Rådhuset med shiftobjektiv
Pentaxforums är en sajt för fotografer som använder Ricoh eller Pentaxutrustning. Bra sajt med jättemycket info. Där finns också tävlingar. Just nu pågår en med mottot "Towers and Spires". Nämen nu borde jag skicka in nån bild tagen med mitt Pentax 28mm Shiftobjektiv tänkte jag.
Mitt är byggt nån gång på 1970-talet och har egenskaper därefter. Utmärkta för 50 år sen. Men visst hittar man en del kromatiska abberationer, särskilt i bildens ytterkanter och särskilt vid max shift. I stället för att rikta kameran uppåt för att få med höga motiv skruvar man upp objektivets frontpaket. Då kan man undvika "störtande linjer". Det är ofta bäst att behålla lite lagom vertikalperspektiv.
Formatet på sajten är begränsat till max höjd 900 pixlar. Jag startade med en korrekt redovisande bild och gjorde om den för det formatet. Här utgångsbilden.
Sen beskar jag på höjden för att bara få med själva huset på 900 pixlar och värmde också upp bilden.
Den här är tagen med 45:an (kopiera länken, den klickbara delen blir för kort pga automatiken):
https://stambanan.online/index.php?threads/dubbel-slutstation-för-ångdrivet.444
Jag har några till från Mariefred (inkl Gripsholms slott) från samma dag, men jag har inte gjort något med dem (och de är spårlösa).
Hela idén med shift börjar nog bli obsolet. Folk har vant sig vid "störtande linjer". Det där noga perspektivvalet angår nog mest en minoritet tittare.
Kollade din länk. Bilden såg bra ut då det gäller byggnaden! Kanske mer "okej" då det gäller lövverket.
*24 MP i snordyra D3X var dock inte så långt borta, men rimligare pris dröjde till 36 MP i D800(e) 2012, som man kan gissa hade kommit året innan om det inte hade varit för tsunamin.
Att jag köpt objektiven är förstås inte för att jag behöver dem, utan mer av karaktären "villhöver". Roligare att sätta bilderna i kameran än att peka kameran upp i himlen och försöka få lagom mycket luft runt för att räta upp digitalt. Ibland blir det för mycket luft och ibland blir det för snålt så att man får svårt att få in byggnaden (eller vad det nu är) i bilden. Sedan kan man rent krasst sett göra både och med shift för "dubbel" effekt.
Har kollat på budgetbetonade tilt/shiftobjektiv men har inte trott på dom.
Jag har motsvarande Nikkor, en PC28/3,5. Jag köpte den lite akut inför mitt första arkitekturrelaterade jobb, med planen att sälja den direkt efter. Men den visade sig vara fantastiskt fin. Istället blev det ett av mina favoritobjektiv och jag började jobba för arkitekturtidningar. Har egentligen inte känt att jag behöver något nyare och bättre. Den står på bländare 11 för det mesta ändå, och där är den kalasbra. Jag brukar flanera med den och plåta stadsmiljöer på frihand.
Mitt 28mm Pentax shift har en mycket bättre mekanisk konstruktion än Nikkorn och ungefär samma prestanda. På croppade Rådhusbilden har jag manuellt fixat till störande abberationer på St Olofstatyns huvud och överkropp, resten såg OK ut efter vanliga bildbehandlingen för att minska abberationer.
För min del är det en av de där positiva överraskningarna. Jag överväger en aning en tilt/shift-adapter från Kipon, som för 300 dollar gör alla Nikonobjektiv till t/s på Sony APSC, men tror inte det blir något av det.
Jag visste inte att Pentax/Takumar hade gjort ett skiftobjektiv. I dag inte så nödvändigt, funktionen finns ju i vissa Pentaxkameror, som i min gamla K5, men möjligheten att korrigera är kanske bättre med skiftgluggen?
Jag körde i många år med Canon A1 och funderade på att köpa ett begagnat FD 35 mm TS, men men tyckte till slut att det var lite för dyrt med det begränsade behov jag hade.
Ett skiftobjektiv är i princip ett objektiv med mycket större bildcirkel än normalt. När man flyttar det från centrum väljer man att projicera en annan del av bildcirkeln på sensorn (eller filmen), vilket gör att man slipper luta sensorplanet relativt det man vill fotografera. Sedan finns det ju andra trick, som att använda funktionen för att dölja sin egen spegelbild eller (inom vissa gränser) gör ett panorama utan att flytta kamerahuset alls.
Martins förklaringav shiftobjektivet är helt korrekt. Det har en större bildcirkel än normalt. Man kan sikta rakt fram (eller med fördel en aning uppåt) och sen förskjuta objektivets rörliga linspaket uppåt tills hela byggnaden kommer med i bilden. Det är som att fotografera med ett vidvinkligt objektiv och välja bildutsnitt redan i kameran så att sensorns alla pixlar utnyttjas.
Mitt Pentax Shift har en förstklassig mekanik för den funktionen. Man vrider på en ring som ser likadan ut som skärpeinställningsringen. Man kan också rotera hela paketet för andra situationer. Mattias Nikkor 28mm 3,5 har en konstruktion med synlig slid för shiftfunktionen. Den funkar OK om man är rädd om den, men om man trycker till i st f skruva med skruven blir sliden glapp.
I senare modeller än min K5 har Pentax utvecklat det här så att man inom vissa gränser kan automatiskt kompensera för jordrotationen vid astrofoto.
På onsdag ska jag på uppdrag av UFS överlämna en bälgkamera (klappkamera) från 1916 samt en drös glasplåtar och bladfilmsnegativ till Nordiska Museet. Den kameran har faktiskt skiftfunktion, något som inte var helt ovanligt på den tidens bälgkameror.
(Försökte använda funktionen på min K-1 för nattfoto av himlen men misslyckades totalt. Om jag gör ett nytt försök behövs helt andra förberedelser, typ ställa in allting medan det är ljust och sen testa i mörker.)
Klappkamera till Nordiska Muséet! Häftigt. Vad jag kan förstå använde den tidens arkitekturfotografer ofta stativ, riktade kameran en liten aning uppåt och sen shiftfunktionen för att få med hela motivet. En metod som fungerade bra då och fortfarande fungerar bra även om folk vant sig allt mer vid att se bilder där kamerorna luta lite hur som helst.
https://www.fotosidan.se/cldoc/prylnytt/montera-ihop-din-egen-storformatskamera.htm .
Ett tilt och skift objektiv på en systemkamera är ju egentligen hälften av en sådan storformatskamera som ju även kan tilta och skifta bakstycket.
Jag har en ide att, bara för att se om det är möjligt, bygga om nedre delen av en gammal förstoringsapparat och på något sätt koppla ihop det med en systemkamera för att prova på det här med att kunna lägga skärpeplanet (tilta) för att få större skärpedjup. Jag har ett gammalt Goertz objektiv med brännvidden ca 240 mm som går att blända ner till 45 och som kanske har suttit på en reprokamera och som har en rejäl bildcirkel. Men numera kan man ju fixa stort skärpedjup me stackning. Det här blev lite OT.
Spännande med gammalt Goertz! Jag kollade lite på nåtet och hittade bl a detta prov:
https://apenasimagens.com/en/goerz-doppel_anastigmat-dagor/
https://www.ebay.com/itm/115645731148 Det är alltså en amerikansktillverkad glugg.
Det finns inget om brännvidden på det så 240 mm är en gissning från min sida, det kan vara kortare.
Det har fått gängan stukad innan jag köpte det för en skitsumma så jag har monterat en FD-fattning för att prova det på en bälg med en trave mellanringar på bälgen dessutom.
Jag har inte känt till Goerz alls tidigare, efter lite surf att doppelanastigmaten verkar ha varit jättebra för tiden och inte ointressant nu heller. Tydligen tillverkad även i USA. Relationen med Zeiss gick från avvisad till uppköpt om jag fattat rätt.
Ska bli intressant att se dina bilder med ditt exemplar!