CITYSCAPES: BLOGGEN
Night Hawks som julkort
I fönstret på vinylskivebutiken Vaxkupan såg jag det här julkortet och inhandlade ett exemplar. På baksidan står "Photograph © 1997 by Jay P. Morgan" och hans företagsnamn.
Att göra så här med en av USAs mest kända målningar är väl ungefär som att rita mustascher på Mona Lisa. Kul eller helgerån?
Bilden tagen i skenet av fem juleljus. Kamera Pentax K-1, objektiv SMC Pentax-M Macro f/4 @ f/8. ISO 100, 4 sekunders exponering.
Originalmålningen finns tillgänglig på Wikipedia:
Den tillkom 1942. Edward Hoppers fru Josephine stod modell för kvinnan. Hon förde också anteckningar om makens verk. Hon tyckte från början att den här målningen skulle bli fin. Titeln diskuterades fram och tillbaka, från Night Owls till Night Hawks. Mannen bredvid kvinnan har hökaktig profil, därför blev det Night Hawks.
Vän av ordning, särskilt en ornitologisk sådan, kanske vill påpeka att Nighthawks inte är hökar utan släktingar till nattskärror. De har liten näbb men jättestort gap. Här är det bara att acceptera den konstnärliga friheten.
Klipp från Josephines anteckningar:
"‹Night + brilliant interior of cheap restaurant. Bright items: cherry wood counter + tops of surrounding stools; light on metal tanks at rear right; brilliant streak of jade green tiles 3/4 across canvas--at base of glass of window curving at corner. Light walls, dull yellow ocre door into kitchen right. Very good looking blond boy in white (coat, cap) inside counter. Girl in red blouse, brown hair eating sandwich. Man night hawk (beak) in dark suit, steel grey hat, black band, blue shirt (clean) holding cigarette. Other figure dark sinister back--at left. Light side walk outside pale greenish. Darkish red brick houses opposite. Sign across top of restaurant, dark--Phillies 5c cigar. Picture of cigar. Outside of shop dark, green. Note: bit of bright ceiling inside shop against dark of outside street--at edge of stretch of top of window."
Målning som ger intryck ännu efter 80 år!
--------------
--------------
PS. Målningen hänger på The Art Institute of Chicago. På deras hemsida finns målningen avbildad och inzoomningsbar. Länk och inzoomad bild:
https://www.artic.edu/artworks/111628/nighthawks
The Final Cut
Häromeftermiddagen tog jag mig till den hundraårsjubileumsutställning som pågår på Norrköpings konstmuseum.
Därinne bjuds på ett urval från de senaste hundra årens förvärv. En sorts kanon som visar även den måttligt intresserade vad som varit hetast och vad som stått sig. Riktigt bra! För min del blir det fler besök.
Här en tämligen ny installation. The Final Cut av Stina Opitz 2009.
Hur vandrar den där saxen runt? Vad har den använts till?
Det låter om saxen där den skrapar mot golvet. Byggnadsvårdaren i mig reagerar. Några månaders fortsatt skrap kommer att göra spår i golvet. Personalen är medveten om detta, intendenten har godtagit att det kommer att bli spår. Spåren ingår väl i verket.
En likadan sax ligger framför mig på arbetsbordet. Det står TILLHÖR STATSVERKET instämplat i stålet. Jag borde lämna tillbaka den till staten. Men inte just nu, jag vill fortsätta använda den ett tag till, den är så bra.
Byggnadsminne nr 1000
Riksantikvarieämbetet hade tänkt fira med pompa och ståt då byggnadsminne nr 1000 utropades 1990. Då blev RAÄ varse - jag pratade med Ämbetets befattningshavare i telefon - att det skulle bli en bild av en kämpande byggnadsvård. Tornet stod nämligen på kanten av en djup grusgrop. Ena flygeln var riven. RAÄ ställde in firandet. Men flygeln återuppfördes, gropen är borta, det är P-garage där nere.
Holmentornet står kvar. Byggt 1750 på en tidigare grund för ett torn ryssarna brände 1719. Här nytagen novemberbild i mörkret strax innan klockan 17.
Pentax K-1 med Pentax FA 77mm f1,8 @ f2, ISO 1600.
Nytt paradigm för flyget
Häromdan presenterade utvecklingschefen på Norrköpings flygplats, Svante Swärd Rudström, flygplatsens nya framtidsvision på ett lunchmöte. Jag var där.
Svante Swärd Rudström. Foto Måns Hagberg, kamera Pentax K-1, objektiv Pentax FA 77mm f1,8.
Svante har varit pilot i Sverige, USA och Kongo, pensionär en kort stund, flygledare och chef för Skövde flygplats. Nu är han flygplatsutvecklare på Norrköpings flygplats Kungsängen.
Kungsängen invigdes 1934, ett par år innan Bromma, och är därmed landets äldsta civila flygplats. Efter alla år med linjetrafik, chartertrafik och andra transporter kan Kungsängen stå inför ett paradigmskifte.
Charter och i bästa fall linjeflyg ska behållas, men paradigmskiftet innebär att flyget ställs om från fossila energikällor till eldrift och syntetbränsle "Electrofuel". På sikt kan det bli vätgasdrift. Vanliga flygplan blir kvar, även ambulansflyg och olika former av privatflyg, men flygplatsen ska samtidigt omdanas för trafik med autonoma flygplan och drönare för gods och människor.
Med eldrift blir det inga utsläpp och betydligt mindre buller. Tanken är att få trafik från dörr till dörr med drönare till flygplatsen, vingade flygplan för den långa distansen och sen drönare fram till målet. Gods från t ex Arkösund till Barcelona på en dag och till kostnader som är i paritet med dagens vägtrafik.
1. Solcellspark. 2.Energilagring. 3. Brandstation. 4. Vätgasproduktion och lagring. 5. Logistiknav frakt. 6. Vertiports för drönare. 7. Uppkoppling till griden, med det menas elnätet. 8. Kompetenscentrum.
På bilden visas 40 hektar solceller. De kan ge 40 GWh per år. 40 GWh motsvarar 40 miljoner kWh, tillräckligt för att driva 1000 elbilar 20 000 mil vardera. I Europa finns flygplatser med sammanlagt 100 000 hektar mark som är möjlig att använda för solcellsparker. Därmed kan solel med lämplig lagring räcka långt för drönartrafik och regionalflyg och omvandlad till vätgas eller electrofuel till flyg på långa sträckor.
Koncept till elflygplan från svenska Heart Aerospace.
De batteridrivna flygplanen utvecklas för att användas för kortare sträckor. Batterierna behöver laddas vartenda stopp. För att det ska gå undan att ladda behövs laddinfrastruktur som klarar 2 MW. Det är lika mycket ström som ett av dagens större vindkraftverk ger vid full effekt. Eller typ 3000 hästkrafter. Därför måste varje laddpunkt antingen kopplas till ett starkt elnät eller att ett svagare nät backas upp med ett stort batterilager.
För långtidslagring behövs vätgas som via bränsleceller kan omvandlas till el, alternativt att flytande syntetiskt flygbränsle tas fram. Hur? Kolla länken:
En åhörare frågade om "från dörr till dörr". Det kan väl fungera från och till en fabrikstomt, bondgård eller möjligen villatomt, men om målpunkten är ett hushåll som bor i flerbostadshus, kan det funka då? Svante jämförde med hur brevbärningen utvecklats. Från början gick den från hand till hand med kurir, men sen utvecklades brevlådor att skicka breven från och från brevinkast i lägenhetsdörren till de boxar som nu finns i flerbostadshusens entréer som tar emot försändelser. Det finns gott om problem att lösa, men de borde gå att lösa.