Kul kultur på Konstforum

Då Stefan Teleman har på sig T-shirt med vit text "Kultureliten" mot svart botten så är det både skämt och allvar.

Alla bilder Pentax K-1 med SMC Pentax FA Macro 100 mm på full öppning 2,8

Stefan kan skoja om det mesta inklusive sig själv och samtidigt vara hur allvarlig som helst. Den aktuella utställningen har han tillverkat hemma vid köksbordet. Stefan säger att han så att säga inte är så rörlig längre. Formaten är därefter, hanterliga. Lekfullhet blandas med samhällskritik.

Vernissagemingel.

Till Folkbladet har Stefan sagt att Utställningstiteln, "Gubbrea" är jävligt viktig. Det är dags att sälja ut gubbar som förstör världen, gubbar som Putin.

Även en dam kan få sig en släng av Telemanska sleven. Kommunalrådet Sophia Jarl (M) har på sitt sätt satt Norrköping på kulturkartan:

Bilden av kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) är förvisad till elskåpet, som går att stänga.

*****

Svenska Dagbladet följde idag lördag 6 jan 2024 påpassligt upp med en genomgång av kulturläget i stan:

*****

För att återgå till utställningen så sitter elpropparna i ett "skåp", en avbalkning bakom dörren med Jarl. Utrymmet huserar ett collage i sig. Otaliga färglager från de senaste hundra åren överlappar där inne.

*****

Behövs kultur? Eller räcker det med ett stadslandskap av bostadssilos enligt Boverkets föreslagna demontering av allt vad livsmiljö  heter, plåtlador i externa köpcentra, Amazon och sociala media? Jag tycker inte det räcker, snarare att det blir en förfärligt torftig tillvara. För mig är byggnadskulturen viktig, andra har musiken, somliga bilderna.

God fortsättning!

Nyårsfirandet i Norrköping inleddes med fredlig stadsvandring med Hemvärnet som grillade korv. Själv kände jag mig en aning ruggig och gick hem rätt så tidigt. Bilden tagen från balkongen mitt i stan. God Fortsättning på det nya året! 

God Jul och Gott Nytt År!

Avveckla vindkraften, men med förstånd

Kommunerna vill stoppa vindkraften. Regeringen vill satsa på kärnkraften, en vision. 

Idag torsdag 21 december 2023 visade Norrköpings Tidningar den aktuella visionen för ny kärnkraft i Marviken i Norrköping. En företagare, Niclas Adler, köpte den gamla anläggningen, som ju aldrig varit i drift, av Vattenfall för några år sen. Han testar sen dess olika koncept för området. Skärgårdsstad med fritidsprägel eller ny högexploaterad förort har varit på tapeten. Nu ny kärnkraft, kanske med reaktorer som det står Rolls Royce på. 

Jag ser ett problem i att visionerna om ny kärnkraft stoppar utbyggnaden av det som nu finns och fungerar, vindkraften. Risken för att det blir varken eller är överhängande.I stället borde man tänka som många av pionjärerna inom vindkraften. De såg sin teknik som ett mellansteg. En grön teknik som skulle kunna ge ström tills utvecklingen hittat något bättre. Då skulle verken kunna avvecklas utan att ha ställt till irreparabla skador.

Lite bakgrund:

Första stora svenska verket, Matilda på Näsudden på Gotland, togs i drift 1983. Bara programmeringen av styrdatorn hade tagit nästan två år. Efter några år monterades ett nytt maskineri på samma 80 meter höga betongtorn. Förtänksamt nog hade det från början försetts med gejdrar för ändamålet. Matilda II fungerade bra, slog världsrekord i vindkraftel, men 2007 konstaterades tekniska problem som var olönsamma att åtgärda.

5 juni 2008 revs verket genom sprängning.

Arkivfoto Pentax K10D

Sen första Matilda kommit i gång byggde lokala entusiaster massor av mindre verk på Näsudden. Gotland var länge landets vindkraftstätaste kommun. Gutarna vill bygga mer, men då behövs nya kablar till fastlandet för att exportera överskottet. Svenska Kraftnät har fumlat betänkligt i det avseendet.

I resten av landet har vindkraften byggts ut allt mer. 2021 producerade Sverige 168 terawattimmar (TWh) el. Runt 140 TWh förbrukades inom landet. Resten gick på export. Vattenkraften gav 43%, kärnkraften 31%, kraftvärmen 9%, vind- och solkraft 17% varav vindkraften knappt 27 TWh.

Energimyndigheten har tagit fram alternativa framtidsscenarier om behoven. IT och elbilar drar allt mer ström. Volymerna är dock hanterbara. Däremot behöver grönt stål och elektrobränslen ett tillskott om mellan 22 och 100 TWh, huvudsakligen för produktion av vätgas genom elektrolys.

Vattenkraften byggs ju inte ut, så glöm den. De nationalälvar som ännu strömmar fritt ska bevaras. Snarare kommer typ 10 % att avvecklas i då tillstånden för befintliga verk omprövas. De befintliga kärnkraftverkens tekniska livslängd kan förlängas, men går oundvikligen mot sitt slut.

Solceller kan ge en del. Det kan gå att krama ur lite mer kraftvärme. Fusionsenergi har länge framstått som en möjlighet, men den verkar allt mer avlägsen.

Själv hoppas jag på att forskningen ska lyckas domptera bakterier eller jästsvampar att göra vätgas från avfall. Uppsala universitet har kommit en bit på väg. Enligt deras scenario går det att odla fram det enzym som behövs för vätgasframställning från cyanobakterier och sen använda enzymet i en industriell process. Det är långt till kommersiell tillämpning, men verkar inte omöjligt.

Ny kärnkraft: Regeringens vision är just en vision. Kommer den att accepteras lokalt då förslagen blir tydligare, som i skissen för Marviken? Slutförvaringen av det radioaktiva avfallet är olöst. Det finns fler rejäla bromsklossar. Ny kärnkraft kräver subventioner. Staten eller elanvändarna måste  betala överkostnaderna. Hur det än blir så blir det inte ny kärnkraft i en tillnärmelsevis behövlig omfattning under de närmaste 15 - 20, jag tror 30 åren.

Däremot kan vindkraften tekniskt och ekonomiskt byggas ut nu. Det står projekt på kö, både till havs och på land. Bara under 2022 ökade vindkraftsproduktionen till 33,1 TWh så det kan gå undan. Mitt förslag till en konstruktiv kompromiss är: Avveckla vindkraften, men med förstånd!

-------

PS: Det här inlägget har transformerats till en debattartikel i Folkbladet i Norrköping som publicerades 11 januari 2024. Länk

https://folkbladet.se/debatt/artikel/dags-att-avveckla-vindkraften-men-med-fornuft/r3oeveor

Japansk Tessar (Nördvarning!)

Med viss saknad har jag lämnat tillbaks min nyinhandlade Carl Zeiss Jena DDR Tessar 2.8/50. Skarpsynta fotosidekompisar påpekade att det var nåt fel på skärpan i bildens vänstra del. "Decentrering" kan ha varit felet. Inget man fixar själv. Tack för hjälpen!

I stället tog jag fram ett Tessar jag redan ägde, ett SMC Pentax-M Macro 1:4 50mm tillverkat i Japan kring 1980. Nu lite historik:

Ur-Tessaren patenterad av Zeiss och Paul Rudolph hade fyra linser i tre grupper. Det kunde ge bra bilder till överkomlig tillverkningskostnad.

Kring 1930 förbättrade Ernst Wandersleb & Willy Merté konstruktionen. Första linsen blev bikonvex, luftgapet ökade en aning, andra linsen tjockare och aningen annorlunda, luftgapet kring bländaren kanske lite kortare, tredje linsen bikonkav och fjärde linsen lite tjockare. Det kom att tillverkas i miljontals exemplar.

Pentax som då hette Asahi-Kogaku Optical Company tillverkade ett Tessar f 3.5 1952. Om man får tro skissen har två av linserna en plan yta. Tio bländarblad gav snygg oskärpa.

Mitt  japanska Tessarobjektiv är ett resultat av tre decenniers utvecklingsarbete. Kaizen på japanska, ständiga förbättringar kopplade till ständiga kostnadsbesparingar. Det har Pentax fina super-multi-coating, men bara fem bländarblad och största bländaröppningen har minskat till f 4.

SMC Pentax-M Macro f:4 50mm:

Jag tog testbilder på badrummets kakelvägg. Objektivet tecknar alldeles rakt och tidningstext återgavs lika skarpt till vänster som till höger. Inga fel --- men kanske inte heller några avvikande och kul egenskaper. Tog en testbild på stan, den blev OK men lite torr. Mest p g a vädret, ingen fukt i luften, men kanske att bristen på defekter gjort bilden för torr?

Pentax K-1 med SMC Pentax Macro, bländare 8, ISO 100, lång slutartid, stativ.