Nytt paradigm för flyget

Häromdan presenterade utvecklingschefen på Norrköpings flygplats, Svante Swärd Rudström, flygplatsens  nya framtidsvision på ett lunchmöte. Jag var där.

Svante Swärd Rudström. Foto Måns Hagberg, kamera Pentax K-1, objektiv Pentax FA 77mm f1,8.

Svante har varit pilot i Sverige, USA och Kongo, pensionär en kort stund, flygledare och chef för Skövde flygplats. Nu är han flygplatsutvecklare på Norrköpings flygplats Kungsängen.

Kungsängen invigdes 1934, ett par år innan Bromma, och är därmed landets äldsta civila flygplats. Efter alla år med linjetrafik, chartertrafik och andra transporter kan Kungsängen stå inför ett paradigmskifte.

Charter och i bästa fall linjeflyg ska behållas, men paradigmskiftet innebär att flyget ställs om från fossila energikällor till eldrift och syntetbränsle "Electrofuel". På sikt kan det bli vätgasdrift. Vanliga flygplan blir kvar, även ambulansflyg och olika former av privatflyg, men flygplatsen ska samtidigt omdanas för trafik med autonoma flygplan och drönare för gods och människor.

Med eldrift blir det inga utsläpp och betydligt mindre buller. Tanken är att få trafik från dörr till dörr med drönare till flygplatsen, vingade flygplan för den långa distansen och sen drönare fram till målet. Gods från t ex Arkösund till Barcelona på en dag och till kostnader som är i paritet med dagens vägtrafik.

1. Solcellspark. 2.Energilagring. 3. Brandstation. 4. Vätgasproduktion och lagring. 5. Logistiknav frakt. 6. Vertiports för drönare. 7. Uppkoppling till griden, med det  menas elnätet. 8. Kompetenscentrum.

På bilden visas 40 hektar solceller. De kan ge 40 GWh per år. 40 GWh motsvarar 40 miljoner kWh, tillräckligt för att driva 1000 elbilar 20 000 mil vardera. I Europa finns flygplatser med sammanlagt 100 000 hektar mark som är möjlig att använda för solcellsparker. Därmed kan solel med lämplig lagring räcka långt för drönartrafik och regionalflyg och omvandlad till vätgas eller electrofuel till flyg på långa sträckor.

Koncept till elflygplan från svenska Heart Aerospace.

De batteridrivna flygplanen utvecklas för att användas för kortare sträckor. Batterierna behöver laddas vartenda stopp. För att det ska gå undan att ladda behövs laddinfrastruktur som klarar 2 MW. Det är lika mycket ström som ett av dagens större vindkraftverk ger vid full effekt. Eller typ 3000 hästkrafter. Därför måste varje laddpunkt antingen kopplas till ett starkt elnät eller att ett svagare nät backas upp med ett stort batterilager.

För långtidslagring behövs vätgas som via bränsleceller kan omvandlas till el, alternativt att flytande syntetiskt flygbränsle tas fram. Hur? Kolla länken:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fischer-Tropsch-processenhttps://sv.wikipedia.org/wiki/Fischer-Tropsch-processen

En åhörare frågade om "från dörr till dörr". Det kan väl fungera från och till en fabrikstomt, bondgård eller möjligen villatomt, men om målpunkten är ett hushåll som bor i flerbostadshus, kan det funka då? Svante jämförde med hur brevbärningen utvecklats. Från början gick den från hand till hand med kurir, men sen utvecklades brevlådor att skicka breven från och från brevinkast i lägenhetsdörren till de boxar som nu finns i flerbostadshusens entréer som tar emot försändelser. Det finns gott om problem att lösa, men  de borde gå att lösa.

2022-11-10 10:16   Nils Bergqvist

Positivt för framtiden. Och ska flyget överleva på sikt är det sånt här som gäller. personligen tror jag mera på vätgas, för batteritillverkning tär både på ändliga resurser, och gruvdrift är inte så miljöpositiv.

Besvara

Svar från Måns H 2022-11-10 19:44

Intressant vision! Jag har varit skeptisk mot vätgas men börjar tänka om.

Svara

2022-11-10 10:19   syntax

Intressant detta!!
När det gäller regionalt flyg på korta distanser kan nog resonemanget hålla - men kanske på lite längre sikt än man föreställer sig. Med långsidans, alltså jetmotorer, blir det nog en annan femma misstänker jag.

Besvara

Svante Swärd Rudström 2022-11-10 11:24

Det är väldigt intressanta tider nu. Både flygplan, luftrum, produkter och framdrifter förnyas. Det kommer att bli olika lösningar på framdrift beroende på vilket arbete som ska utföras, liksom nya flygmaskiner. Autonomitet i hög grad, både vad gäller separation och framförande av dessa nya flygplan.
Genomgående är det dock fossilfri framdrift.
Flygskam kommer på skam....

Svara

Svar från Måns H 2022-11-10 19:49

Jag kan inte heller se batteridrift som nån möjlighet för långa distanser. Electrofuel eller vätgas mer en kostnads- och säkerhetsfråga, särskilt vätgas måste hanteras utan kompromisser.

Svara

Svar från Måns H 2022-11-10 19:52

Har Peter eller Svante eller nån annan skrivit det som börjar "Det är väldigt intressanta tider nu"? I vilket fall håller jag med!

Svara

2022-11-10 10:32   Glempis

Spännande blogg Måns, riktigt intressant att läsa om hur de tänker sej vara en del av en mer miljövänlig framtid. Att näringslivet bygger egna solcellsparker för att täcka sina behov är ju toppen. Gillar också att du tar upp buller som ett miljöproblem, tystnad är en bristvara.

Besvara

Svar från Måns H 2022-11-10 19:56

Många innovativa tankar där! Egen energiproduktion på plats, inte dumt alls!

Betr buller så är bullermattor med byggnadsförbud en stor och viktig begränsning för stadsplaneringen. Och likaså det omvända, det blir restriktioner för flyget för att hålla bullerbelastningen inom nån sorts acceptabel nivå.

Svara

2022-11-10 11:27   bildsten

Att använda gräsytorna inne på flygfältsområdet verkar ju vara en bra idé så länge som hinderfriheten iakttas.
Man tar ju i allmänhet inte jordbruksmark i anspråk, jo jag vet, det finns både civila och militära flygplatser som har jordbruk innanför staketet, men det är inte vanligt. Öppna ytor utan skuggande träd, byggnader och höjder och skyddade med staket och lydande under luftfartslagen är fördelarna.
Det finns en del både olönsamma och nedläggningshotade flygfält som skulle kunna förbättra ekonomin och samtidigt förbereda kommande elflygsatsningar. Elflyg på korta linjer är nog en realitet inom några år. Flygfältet i Västervik kanske skulle ha satsat på det här istället för banförlängningen?

Besvara

Svar från Måns H 2022-11-10 20:02

Jag hade inte tänkt på flygplatser som solcellsytor men som du säger så finns goda förutsättningar. Som byråkrat måste jag dock framhålla att de måste godkännas även då det gäller andra lagar än luftfartens. PBL, ett antal el-lagar, det kan finnas fornlämningar, det finns säkart arga grannar, troligen gäller miljöbalken också. Men i princip ser idén bra ut och borde vara framkomlig!

Det finns rätt många f d militära flygplatser som flygvapnet vill kunna återta som reservfält. tt använda delar av dessa till solceller låter bra.

Svara

2022-11-10 19:26   Khalad

Det går att göra mycket om man inte bryr sig om kostnaderna. Ingenting är fel eller omöjligt i det Svante säger. Den stora frågan är om det är ekonomiskt försvarbart och vem som ska betala. Dom flesta framtidsbeskrivningar har gått i stöpet eller varit felaktiga men inte pga av tekniska svårigheter utan pga kostnaderna. Visst går det att ta fram eldrivna flygplan för korta distanser men inte heller det är gratis. För långa distanser ligger eldrivna flygplan sannolikt mycket långt fram. Men varför ta fram elflygplan för korta distanser där tåg redan konkurrerar framgångsrikt? Stockholm - Göteborg tar ca en timme med flyg, tre timmar med X2000. Centralt storhotell Stockholm (Radisson, Sheraton) till centralt storhotell Göteborg (Radisson + nya i nordstan jag inte lärt mig) ta ca 2,5 timme med flyg, ca 3,5 timme med tåg. Heart Aerospace ES-30 designas för ca 30 passagerare, räckvidd 200 km, över 200 km "as batteriy evolves". Det finns säkert sträckor på storleksordningen 20 mil som är intressanta, Sthlm- Gotland tex, men dom är inte många. Normalt är bil, tåg el buss överlägset enklast, snabbast och billigast på såna sträckor. Min slutsats är att eldrivna flygplan kommer att finnas före 2030 men i mkt begränsad omfattning och med försumbar inverkan på totala flygutsläppen. Fö, har Norrköpings flygplats 4o hektar tillgängliga för solceller tycker jag beslut om det ska tas snarast, det finns ingen anledning att vänta med det tills det eldrivna flyget är framme. Men säkert ett trevligt föredrag. Själv har jag gått ur Rotary eftersom jag vill äta tillsammans med I, mat-och kaffestunder är viktiga för oss. Hälsningar/ Björn

Besvara

Svar från Måns H 2022-11-10 20:10

Kungsängen ägs av Norrköpings kommun som liksom nästan alla andra kommuner har pengabrist. Jag tror man lägger 25 mkr/år som bidrag för att hålla flygplatsen i gång, V vill lägga ner den och använda marken till att bygga på. En återhållande faktor är att undergrunden har dålig bärighet, det behövs djup pålning till fast botten för att bygga.

Det vill nog till att investeringarna framstår som lönsamma eller i alla fall inte direkt olönsamma om kommunen ska finansiera det hela. Solcellerna borde kunna brytas ur, bra idé tycker jag!

Svara

Svante Swärd Rudström 2022-11-11 22:05

Paradigmskiften karaktäriseras av att de gamla inte är en måttstock längre, paradigmet har skiftat.
Därför är det meningslöst att jämföra med nu gällande modaler av framdrift, bränslen eller typer av produkter flyget framgent kommer ta sig.
Sannolikt kommer fler framdrifter och energislag forma det framtida flyget. Liksom helt nya typer av flygmaskiner och hur de manövreras och separeras.

Kort sagt, ett paradigmskifte betyder att man lämnar det gamla på ett fundamentalt sätt.

Wait and see.

Svara

2022-11-11 10:21   begust

För flyget borde utbytbara batterier vara en fördel, de kan laddas med mindre effekt under längre tid.
Men jag håller med Björn om att det finns andra alternativ till flyget för sträckor på 20 mil.
Jag föredrar tåg till t.ex. Göteborg istället för flyg, lite längre restid, men jag slipper en massa väntetider på flygplatser och totaltiden för resan skiljer inte så mycket.
Kan man montera solceller på tomma ytor på flygplatser är det nog en bra idé
Mvh Bengt

Besvara

Svar från Måns H 2022-11-11 12:01

Två grundproblem, att batteriet är dyraste komponenten och samtidigt tyngsta och svårhanterlig. I slutändan en kostnadsfråga. Då det gäller bilar försökte ju Musk lansera idén, men gav upp. Det finns dock bilar med leasade bytesbatterier i Kina. F n finns inga tydliga svar.

Regionalflyg är ju intressant för Gotland och jag tror Norrland med långa sträckor. Det var t ex på gång att göra om regionindelningen så att jämtarna skulle åka till Umeå som sin huvudort.

Solceller på tomma flygpltsytor framstår som bra idé.

Svara