CITYSCAPES: BLOGGEN
Arbetets museum och Bergsbron står kvar.
Vattnet ökar fortfarande. Jag frågade på Arbetets Museum hur dom klarar sig. Än så länge torrt i källaren, men marginalerna minskar. Experter är där och kollar dagligen. De säger att så högt vatten har det inte varit genom Norrköping sen 1980-talet.
Inte många decimeter kvar.
Pentax K-1 med Pentax FA Macro 100mm.
Orange varningen kvarstår. Ännu en dammlucka har öppnats och vattnet rinner på bred front, det finns lite kvar att öppna men marginalerna minskar. Läget kritiskt vid Glans utlopp mot Motala Ström.
Uppströms Arbetets museum ligger Bergsbron. Den förra byggdes 1775, förstördes delvis vid vårfloden 1788 och återuppbyggdes. Så här såg den ut fram till 1901. Kungsgatan, en nordsydlig huvudgata i stan, ligger på Bergsbron.
Historisk bild frän sent 1800-tal.
Detaljbild bild på nuvarande Bergsbron byggd 1901. Den byggdes för att klara både vattenflöden och spårvägstrafik.
Här möter Bergsbron vattnet.
Större flöde än i mannaminne i Motala Ström!
Ett mannaminne för väder är tre år*. Men SMHI har längre koll! Enligt SMHI pågår ett s k femtioårs flöde. SMHI har utfärdat orange varning. Men visst är det ovanligt att vårfloden inträffar mitt i februari!
Innan hela vattensystemet reglerades var det värre. Den våldsamma vårfloden i april 1788 skapade stor förstörelse bland stadens broar. Den raserade fyra av Bergsbrons stenvalv, störtade Gamlebro i djupet och ryckte bort Holmbron. Endast Saltängsbron lyckades man med stor svårighet rädda.
I måndags såg det ut så här i Industrilandskapet mitt i stan:
1. Har aldrig sett sånt flöde!
Alla bilder med Iphone SE 2020 med app Halide för RAW.
2. Vattnet någon meter högre än vanligt och strömmar vilt.
3. Fotograf med riktig kamera dokumenterar
4. Plåtning förbereds.
5. Tagning!
6. Dammluckorna brukar vara stängda eftersom flödet dirigeras genom vattenkraftturbiner i underjorden. Nu släpps mycket vatten fram. Brunfärgat av jord från Östgötaslätten.
_________________________________________________________________________________
* Källa kåsören Red Top (Lennart Nyblom) i Dagens Nyheter.
Ny station del av gigantiskt stadsomvandlingsprojekt i Norrköping.
Så här kommer dagens resenärer ut från Norrköpings Centralstation. Den stod färdig 1866. Ritad av arkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd. Stadsarkitekten Carl Theodor Malm var byggmästare.
Arkivbild 2015. Pentax K-5 med Sigma zoom 18-50
Med Ostlänken behövs ny station. Banverket var inne på att lägga den utanför stan. Kommunen ville lägga den centralt. Kommunen fick med sig Banverket, numera en del av Trafikverket. Sen tog Trafikverket och kommunen fram alternativa skisser för det centrala läget. Skulle spåren ligga i markplan eller så högt att spårvagnar kan passera under plattformen?
Kommunen ville ha det höga spårläget. Då skulle ett nytt stort stadsbyggnadsprojekt bli möjligt. Att knyta ihop nuvarande centrum med en ny stadsdel för bostäder där Butängen nu ligger. För stockholmare kan man jämföra med Hammarby Sjöstad, inklusive spårvägen men utan sjön. Oerhörda pengar, men det centrala läget och spårvagnarna bedömdes göra projektet ekonomiskt genomförbart. Framtida byggare, hyresgäster och bostadsrättsköpare skulle bli beredda att slanta upp.
Trafikverket ville ha spåren i markplan. Enklast och mycket billigare. Efter förhandlingar åtog sig kommunen att stå för överkostnaderna. De bedömdes till 2650 miljoner kronor. Ett enhälligt fullmäktige har tagit det beslutet.
Ett enhälligt beslut kan visa att ett förslag är bra. Det kan också visa att det är så svårt att sätta sig in i att alla röstar likadant.
I det här fallet tror jag på det senare. För mig som fackman, proffs på att läsa ritningar, var skisserna nästan oläsliga. Att det skulle bli nåt stort syntes med all önskvärd tydlighet, men hur det skulle bli i verkligheten syntes knappt alls.
Skärmdump från kommunens hemsida.
Jag satte mig in i förslaget så gott det gick. Den tänkta passagen under spåren skulle bli mörk, lång och helt sakna dagsljus. Ett tillhåll som vanliga människor inte gärna tar sig igenom. Efter sedvanliga slutprutningar i projektet skulle det inte finnas pengar till väderskydd uppe på plattformen. Att vänta på tåg i blåst och regn är ju inget vidare. Till råga på allt verkade projektörerna ha blundat för att det blir svårt, snudd på omöjligt, att klara spårpassagen ner under Stockholmsvägen (t v utanför bild) utan omfattande rivningar där.
Jag luftade mina dubier i ett samrådsyttrande till kommunen och med debattartiklar i Folkbladet. Kommunen och Trafikverket filade lite på förutsättningarna och gick sen vidare genom att ordna en arkitekttävling för nya stationen. Fyra förslag har nu visats för allmänheten.
Och har man sett på maken, i det bästa förslaget ser projektet riktigt bra ut!
Foto: Pentax K-1 med Pentax FA 100 mm Macro på utställningsbild.
Höjdläget är förstås kvar, men spåren har flyttats isär lite grann. Dagsljus släpps ner och luft kommer in. Uppe på plattformarna finns skydd mot väder och vind. Den befintliga stationen behandlas med tillbörlig respekt. Den är ett byggnadsminne som får ny funktion.
Passagen under spåren är förvisso lång, men utformad med omtanke och kvalité. Förslaget visar svängda former, men det är inte dessa utan helheten som känns bra. Jag skulle gärna se ännu mer ljus och luft släppas ner till Drottninggatans förlängning under spåröverbyggnaden. Se sektion här nedan.
Utsnitt från kommunens PDF-redovisning.
Sammantaget kan kommunens vision faktiskt fungera!
Problemet är kostnaderna. Stationen är bara en liten del. Spårpassagen under Stockholmsvägen blir inte gratis. Att köpa upp och riva Butängen kommer att kosta! Sen ska gator och VA byggas och spårvägen dras dit. Ett jätteprojekt med kostnader som påverkar kommunens ekonomi redan nu.
Det går att sätta på sig skygglappar och tro att det går att bygga billigare. Men det finns inget att pruta på utan att också ta bort den kvalité som faktiskt behövs. Då får Norrköpingsborna nästan lika höga kostnader men ett dåligt resultat.
Jag tycker att kommunen nu borde räkna igenom totalkostnaderna och ta höjd oförutsedda. Den nya stationen ska stå sig hundra eller etthundrafemtio år. I det perspektivet kan en bra utformning vara värd priset.
Om kostnaderna måste ner borde kommunen tänka om, lägga spåren på marken, ordna en gångtrafiktunnel till Butängen och skippa idén med en ny häftig stadsdel där. Norrköping kan fungera utmärkt med en mindre storvulen stadsomvandling.
Är akrylfärg på trä på väg in som konstnärligt uttrycksmedel?
Ännu unge konstnären Johan Melander gillar att yxa, såga och tälja fram skulpturer i trä och måla med akrylfärg. Helt ute enligt Johan, men det struntar han i. Ibland målar han fotorealistiskt på träpannå. Hans senaste utställning "Äta trä" hade vernissage i går på Konstforum i Norrköping. Klart sevärd!
"Norra Östergötlands argaste Kanadagås":
*
*
"Ingen gillar grisen" .
*
Tiger, en face:
Tigern sedd bakifrån:
Trevlig stämning! Här pratar en drop-inbesökare med Konstforums Ann-Charlotte Sandelin.
Janne stöttar Region Östergötland, räddar liv och lem utan att ta betalt
Isgata på trottoarerna, men utanför min port spred en man ut grus! Janne jobbar hos Veterankraft men just nu jobbar han ideellt. Gör nåt åt halkan. Någon kan slippa bryta benet och slippa belasta vården.
Janne berättade att Region Östergötland krisar. Nu gör han sitt gör sitt för att minska inflödet av brutna ben. Gruset har Hyresbostäder hållit med fast dom inte längre äger fastigheten. Det gör norska Heimstaden.
Får jag ta en bild? Visst, se Janne.