Tönnersa

Jag har en ledig måndag emellanåt och den här novembermåndagen var en alltför fin dag för att sitta inne. Således tog jag min kamera och begav mig iväg till Tönnersa strand. Min fru och jag hade varit och promenerat på stranden på helgen. Det är full möjligt att gå hela vägen ner till Lagans mynning. Inget vi gjorde den här gången. Vi hade inte heller några kameror med oss utan var mest ute för att röra på oss och få lite bukt med några extrakilon som klättrat ombord under hösten.

#2

Vägen ner till själva stranden var ändrad och istället hade man gjort en ny stig. Den här stigen tangerade ett litet träskliknande område med en del istäckta små gölar eller pölar. Jag tyckte att det här området såg intressant ut och kände att jag ville återvände när tillfälle gavs.

#3

Således är jag tillbaka. Det första fotoäventyret på egen hand efter operationen och med ordinarie packning i fotoryggsäcken. Kände mig lite mer rörlig än senast i Skäralid, men märker att både kondis och styrka är en bit bort. Njuter ändå att vara ute i naturen utan att behöva ta hänsyn till tänka på tid eller annat. Tiden förvisso, för det var rackans vad solen gick ner tidigt. 

#4

#5

#6

TheInvisibleJackal

2024-02-28 15:57   morgondotter

vilket fantastiskt landskap
livet liksom hänger sig fast i marken

jag har sett ett liknande vid Skagens västkust
vinden piskar här träden, dom griper fast i backen, en evig kamp

hur är det med dessa träd, är det liv i dom så allt blir grönt till våren?

/inger

Svar från TheInvisibleJackal 2024-02-28 16:07

Tack Inger.

Jag faktiskt inte.
De små björkarna i vattnet lever nog alltjämt och kanske delvis en del av de knotiga martallarna. Då det inte särdeles långt hemifrån får jag ta mig en sväng hit längre fram i vår för att se hur det verkar.

Det finns ett större område norr om Halmstad med den här typen av tallar. Också fint, men betydligt mer välbesökt.

Hälsningar Jörgen

2024-02-28 16:15   Khalad

Vilken fin serie det blev. Håller helt med Inger, det ser ut som träden lever och ivrigt håller sig fast i marken. Roligt att det känns bra efter operationen, kondisen kommer nog! Hälsningar/ Björn

Svar från TheInvisibleJackal 2024-02-28 16:37

Tack Björn!

Jodå kondisen börjar komma. Cyklade för första gången sedan slutet av september till jobbet. Jag har en mil enkel väg.

Hälsningar Jörgen

2024-02-28 18:33   Bjarne

Fantastiska former på många stammar. Jag tycker balansen är särskilt fin i bild tre. N:r sex är också underbar. Vilket ljus och djup. Stråna i förgrunden gör mycket tillsammans med skuggan som ligger bakom. Dynerna böljar fint längre bort mot stranden.
Hälsningar, Bjarne

Svar från TheInvisibleJackal 2024-02-29 10:32

Tack Bjarne!
Kul att du gillar den tredje bilden. Det är lite av en personlig favorit. Jag har oftast med mig två kamerahus. Det är fotat med 100-400:an på. Gillar att få till ett annat utsnitt som ett längre tele kan göra med landskapet i förhållande till 24 - 70, som jag har på det andra huset.

Hälsningar Jörgen

2024-02-28 18:36   ehrsa

Vad fint! En 'vindhärdad' miljö, det är mer än uppenbart här.. Lätt att förstå att du hittar motiv där!
Hälsn!

Svar från TheInvisibleJackal 2024-02-29 10:34

Tack Jan!

Ja i sådana här miljöer står motiven som spön i backen. Det är bara att tacka och ta emot. Har tänkt att återvända lite längre fram när jag har en ledig dag i mars.

Hälsningar Jörgen

2024-02-28 19:32   Lena Holm

Det här var en fin promenad och gott om intressanta former att fastna för. Jag gillar vindpinade träd och buskar om det sen också finns sanddyner och vatten är det ju en extra bonus. Det var länge sedan jag såg en fin strand.
Hälsningar Lena

Svar från TheInvisibleJackal 2024-02-29 10:39

Tack Lena!

Boende vid havet är jag nog rätt bortskämd med sanddyner och vindpinade träd. Den här platsen är så pass nära att jag kan cykla hit om jag vill. Vi brukar bada bara ca 3-4 kilometer norr om den här platsen.

Hälsningar Jörgen

2024-02-29 00:44   imse 59

Vilka härliga bilder. Några ser väldigt "osvenska" ut, speciellt nr 3 och 5
Ing-Marie

Svar från TheInvisibleJackal 2024-02-29 10:45

Tack Ing-Marie!

Oj, det har inte ens tänkt på. Kanske för att jag blivit van att se den här typen av miljöer efter mer än 30 år på västkusten och därför har blivit en smula hemmablind. Det är sällan jag fotograferar den här miljön eftersom jag många gånger tycker att den känns så "vanlig". Jag vet inte vad det var som gjorde att fastnade så för den här gången att jag vill fotografera den. Kanske var det hemmablindheten som släppte en smula och lät mig se miljön utan förutfattade meningar.

Hälsningar Jörgen