lite ljus ned till den lilla skogsbäcken som jag så ofta återkommer till. Det kan tyckas vara ganska tråkigt och enahanda att återkomma till samma bäck gång efter gång. Men så är det inte. Den har sin tjusning vid varje tillfälle, dess omgivning förändras vilket förändrar ljuset, vattenflödet varierar liksom att var årstid sätter sin prägel på bäcken. Det är fascinerande att vid varje besök försöka komma hem med bilder som inte är tagna tidigare. Det är en utmaning och tar sin tid. Trots att sträckan där jag mestadels håller till är väldigt kort, kortare än 100 meter, lägger jag ofta ett par timmar, ibland mer, vid ån vid varje besök. Om våren är här ljuvligt, att höra och se bäckens porlande ackompanjerat av fågelsång är bättre än vilken konsert som helst. Ja, det är nåt att se fram emot. Men först ska den vackra hösten övergå i vinter då bäcken med sina isformationer också lockar till fototillfällen. Tills dess några bilder från förmiddagen.
Lönnlöv.
Boklöv.
Lövblandning.
Dekoration.
Småforsarna möts.
Installation.
Lövrace.
Runt kröken.
Ken//
Ha det bra!
Ha de bra
Monica
Mvh, Inger