Intressanta siffror om elbilarnas elförbrukning. Och inte minst verkningsgraden. Sen Är väl elbilar lika skrymmande som fossildrivna och behöver lika mycket väg och gator. Undrar hur många bilar som egentligen behövs i storstäderna? På landsbygd och glesbygd är det en annan sak.
/Gunnar S

Håller helt med Peter. Tror också nuvarande elbilstrend med jättebatterier fyllda med mer eller mindre ändliga mer och mer eller mindre sällsynta och blodsbetänkta Kina-kontrollerarde metaller i hela underredena på bilarna, bara måste bli en rätt pinsam teknisk parentes. Det är väl ändå idag mest trendkänsliga stadsbilister som fått stora stadsbidrag på många tiotusentals kronor som varit "tidiga försökskaniner" eller folk som fattat att man kan tjäna sig en hacka på att sälja bilen vidare till något grannland med bra mycket högre bilpriser än i Sverige. Det är också ett sätt för svenska skattebetalare att subventionera en elbilsexport till våra norska grannar som annars inte har råd ens med att köpa sig ett mål dagens utan lever permanent på lunchsmörgåsar på dagarna (ja jag har jobbat tidvis i Norge och förundrats över detta fenomen).

Laddhybrider - vad är det? Fortfarande en bil med förbränningsmotor för att ellösningens begränsningar tvingat fram en halvmessyr? Räckvidden är för dålig och "påfyllning"/laddningen tar för lång tid för att funka i ett av Europas största och mest avlånga länder, annat än för folk som bara åker fram och tillbaka till jobbet.

Det jag undrar är över alternativkostnaden på sikt. Var hade vi varit med vätgasen idag om vi inte sprungit på varenda boll som poppat upp längs vägen?

1/6 i år skrev DN om "Det svarta Norrlandshålet i elbilsrevolutionen".

Citat:
"Jonas Fröberg: Det svarta Norrlandshålet i elbilsrevolutionen
UPPDATERAD 2021-06-06 PUBLICERAD 2021-06-01


Utbyggnaden av snabbladdare för elbilar i Norrlands inland liknar alltmer ett fiasko.

23 av 62 orter står i dag utan lösning trots hundraprocentigt statsstöd.

I det läget vill EU-kommissionen tvinga Sverige att dra ner statsstödet till hälften.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.


En snabb titt på laddkartan i Norrlands inland visar det självklara: stora områden står utan snabbladdare för elbilar.


Men för ett år sedan satsade Trafikverket totalt 150 miljoner kronor i stöd. Staten står för 100 procent av investeringarna och driften måste pågå i minst fem år.

Nu i maj kom det nedslående resultatet från den senaste ansökningsomgången: i 23 av de 62 orterna ville ingen privat aktör bygga – trots 100 procents stöd.

Vi pratar om orter som Övre Sopporo, Stora Sjöfallet och Laisvall i Norrbotten.

Jag gjorde själv nyligen ett DN-reportage i orten Solbergs kransbyar i Västernorrland där mobiltäckning och fiber saknas. Solberg ratades också av marknaden för snabbladdning.

Nu hoppas de ratade orternas människor på en ny statlig sökomgång.

Men då sätter EU:s krångliga regelverk för statsstöd käppar i hjulet. (Slut på citat)


Det ser nästan ut som med utbyggnaden av fiber i Skärgården som också är glesbyggd. På vår lilla ö med kanske 100 sommartugor och ett par-tre fastboende så blev det ingen fiber trots ett initiativ av Bredbandsbolaget för säg tre år sedan. Folk betalde in 20 000 vardera och sedan hände absolut ingenting under tre år. De kom aldrig till skott och nu är det för få intreserade för att någon kommersiell aktör ska klara av det. Fibertåget på många öar har nog redan gått. Men lyckligtvis fungerar trådlöst finfint för säkert 90 % men sådana alternativ finns inte med bilarna.

De andra lever vidare i telefon och Internet-skugga. Det gamla kopparnätet är fortfarande utslaget sedan Alfrida och ingen verkar göra något åt det eftersom ingen använder det längre. Annars hade ju det kunnat vara ett dåligt men dock ett alternativ för de som inte har fungerande trådlöst. Ingen verkar intresserad av att montera ner det gamla kopparnätet på ön så nu ligger de gamla ledningarna upprullade å flera ställen på ön, vid den stolpe de fortfarande sitter fast vid.

Ska det bli något av med laddställen i Norrland och övrig glesbyggd så räcker det tydligen inte ens med 100%-iga bidrag. Inga privata aktörer är beredda att gå in i detta för marknaden lämnar tyvärr vita fläckar runt sig när de mest lönsamma uppdragen täckts, precis som det varit med fibern.