Sankta Katarinas Gilleshus i Björke på Gotland
Första försöket att plåta Sankta Katarinas gilleshus i Björke slutade snöpligt. Jag hittade inte byggnaden! Sen kollade jag på nätet. Den står inne på en gård. Det gick att få fram ägare och telefonnummer. Men 0498-numret funkade inte. Telia har kopplat ur kopparnätet.
Vad göra? Om gårdsfolket var hemma skulle jag be om att få plåta och ha kameran framme. Med objektivet Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20 mm f 2,8 och ett enormt motljuskydd monterat har den betydande imponatoreffekt. Det syns att här kommer en person som plåtar seriöst. Tog också fram visitkort. Såna är ju helt ute numera, men brukar ändå funka för att lugna ner folk då man vill plåta.
På plats knackade jag på. Efter en stund öppnade frun i huset. Jag presenterade mig och sa som det var, att Wikipedia just nu söker bilder på byggnadsminnen och jag skulle vilja fotografera Sankta Katarinas gilleshus. Joo det skulle väl kunna gå sa hon. Jag tackade och övergick till fotojobbet. 20 mm vidvinkeln var precis vad som behövdes. Kameran på stativ, detta skulle bli noga.
Då ropade hon "du ska väl bara fota utsidan?" Javisst sa jag, bara fasaden.
Sen hittade jag en annan vinkel. Då ropade mannen i huset. Ny pratstund vidtog. Jag visade en råfil på skärmen, mörk men blir bra sa jag. Kunde jag få en e-postadress att skicka bilderna till? OK då sa han och skrev ner e-posten i min almanacka. Nu har han fått bilderna och ett tack för att jag fick plåta. Han tyckte dom blev bra.
Här fasaden in mot gårdsplanen.
Och här södergaveln
Wikipedia saknade artikel så jag skrev en. Det blev ett korrekturfel i rubriken. Den klarade jag inte av att rätta. Men det gjorde en volontär,"disembodied soul", efter en liten stund!
Så här blev artikeln:
Sankta Katarinas gilleshus
Sankta Katarinas gilleshus är en medeltida lantlig ekonomibyggnad uppförd på 1200-talet i Björke socken på Gotland. Byggnadsminnesförklaring med beskrivning 2010. Den enda gillesbyggnad som finns bevarad på Gotlands landsbygd. Den har genom muntlig tradition kopplats till Roma Klosters Sankta Katarina gille. Efter reformationen förbjöds gillena och deras egendom konfiskerades.
Enligt beskrivningen revs delar av byggnaden i början på 1800-talet. Det startade ett engagemang hos centrala antikvariska myndigheter att verka för att bevara även enklare historiska byggnader.
Gillestadgarna har bevarats i avskrift. Gillets uppgift var de levandes välfärd och att hedra de döda, i praktiken att verka för själavård och hälsa samt att följa avlidna medlemmar till graven. Medlemmarna samlades till ett stort gille i samband med pingsten. Kyrkoherden Botulf som grundade gillet 1443 ligger begravd i Björke kyrka. Gravstenen finns kvar i koret.
Byggnaden är uppförd av sten, med all sannolikhet kalksten, putsad med kalkbruk och avfärgad i bruten vit nyans.
Fina bilder. Jag slipper störa gårdsfolket.
Det står en väderkvarn vid Isums. Finns nytagen bild på den under en magnifik himmel. Länk https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/med-kamera-mot-bjorke.htm
Tack för din kommentar!
Vilken spännande kåk. Fönstrens placering och höjden på dörren är intressanta. Vad vet du?
Mycket väl fotograferad. Är detta en festlokal?
Nu skall jag inte fråga mer.
Ha det gott
Bob
RAÄ beskrivning anger följande:
Den ursprungliga byggnaden var ca 7 x 12 meter och uppförd i tuktad sten. Södra hälften (d v s gaveln på fotot) revs på 1820-talet men återuppfördes senare under seklet som magasin.
I medeltidsdelens bottenplan finns ett korsvälvt rum med spår i kalkbruk efter ursprunglig formsättning. I västra väggen finns ett ca 3 meter brett, rakspetsigt väggskåp som är igenmurat. Detta rum nås bara genom dörren ut mot gården.
Medeltidshuset består i princip av detta välvda rum samt murar upp över dessa i norra gaveln och på västra och östra långsidan.
Magasinsdelens bottenplan har en stor dubbelport mot öster och ett smalt medeltida vindfönster mot väster. (Syns inte i bild.) Huruvida detta sitter i originalvägg eller är en rekonstruktion är inte fastställt. En utvändig hörnkedja förfaller vara rekonstruerad av medeltida tuktade stenar. I magasinets andra våningsplan finns en stor sädesbinge och in över det medeltida valvet ett öppet lågt utrymme för bjälklagsupplag. I plan 3 finns ett rum som täcker både medeltidsdelen och magasinsdelen, där det i den medeltida norra gavelväggen finns ett litet kvadratiskt (ca 20 x20 cm) stort förvaringsfack. På vindsvåningen, även det ett rum över hela planets yta finns en öppning för gavellucka i den medeltida muren i norr.
Här är muren påbyggd under 1800-talet och takbjälklaget vilar helt på nya murar. Taket är ett brant sadeltak belagt med falsad plåt i skivtäckning.
/B
Hälsningar Lena
Vänstra delen är återuppbyggd på tidigt 1800-tal. Där sitter ett större fönster.
Träbyggnaden är tidigt 1900-tal och vidbyggd - husen är alltså inte hopbyggda, men det är ingen springa mellan dom.
Att plåta så här är spännande. Nån kan tycka att det är kul, nån annan näe vill inte men möjligen att du får plåta det som syns från vägen. Det här ägarparet sa OK, men bara utsidan.
Lite specielt hus.
Gotland har ju en hel del medeltida byggnader kvar --- har ju jobbat på ön och hade ett tag ett tjänsterum med medeltida kryssvalv.
Mvh
Fredrik