Om Fotosidans grupp Cityscapes och mycket annat.

Låt staden och bygden läka!

Opinionen om arkitektur och stadsbyggnad rör sig fort nu. Mest märks Arkitekturupprorets högljudda häcklare av fyrkantiga lådor. Men envetna medborgarprotester påverkar minst lika mycket! Ett överklagande som vinner i Mark- och miljööverdomstolen skickar signaler.

Arkitekturupproret har nu mer än 60 000 följare och systergrupper i andra länder. Arkitektkåren har fördömt deras oborstade språk, fördömt att topparkitekternas egna bostäder jämförs med vad de ritar åt andra, fördömt deras föregivna brist på kunskap om arkitektur. Man såg nog gärna avfällingarna lysta i bann.

Synen på arkitektur skiljer sig radikalt. Samma byggnad kan få arkitektkårens finaste utmärkelse Kasper Salinpriset och häcklas med ett arkitekturupprorets Kasper Kalkonpris.

Politiken har tagit intryck av protesterna. I Upplands Väsby utlyste kommunen en markanvisningstävling med uttryckligt syfte att få fram nygammal bebyggelse. Arkitektkåren var förfärad, men nu är bostäderna snart inflyttningsklara.

https://folkbladet.se/debatt/artikel/konsten-att-skapa-nytt-i-en-anonym-forortsmiljo/l6v0qv9jhttps://folkbladet.se/debatt/artikel/konsten-att-skapa-nytt-i-en-anonym-forortsmiljo/l6v0qv9j

I Göteborg har kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) länge lagt sig i hur staden omdanas. Det har väckt reaktioner som går ut på att politiker ska låta arkitekter, experter och byggherrar bestämma. Helt fel. Grundlagarna och Plan- och bygglagen lägger ansvaret på politiken.

Moderaterna  i Region Stockholm svänger: Nej till nya renodlade höghusområden och ja till nya villastäder. "Vi måste ompröva vår politik efter 16 år i majoritetsstyre. Mindre av sovjetisk traktorfabrik, mer av att folk ska kunna förverkliga sina drömmar", säger oppositionsregionrådet Kristoffer Tamsons till DN.

https://www.dn.se/sverige/m-vill-bygga-fler-smahus-i-stockholm/

Sveriges Arkitekter instiftade 2021 ett Kulturmiljöråd. Det har nu lagt fram en handlingsplan för att öka kulturmiljötänket i professionen.

Svenska Byggnadsvårdsföreningen har sedan 1975 verkat för bättre hänsyn till kulturmiljön. Nu ger föreningen ut en handbok, "Hela staden och bygden" med underrubriken "med kulturvärden som resurs". Den skickas ut till kommunalpolitiker och tjänstemän i hela landet. Målet är att ge dem råg i ryggen att stå upp för sin bygd mot oblyga exploatörer. Medlet är att ge dem en verktygslåda för bättre planering och byggande. Initiativet ska följas upp med webinarier som ger mer kunskap.


 

Boken är kul att ta del av! Den är bara på 72 sidor, men vilka sidor! Författaren Kristina Berglund kan sin sak!

Första delen är en ursinnig stridsskrift mot dagens skövling och överexploatering. 1960-talets ohemula rivningar och på sina håll brutala miljonprogram ledde ju till en mullrande folkstorm. Sverige slutade nästan riva och försökte ofta bygga bättre. Nu är det glömt. Kommunala företrädare på hög nivå träffar överenskommelser med exploatörer. Sen visar det sig att grundläggande kvalitetskrav inte kan tillgodoses.

Plan- och bygglovprocessen blir då ett spel för gallerierna. Även vår huvudstad Stockholm har släppt fram så undermåliga miljöer som vänstra sidan i det här uppslaget visar.


Verktygslådan ger överblick över gällande lagstiftning och planeringsprocedurer. Den demokratiska processen kan fungera om den startar med kulturmiljöprogram och planering på områdesnivå. Samråd ska hållas medan olika alternativ är öppna. En enklare planform, områdesbestämmelser, borde användas mycket oftare där detaljplaneläggning skulle bli onödigt ingripande.

Trädgårdsstäderna är bra förebilder. Folk trivs och kan t o m odla mat själva. Bygg fler trädgårdsstäder och låt bli att överexploatera i de som finns! Boken visar också hur grönska och vegetation kan läka ihop en hårt omvandlad stadsmiljö som den i Enköping.

Handboken visar många bra exempel på lyckad nybebyggelse i gammal miljö. Till skillnad från Arkitekturupproret, som gärna vill se en återgång till äldre stilar, menar Byggnadsvårdsföreningen att det med rätt omsorg kan gå att skapa ny arkitektur och miljöer av hög kvalitet, med variation och till omgivningen anpassad skala och utformning. T o m ett då det gäller materialvalet avvikande nybygge som  "Katscha" i Norrköping bedöms passa in eftersom det har rätt skala och lämplig skulptural utformning. Men jag tycker ändå att bygget med fördel kunnat få fasaderna putsade i Norrköpingsgult.

Boken vänder sig också till byggföretag, arkitekter och organisationer. De arkitekter som trotsat tidigare paradigm och ritat trivsamma miljöer har kunskaper som åtminstone delvis kan föras över till den stora del av kåren som förvisso har utbildning, men en utbildning där nybyggnader till varje pris måste bryta av mot omgivningen.

Man undrar över hur landet fungerar då boken visar hur kulturvärden hanteras. Sverige lyckas bortse från att rivning av användbara hus strider mot både klimatkonventioner och sunt förnuft. Det redan byggda har ju sin klimatskuld betald. Att Sverige, särskilt i storstäderna, bortser från att det är barnens uppväxtmiljö som ger grunden för framtiden bådar illa.  

Bokens författare Kristina Berglund är på djupet kunnig stadsplanerare och engagerad medlem i Byggnadsvårdsföreningen. Hon har själv varit med om att vinna mål i Mark- och miljööverdomstolen mot kommunala beslut som stridit mot gällande riksintressen. Bokens titel, "Hela staden och bygden", kan också ses som en uppmaning: Hjälp staden och bygden att läka. Här finns ett första förband.

Inlagt 2023-05-08 09:09 | Läst 453 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Svårt att kommentera en sådan faktaspäckad text när man inte är specialist på området. Två saker slår mig dock:
För mig framstår det som självklart att det ur alla aspekter är bäst att nyttja gjord investering så länge som möjligt. Det må sedan gälla ett hus eller en dieselbil. Det blir bäst för både miljön och plånboken.

Den andra saken som jag genast fastnar på är att det inte skall vara fackfolk som ytterst bestämmer om våra skattepengar och vår miljö. I en parlamentarisk demokrati är det skattebetalarna som via sina valda politiska ombud som bestämmer. Det må sedan gälla utformningen av vår miljö, eller sagostunder på biblioteket. Den som pröjsar har också rätt att vara med och bestämma.
Svar från Måns H 2023-05-09 00:36
Vi är överens! Jag tror att politikerna delvis abdikerat från det vardagliga gnetandet med planering och samrådsmöten utan sett sig som affärsmän som ska få ihop bra affärer. Men som Churchill sa, att de andra system (än den representativa demokratin) har visat sig vara sämre. Sagostunderna - jag håller med dig.
Inte insatt i det här ämnet, men nyss hemkommen från Kiruna och sett det nya Kiruna. Hur kan man bygga så.
Trångt och opersonligt, var nästan så tårarna föll då jag såg vad de åstadkommit.
Nog borde det funnits mark för inte tränga ihop folk som där, inte konstigt att det kändes obebott och tomt.
Svar från Måns H 2023-05-09 00:43
Har inte sett det nya Kiruna, men minns det gamla där min mamma bodde som barn och en moster stannade kvar. Jag skrev faktiskt till beslutsfattarna då det gällde Stadshuset. Dom borde flytta det gamla, d v s i praktiken återuppföra det enligt de gamla ritningarna, och ta med så mycket material som möjligt.

Det nya har sina förtjänster, men den historik som satt i de gamla väggarna är borta. Och på ditt vittnesmål förstår jag att det gäller väldigt mycket annat!