Kust, hav och natur. Därtill lite text som tillsammans med bilden blir intressant och kanske väcker tankar. Kanske överraskar jag någon gång med något annat än naturbilder. Det hoppas jag ni kan stå ut med.

Tristess går att bota med fotografering

Hur många gånger jag varit vid min lilla å i vinter kan jag inte hålla räkning på. Men många är det. Och det är strömstaren (Cinclus cinclus) som lockar. Jag är djupt fascinerad, och imponerad, av denna lilla fågel som lever i så tuff miljö och tycks trivas med det. Bara det är det är den minsta lilla öppning i ismassorna så nog sitter den där och niger.

Jag inbillar mig att den snart börja känna igen mig och släpper mig ganska nära inpå sig numera. Idag praktiserade jag en övning som jag egentligen inte har så goda minnen av -ålning medelst hasning - och det betalade sig. Jag låg en lång stund på mage och studerade strömstaren som i det grunda vattnet dammsög bottnen efter insekter och vattendjur. 

Strömstaren gillar stenar som sticker upp en bit ur vattnet. Det blir till utmärkta sittplatser när den spanar efter föda.

Hur den ser att få fatt på insekterna förblir en gåta men lyckas gör den. I djupare vatten dyker den och det sägs att den kan gå på botten i ett strömmande vatten. Det ska bli otroligt spännande att följa strömstaren i min å och se om det blir till häckning i närheten. Chansen finns för jag har sett flera olika individer i ån i vinter.

Ett par mil västerut på Getterön förser sig sävsparvarna av fröerna i vassvipporna. 

Den enes bröd den andres död. Det gäller i allra högsta grad här där det gamla trädet med ålderns rätt gett upp. Det ger nytt liv åt bland annat svampar och det gamla trädet hyser också  mängder av insekter till nytta för fåglarna.Fascinerande det också.

Den gråtrista februaridagen förvandlades med naturens hjälp till en riktigt bra dag. Livet är bra gott mot mig just nu och jag börjar dessutom falla in i rollen som arbetsbefriad. Också det ganska fascinerande. Nu önskar jag er alla en fin lördagskväll.

Inlagt 2013-02-16 17:16 | Läst 1201 ggr. | Permalink
Tänk vad en dag kan flyga iväg när man kommer igång med kameran. Man är som i en annan värld där tid och rum inte finns.
Fina bilder på den lilla strömstaren. Jag tror säkert att han blev van vid dig och vågade sig nära.
Ha en fin lördagskväll du också!
/ Lena
Så fina bilder du fick till på Strömstaren! Kan tänka mig att det är fascinerande att betrakta dem på så nära håll.
Katarina
Vilka härliga bilder ..Bengt..Jag läste några bloggar och jag kan bara säga...super fina bilder från våran trakter..
MVH Anita
Tack, tack till er alla för kommentarer.