Om Fotosidans grupp Cityscapes och mycket annat.

Tillit

I Sverige och Skandinavien har vi sen gammalt  hyfsad tillit till varann. Vi tror staten om gott. Inte alla, och vi som ändå gör det vet att allt inte är perfekt, men har för det mesta viss tilltro till andra. Det ändras. Tilltron minskar i stort och smått.  Nästan alla låser om sig i stället för att lämna dörren olåst. Eller som pappa och mamma, låste noga och hängde nyckeln på en spik vid dörren till sin fritidsstuga. I stan är det kodlås överallt. Förr var det öppet åtminstone dagtid.

I går blev jag av med matkassen! Jag hade handlat kattmat, mjölk, bananer och glass av en sort min fru gillar för kronor 178.58. På vägen hem fick jag syn på  ett fotomotiv, ställde ifrån mig kassen på en torr och skyddad plats och tog 3 bilder. Sen var kassen borta. Ohjälpligen borta. Jag klarar att bli av med 178.58. Idag får handla ny matkasse. Tilliten är inte skakad i grunden. Men sånt här sliter på den. Elsparkcyklarna är värre.

Bilderna är kvar, här en av dom.

Drottninggatan i Norrköping. Kamera Pentax K-1. Objektiv Carl Zeiss Jena Flektogon 20 mm. 1/4 sek. ISO 200. Bländare 8.

Inlagt 2021-10-06 10:35 | Läst 979 ggr. | Permalink

"Hejsan, Med deltagande läser jag din blogg. Visst berör den mig. Själv har jag blivit ficktjuvad så att jag bär alltid värdeföremål på ett så säkert som möjligt. Har inte med mer än nödvändigt. Rånad har jag blivit ett par gånger. Men slagit ned bovarna. Det här kommer säkert att upprepas för mig. Hälsar NL"


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Tillit är ett viktigt begrepp i ett samhälle!
https://sverigesradio.se/artikel/6693364
/B
Svar från Måns H 2021-10-06 19:46
Tack Bengt! Länken leder till en riktigt, riktigt skarp och föredömligt kort artikel av Göran Rosenberg. Slutkläm:

"Varför fostrar vi våra barn och vårdar våra sjuka och tar hand om våra gamla? är fortfarande en bra fråga.
Och jag väntar fortfarande på att de högljudda förespråkarna för vinstdriven välfärd ska ställa sig den."
Tråkigt att höra om din matkasse.
Min grundinställning är att tro gott om människor och att lita på dem, och under mina 62 år har jag bara blivit lurad/bestulen en gång (på Tradera), i alla fall vad jag vet. Man kanske har blivit lurad någon gång utan att ha fattat det. Och då menar jag lurad ekonomiskt eller att man har lidit annan skada.
//Anders
Svar från Måns H 2021-10-06 19:51
Jag har samma grundinställning men är tämligen vaksam. Loggar aldrig in där det står "Din integritet är viktig för oss". Min integritet är viktigare för mig.

I samband med Covid tappade jag tilltron till Regionens toppläkare som beordrade vårdcentralen och boendet där min fru bor att inte skicka någon som behövde vård till sjukhus.

Samtidigt finns jättefina människor överallt!
2021-10-06 12:54   Helmut
Man kan inte lita på alla människor, men man ska försöka. Som väl är är dom flesta människor hyggliga och vill väl.
Under mina fyrtio år i Sverige har jag tappat min plånbok fem gånger, på den tiden man hade riktiga mynt och sedlar i den, och fått plånboken tillbaka, fem gånger, i "originalskick".
Man får hoppas att tjuvens katt gillade ett gratis skrovmål och frun blev nöjd med dina bilder från shoppingturen.
/ Helmut
Svar från Måns H 2021-10-06 19:58
Jag hoppas också att tjuven behövde maten. Och eventuell katt.

Det finns massor av hyggliga människor som vill väl. Jag o min fru har fått hjälp av fullständiga främlingar då det krisat till sig. Jordisk änglar finns!

Häromdan blev jag direkt förvånad. Stenskott på rutan. Bolaget If (som jag bytt till sen LF ville chockhöja avgiften) ställde upp helt utan krångel (som LF förr). Ryds bilglas lagade lilla skavanken utan att ta betalt. Vadå, jag ska väl betala sa jag. Äsch det var så lite sa den den tatuerade mannen bakom disken, vi bjuder på det.
Gillar din skymningsbild, den har det! Inte roligt att bli bestulen även om beloppen är små, just besvikelsen på att tilliten inte höll. Hälsningar/ Björn
Svar från Måns H 2021-10-06 19:59
Tack Björn för bildkommentaren! Och visst kan man bli nästan lika besviken för en liten grej som för en stor. Nu har jag i alla fall handlat nytt så skadan är reparerad.
Kommer mig att tänka på en skämtteckning där en man står vid disken på polisstationen. Den lätt uttråkade damen frågar: ”...jaha, och vad var det som du hade blivit av med?”..... ”Folkhemmet! Jag tittade bara bort ett ögonblick, och när jag tittade tillbaka var det borta”.

Det är många saker numera som är borta, saker som har med tillit och gemensamhetskänsla att göra.
Svar från Måns H 2021-10-06 20:05
Folkhemmet ......... det har pågått en utveckling åt fel håll jättelänge. Sverige började regrediera till tidigare stadier och var för kanske 20 år sen tillbaks till 1910 eller däromkring. Annan materiell standard och rösträtt men synsättet, att pengarna skulle styra. Kolla Bengans länk ovan, den är bra!
Får man säga att din bild är ett exempel på de där ”vanlighetens bilder”. Vill man så ligger den nära Ted Ströms Vintersaga, Sveriges inofficiella nationalsång säger en del. En vardag som både odlar och kräver tillit. En bild som följaktligen sätter igång tankar. Tack för det.
/Gunnar S
Svar från Måns H 2021-10-06 20:10
Visst får du säga så! Tackar ödmjukast för jättefin kommentar.

Har nu lyssnat på två versioner av En Vintersaga och ska kolla Jerry Williams också.

"Det är då som det stora vemodet rullar in
Och från havet blåser en isande, gråkall vind."
Hejsan, Med deltagande läser jag din blogg. Visst berör den mig.
Själv har jag blivit ficktjuvad så att jag bär alltid värdeföremål på ett så säkert som möjligt. Har inte med mer än nödvändigt. Rånad har jag blivit ett par gånger. Men slagit ned bovarna. Det här kommer säkert att upprepas för mig. Hälsar NL
Svar från Måns H 2021-10-06 20:15
Hejsan och tack för kommentaren!

Slagit ner bovarna! Respekt! (Jag vet att dom har haft taskig barndom etc men de flesta me taskig barndom har klarat ett hederligt liv ändå.) Ta det försiktigt.

Nu har jag handlat ny matkasse och fått så många fina kommentarer på bild o text att jag kan släppa incidenten. (Men jag släppte inte nya matkassen.)
Det berör det du skriver. Numer det konstanta vemodet över något som gått förlorat. Tillit i ett makro och micro perspektiv.

Tidigt 60-tal och jag är i 10 års åldern ute vid brevlådorna vid vägen. Post Gösta som alltid hälsade på alla kommer på sin cykel. Pensionsdags. Står bredvid och ser på när han betalar ut den kontant till några. Samma sak när barnbidraget kom. Postväskan med mässing rören för mynt smitfull med sedlar. Som en boll.

Det fanns inte på kartan att någon då skulle kunna vara så nedrig att ta dem. 60 år sedan. Länge sedan men ändå inte.
Svar från Måns H 2021-10-07 09:17
Makro- och mikroperspektiv hänger ju samman. "Det börjar med en knappnål och slutar med en silverskål" ver varningen att man inte skulle ge sig ut på det sluttande planet.

Tack för din skildring, Post Gösta och hans konduktörsväska behövs nu igen.