Träffat barnen inomhus för första gången på ett år

Ett konstigt år har det varit. Min fru bor på ett boende. Där infördes besöksförbud 13 mars 2020, d v s innan det blev lagligt. Besöksförbudet gällde anhöriga, men den ansvariga läkaren såg till att hålla sig undan. Coronan svepte genom huset. Min fru blev smittad men klarade sig utan medicinsk vård. Adekvat sådan saknas på boendena. Det som i stället tillhandahölls vill jag inte skriva om.

I somras fick vi träffas utomhus på gården. Då träffades vi alla fyra. Min fru, jag och våra vuxna barn. Sen blev det för kallt. Inomhusträffar tilläts, men bara med en i taget och med rigida tider och instruktioner. Man fick stanna max 15 minuter. Man skulle ha munskydd på under besöket hos frun som klarat smittan själv. Jag skriver inte på sånt utan förhandlade med verksamhetschefen och vi kunde träffas normalt. Sen varslade Kommunal om strejk på boendena. De som bodde där skulle lämnas utan mat och tillsyn. Tack och lov avblåstes strejken och vardagen lunkade på. Så blev min fru vaccinerad och även jag.

I fredags hade den erforderliga veckan gått efter min andra spruta. Nu är jag är vaccinerad, inget totalskydd men troligen avsevärd hjälp. I går kom barnen hit och bodde över. Vi har ju pratat i telefon och "träffats" per Zoom, men det skulle kanske ändå känts ovant att ses på riktigt efter ett år, men det var precis som vanligt. På boendet träffade de sin mamma och hon sina barn. En viss normalisering.

-----

Sent i går kväll blinkade det väldeliga på gatan utanför. Vi undrade vad det var. Två man med kranbil kollade att fasaddekorationerna på huset mittemot satt kvar. Natten innan hade det blåst stormbyar med stort skrammel i nejden. Teknikerna lyste med ficklampor och kände efter. Det verkade som om dekorationerna satt fast.

Mönstret är en förstoring av ett tygmönster som skapades av Erik Chambert 1943. Han och hans far möbelmästaren höll till på platsen. Det huset revs för länge sen. Sen låg rivningstomten tom flera decennier. Varefter prestigebygget Magnentus Tower uppfördes, högre än allt i centrum utom Rådhustornet här i Norrköping.

Jag trodde att dekorationerna var av blankeloxerad aluminiumplåt. De blänkte så då de var nya för några få år sedan. Men nu i vårsolens glans såg de grå ut och jag kollade häromdagen. Grannlåten är av plast.

Utanför Universum

"Universum" betyder oftast det från oss observerbara kosmos som startade för 13,798 miljarder år sen med Big Bang. Teorin är numera accepterad. Utvecklingen kan beskrivas med 99,998 % säkerhet. Detta enligt Scientific American i 175-årsutgåvan sept 2020. Men av samma genomgång av forskningsläget framgår något helt annat, att vårt observerbara universum till  26,6 procent består av mörk materia som ingen riktigt vet vad det är, men forskning pågår, och 68,5 procent mörk energi som är ännu obegripligare. Och att denna på något sätt får vårt universums expansion att accelerera.

Svenska Wikipedia har jättebra info om vad vi idag vet om universum och även en hel del bra historik.

Utanför vårt observerbara universum, vad finns där? Eftersom det inte går att observera blir det spekulationer.

En fysikens grundregel är att inget kan skapas ur intet och att varken materia eller energi  kan försvinna, bara omvandlas. Så jag tror att detta större universum alltid har funnits och alltid kommer att finnas och är oändligt."Alltid" är mer än länge och "oändligt" är mer än stort.

Enklast vore om samma naturlagar gäller där ute, men det vet ju ingen.  Det kan finnas helt andra universa där ute.

Förvandlad stad

Bävrar är flitiga med att dämma upp. Stadsbor är flitiga med att dränera och fylla ut. För trehundra år sen gick en liten arm av Norrköpings ström  ungefär mitt i bilden. På kartan här nere syns det vattnet och träbryggan över det. Berättelsen om valvet genom huset längst fram i bilden finns i denna blogg: 

https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/valvet-for-menige-man.htm

Kartan  är från 1728. Markeringen visar var bilden togs. Träbryggan ledde till den holme där vikingatida befästningen Knäppingsborg låg. 1728 var den holmen bebyggd på annat sätt. Idag ingår den, fast med senare bebyggelse, i det ganska stora kvarteret Knäppingsborg, en liten stad i staden.

Huvudbilden togs 4 april 2021 med Pentax K-1 och Pentax-FA  35mm/f2,0. Bländare 7,1.

Kvarteret Bron. Norrköpingsgula spårvagnar. Hertig Johan 1614.

Bilden visar gatunamnsskylten och nuvarande Saltängsbron. Den är den sjätte på platsen och blev klar 1980. Kvartersnamnet tillkom 1728. Det syftar på läget vid Nya bron som då fanns på plats.

Den allra första Saltängsbron bekostades av hertig Johan av Östergötland (1599 - 1618, barnbarn till Gustav Vasa, kusin till Gustav II Adolf och uppfostrad tillsammans med honom sedan föräldrarna dött) och byggdes av allmogen 1614.

På bron ligger Drottninggatan, en huvudgata som sedan 150 år leder fram till Norrköpings Centralstation. Sen 1904 går spårvagnarna här. Att de finns kvar beror helt på folkliga protester vid olika nedläggningshot. Numera fattar stan att det är bra att ha 46 % av kollektiva tätortstrafiken helt avgasfri och börjar vänja sig. Bisarrt nog måste Norrköping betala Östgötatrafiken extra för att få ha miljövänliga spårvagnar.

Att de är Norrköpingsgula beror på att de alltid varit det. Och att det blir folkstorm då nån klåfingrig överhet, senast Östgötatrafiken,  vill ändra.

"Norrköpingsgult" tror jag har sitt ursprung i att husen i stan ofta var putsade och gulmålade med kalkfärg. Billig, särskilt om man använde lite järnvitriol i kalken i stället för att köpa pigment. Hållbar och bra för husen men nuförtiden alldeles omodern. Kalkfärg funkar inte på plåt, så spårvagnarna målades väl med nån sorts oljefärg tills lackfärgerna kom.

Valvet för menige man.

Tobaksfabrikören John Swartz d. y. var värd cirka 30 miljarder kronor i dagens penningvärde då han 1842 lät bygga sitt palats vid Norrköpings ström. Arkitekt och byggmästare var den då nytillträdde stadsarkitekten Carl Theodor Malm, en man som gått den långa vägen. Från ganska fattig barndom via muraryrket till högre utbildning och till slut det här uppdraget. På hans tid skulle stadsarkitekten kombinera ämbetsmannarollen med att rita hus i egen verksamhet.

John Swartz hade inte alls tänkt sig att låta menige man fortsätta gå den väg man gått sedan ur minnes tid. Men stadens styre, andra framstående män, lät honom inte bygga utan att samtidigt tillskapa det här valvet.

Jag kan tänka mig att det var en rätt laddad situation. Swartz var massivt rik, hade inflytelserik släkt och ägde marken. Stadsarkitekten ritade byggnadskomplexet. Det skulle utföras i italiensk stil med ett belvedere och tillföra såväl Swartz som Norrköping avsevärd status. Ändå såg magistraten till att allmänhetens sedvanerätt skulle prioriteras.

Valvet finns där sedan dess och kallas i folkmun Swartziska valvet. Det fyller även idag en viktig funktion.

Bild 2021-04-01.

Kamera Pentax K-3II med APS-C-sensor. Objektiv Sigma 17-50 f/2,8.  17 linselement i 13 grupper. 7 rundade bländarblad. Ett utmärkt allroundobjektiv utan egentliga egenheter.