Mina bilder och tankar för dagen

Att fortfarande få finnas till

I fredags var jag på en väns begravning i Säbrå kyrka utanför Härnösand. Kerstin blev 69 år.

Natten mot lördag sov jag över i vårt torp på Hemsön, en ö som delar Ångermanälvens utflöde mot havet. Hade svårt att somna, låg och tittade på fullmånens vandring över gardinen och tänkte på hur kort livet ändå är. Kerstin och jag var barndomskamrater och följde varandra genom uppväxten och tonåren, lyssnade på samma musik, läste samma böcker och klädde oss i samma gamla amerikanska arméjackor som vi skickade efter från Impo på Gamla Brogatan i Stockholm. "Mods" sa man om oss på den tiden..

På lördagmorgon gick jag upp tidigt, samtidigt som morgonljuset speglade sig i den oansenliga ängens miljoner daggdroppar. Insåg snabbt att det var omöjligt att räkna de många små blå blommorna i diket. Dom som jag inte ens kan namnet på.
Lyssnade istället en stund till tystnaden.
Tänkte en sekund på hur allt ändå återvänder, i det stora som i det lilla.

Stod där i en stunds förundran att fortfarande få finnas till.