Det gäller att alltid vara beredd
Idag var då turen på min sida. Här ska ni få höra: tog den vanliga rundan till min å och det dröjde inte lång stund innan strömstaren avslöjade sig med det karaktäristiska, hårda ljudet. Den drog uppströms. Jag fortsatte nedströms, ställde ifrån mig stativet med kameran på för att ta av mig ryggsäcken. Närjag vänder blicken åt stativet sitter där en, troligen en annan, strömstare på en sten i vattnet 10-12 meter framför mig. Jag har fem-sex steg till stativet.
Vad tror ni händer? Den sitter som en modell kvar och jag hinner knäppa ett tiotal bilder innan också den drar. Efter den upplevelsen satt det fint med kaffe och ett par pepparkakor. Jisses vad lite som egentligen ska till för att göra en utflykt till en succé.
Jag fick för mig att jag skulle skruva ned ISO och ta en liten bländare för att få lång slutartuid och på det viset ett lugnare, mjukt vatten. Men när det var klart var också modellarvodet slut och hen drog uppströms. Tänk, jag blev inte ett uns besviken.
På hemväg dök det upp en ormvråk. De är inte mycket för av vara modeller utan det gick undan. Lite för snabbt för mig men ett par bilder hann det bli.
Vackert tecknad och de klassiskt gula fötterna.
Den här grinden och i svartvitt kunde jag bara inte motstå. Slutligen, jag håller på med ett nytt album, "Fåglar" i mitt galleri. Jag lägger in gamla bilder och fyller på efterhand med både gammalt och nytt. Välkomna in att titta här http://bildbengan.varbergsbild.com/#home
ing-marie