Borta bra men hemma bäst
Det är något visst med hemmamarkerna. Att tidigt om morgonen få ge sig ut i den vackra omgivningen med närhet till både hav och skog, det är lycka och livskvalitet som alla borde vara förunnat. Just nu är bokskogen sagolikt vacker när den skiftar i skir grönska, fågelsången öronbedövande när revirhävdande hannar försöker överrösta sina rivaler. På Getteröns naturreservat har de första ungarna kläckts och det blir ett fruktansvärt oväsen när en rovfågel eller kråka kommer för nära boplatserna där skrattmåsarna och skärfläckorna håller till.
Det är inte alltid skrattmåsarna eller skärfläckorna lyckas freda sin bon och ungar. Särskilt besvärligt blir det när en trut får smak på ungar och spatserar omkring i kolonin och sväljer de försvarslösa ungarna hela. Sådan är naturen men något man helst vill slippa se.
Något jag också vill slippa se är mer död fisk som den senaste tiden upptäckts i kanalen intill reservatet, en kanal som mynnar ut i reservatet. Handlar det om ett giftutsläpp kan de i förlängningen få förödande konsekvenser för reservatet och alla arter som är beroende av friskt vatten fullt av liv. Här gäller det för ansvariga att agera med beslutsamhet och kraft för att förhindra att det upprepas. För jag utgår ifrån att de inser allvaret och förstår värdet av Getteröns naturreservat.
Efter tio dagar i Kristiansstad vattennrike och Öland var längtan stor att komma ut i hemmamarkerna. Här är några bilder från de senaste två dagarna.
Måndag morgon.
Nytt och gammalt i bokskogen.
Boklöv.
Forsärla.
Stenskvätta.
Ingen vet var haren har sin gång.
Skärfläckan försvar sitt bo mot kråkan.
Fisktärnan på jakt.
Kvällsmålet, en liten fisk, räddad och nu vänds den rätt för att enklare slinka ned.