Litet naturreservat Bosarve

Vid vägen mellan Stånga och Ljugarn på östra Gotland ligger lilla naturreservatet Bosarve som bildades 1980. Grova tallar och på dom talltickor (som jag inte hittade). Det verkade välskött med inhägnad och stättor, men eftersom inga träd fälls och dom som faller av sig själva blir liggande blir det väl urskog här om några hundra år.

Jag ville plåta för Wikipedia som har en kampanj just nu. Att fota skog tycker jag är svårt. Tidigare år har jag försökt använda normaloptik, lagom vidvinkel och fisheye. Nu försökte jag med 135 mm för att fånga stämningen genom lite snävare utsnitt.

Närvel.

Närvel på Gotland kallas svirvel på fastlandet. Vårt hus på Gotland har ett kattstaket mellan leilgardu u storgardu. Grinden har jag byggt själv. Närveln är av gotländsk senvuxen furu. Den är lite långsträckt med avfasade kanter. En fransk träskruv håller fast härligheten. En rostfri fjäderbricka ger lagom tröghet. Två lager järnmönja.

Bild på närveln:

Bild på grinden:

Bild på gräsmattan som den såg ut då jag kom i förrgår. Grannen har firma och hjälper till att klippa gräset när jag inte kan komma själv. Han lät blommorna blomma!

----------

Jag har fästingnoja och klippte gräs och blommor. Nu testar jag mygg- och fästingavskräckande medel med citruseukalyptosolja som (förhoppningsvis) verksam ingrediens.  Myggor finns inte många på Gotland, dessvärre många fästingar.

Levnadsbeskrivning på personalens hemspråk - tacksam för synpunkter

Då min fru flyttade in på ett boende skulle vi tillhandahålla en levnadsbeskrivning. En bra tanke. Personalen ska få veta något om vem den nyinflyttade är. Uppväxten, skolgång, yrkeslivet, genomgångna kriser, familjebildning. Och viktiga saker som allergier. Vi fick en bra mall att hålla oss till. I praktiken blev det jag och barnen som skrev.

Min fru är skeptisk till att bli fotograferad. Ibland, som i går, fick det väl vara hänt.

Översättningsprogrammen har börjat fungera bättre. Tanken kom för mig att översätta levnadsbeskrivningen till personalens hemspråk. Jag frågade mig fram hos personalen och höll chefen underrättad. Alla tyckte idén var värd att prova.

Första försöket föll inte bra ut. Serbokroatiska översättningen bedömdes vara begriplig till kanske 80 % och full av konstiga ordval.

Vad göra? Först fattade jag inte att översättningen sker i två steg. Google Translate översätter från svenska till engelska, sen från engelska till det valda tredje språket. Det går otroligt fort, ungefär som då Apple använder Rosetta 2  för att köra en del fotoprogram med en Mac M1.

Lösningen blev att låta programmet översätta till engelska separat. Ett rött hus med vita knutar blev a red house with white knots. Inte helt lyckat. Och blir väl ännu konstigare efter nästa översättning. Genom att redigera engelska versionen och lägga till lite om kulturell bakgrund blev resultatet begripligare. Nu står det "a red house with white corner posts, a common Swedish style in the countryside". Ett rött hus med vita knutar, en vanlig stil på den svenska landsbygden.

I praktiken behövde texten delas upp med max 4000 tecken per del.  Google ska klara 6000, men 4000 funkade bättre.  Själva översättningarna levererades blixtsnabbt. Pysslet efteråt tog en lite längre stund. Jag blev positivt överraskad av att min gamla skrivare tog instruktioner från Apples ordbehandlingsprogram Notes och kunde skriva ut dessa för mig konstiga krumelurer.

Nu finns min frus levnadsbeskrivning utskriven på svenska, arabiska (som ju talas och skrivs även t ex i Syrien), estniska, persiska (dari), kroatiska och serbiska.

Personalen tyckte att de översättningarna var fullt begripliga. Ett och annat ord var konstigt i sammanhanget, men inte värre än att innehållet gick fram. Sammantaget att de gav värdefull information.

Jag funderar på att jobba vidare med idén. Kanske försöka få Demensförbundets tidning att ta in en artikel om ämnet. Eller annan marknadsföring.

Men hur parera fallgroparna, att inte trampa i klaveret?

Tacksam för synpunkter.

Ännu mer svartvitt på stan

I måndags åt jag lunch på Enoteket. Det är ett matställe som håller till i Strykbrädan. Strykbrädan är en fabriksbyggnad intill Norrköpings märkesbyggnad Strykjärnet.

På vägen därifrån testade jag att ha svartvitt i Live View. Det hjälper mig, som numera tyvärr är avvand från att se i svartvitt, att se ljus och linjer mer än färger.

Här fyra "snaps". Snaps trodde jag för evigheter sen betydde brännvin, kollade därför inte Bengans blogg från början. Men han menar ju engelska snapshots, d v s ögonblicksbilder.

Den svenska tanten nertill i bild.

Pentax K-1 med Pentax FA 35 mm

Framkallade med Affinity photo med ett par stänk Efex Silver

Den här bildidén var i säck innan den kom i påse.  Lena Erikssons fräcka sätt att låta galler och räcken "vara i vägen" tycker jag är inspirerande!

Låt staden och bygden läka!

Opinionen om arkitektur och stadsbyggnad rör sig fort nu. Mest märks Arkitekturupprorets högljudda häcklare av fyrkantiga lådor. Men envetna medborgarprotester påverkar minst lika mycket! Ett överklagande som vinner i Mark- och miljööverdomstolen skickar signaler.

Arkitekturupproret har nu mer än 60 000 följare och systergrupper i andra länder. Arkitektkåren har fördömt deras oborstade språk, fördömt att topparkitekternas egna bostäder jämförs med vad de ritar åt andra, fördömt deras föregivna brist på kunskap om arkitektur. Man såg nog gärna avfällingarna lysta i bann.

Synen på arkitektur skiljer sig radikalt. Samma byggnad kan få arkitektkårens finaste utmärkelse Kasper Salinpriset och häcklas med ett arkitekturupprorets Kasper Kalkonpris.

Politiken har tagit intryck av protesterna. I Upplands Väsby utlyste kommunen en markanvisningstävling med uttryckligt syfte att få fram nygammal bebyggelse. Arkitektkåren var förfärad, men nu är bostäderna snart inflyttningsklara.

https://folkbladet.se/debatt/artikel/konsten-att-skapa-nytt-i-en-anonym-forortsmiljo/l6v0qv9jhttps://folkbladet.se/debatt/artikel/konsten-att-skapa-nytt-i-en-anonym-forortsmiljo/l6v0qv9j

I Göteborg har kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) länge lagt sig i hur staden omdanas. Det har väckt reaktioner som går ut på att politiker ska låta arkitekter, experter och byggherrar bestämma. Helt fel. Grundlagarna och Plan- och bygglagen lägger ansvaret på politiken.