CITYSCAPES: BLOGGEN
Almedalen 2023. Onsdagen.
Almedalsveckan startade 25 juli 1968, det politiskt heta år då så mycket hände. Sossarna i Visby hade övertalat Olof Palme att ta ledigt från semestern på Fårö och hålla tal i Visby. Olofs fru Lisbeth släppte iväg maken. Han var då till namnet utbildningsminister men hade en mycket bredare roll än så i regeringen. Även partikamraten och potentielle partiledarpretendenten Krister Wickman lämnade sitt sommarviste på ön och ställde upp. De hade inga lyxhus. Palme hyrde. Wickmans hus saknade el.
Enligt legenden talade Palme från ett lastbilsflak vid Kruttornet intill Almedalen. Jag har sett fotot med Palme på flaket. Det är taget på fastlandet. I verkligheten talade han på en rullbar estrad som fanns att hämta i närheten. Palme höll utan manuskript ett lysande tal. Det täckte hela världsutvecklingen. Arrangemanget upprepades, kompletterades med ett ekonomiskt seminarium och sen växte det år från år. Strax innan pandemin hade det svällt alldeles för mycket. Sju dar och ett par tre tusen seminarier varje dag. Nu har det trimmats ner till fem dar. Två partiledartal om dan, 2300 events totalt.
Jag tycker i all enkelhet att det är kul med Almedalen! Alla rör sig på samma stensatta gator. Man får se politiker och mediafolk in real life blandade med intresserad allmänhet. Seminarierna är gratis. Numera finns det mesta tillgängligt på nätet.
Almedalsveckan har länge varit välbevakad. Efter dådet på Drottninggatan infördes betongavspärrningar. Efter förra årets mord på Ing-Marie Wieselgren har den polisiära närvaron trappats upp ännu mer. Det är som vid en stor fotbollsmatch. Jag lade märke till en lätt avvikande ung man som verkade lite påtänd. En polis hade sett samma, bad hövligt om en pratstund, och efter pratstunden fick den unge mannen återvända till sin plats.
1. Hästgatsbacken är rätt brant och storgatstenen knögglig. Och det var varmt.
2. Mot själva Almedalen
3. Grön ungdoms representant höll ett ljungande tal.
4. Vakande ögon håller koll
5. Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi höll en svidande vidräkning med det mesta. Utom det egna partiet och sig själv.
6. Fler åhörare än jag hade trott. Helt normal anslutning för ett så pass litet parti. Kärntrupperna hejade och applåderade. Publiken lyssnade uppmärksamt. Nån gång sa Stenevi "applåd!" och de flesta klappade då. Men jag sveptes inte med.
Med Drotten mot Visby
Tisdag kväll lade Drotten ut från Oskarshamn.
Mycket folk på däck, den här mannen kollade utsikten.
Snart syns fastlandet bara som en strimma mot horisonten.
Sista kobben
Fortfarande mycket folk på däck. Lugnt och lagom varmt. Men fartvinden känns, 28 knop är ju 50 km/h ungefär.
Blå jungfrun och månen.
Sen kändes det lagom att gå in igen och testa Destination Gotlands nya köttbullemeny. 4 schyssta köttbullar, riktigt fina potatisar, lingon och lite sås för drygt 60 kronor kändes helt OK. Vill man ha 8 eller 12 drar det iväg!
Hägern sedd i stadslandskapet
Besviken över att Landerholms konditori hade stängt, min fru skulle ju fått nåt gott därifrån, kom jag till Gamlebro. En vingbred fågel kom utefter vattnet, kurvade upp och satte sig på sin fiskeplats. Det var länge sen jag såg hägern. Ett fint återseende.
På boendet hade en omtänksam tjej sparat jordgubbstårta åt min fru och mig. Den var riktigt god. Sen en stadspromenad i solvärmen och varsin liten mjukglass. Carpe diem heter det visst.
Reservhamn för Visby ska utredas, igen
I slutspurten inför sommaren gav regeringen Trafikverket i uppdrag att utreda reserv för Visby hamn.
Det brukar vara så att regeringen vill städa bordet innan sommaren. I det här fallet också att statsråden kanske vill ha med sig nåt till gotlänningarna inför Almedalsveckan.
Frågan har varit uppe förr. Jag har själv stått i Kappelshamns pyttelilla hamnterminal och lyssnat på kommunstyrelsens tankar, hur få staten investera? Klintehamn har haft färjetrafik till fastlandet, dit var kortaste vägen från Västervik, men hamnen är för liten för dagens stora färjor. Båten till Karlsö får plats.
Slite har ett bra hamnläge. Då Sverige omfattade även nuvarande Finland och delar av Baltikum kändes läget på öns östsida centralt. På 16- och 1700talen fanns planer på att göra Slite till stad och att befästa hamnen. Kustartilleriet hade fantastiska anläggningar ända in på 1990-talet. Då valde Sverige bort att försvara sitt territorium inklusive Gotland. Anläggningarna lades ner.
För några år sen avtalade tekniska nämnden på Region Gotland med Nord Stream att upplåta hamnen i Slite som bas för bygget av pipelinen. Ryssen skulle bekosta en väl behövlig upprustning. Beslutet togs bisarrt nog på nämndnivå. Inför Nord Stream 2 var det mesta upplagt för en liknande affär, men det blev ingen. Det var väl regeringen som ringde Region Gotland och avstyrkte. Det blev Karlshamn som ställde upp som bas för bygget av Nord Stream 2.
Här bild på Slite hamn. Där finns en del att göra om det ska bli en bra reservhamn.
Försöka leva som en vovve – ta dagen som den kommer, bli glad av alla de små glädjeämnena och inte vara långsint
I DN häromdan intervjuades en psykolog om sommarstressen. "Mitt tips är att försöka leva som en Golden retriever – ta dagen som den kommer, bli glad av alla de små glädjeämnena i tillvaron som att ta ett bad eller umgås med vänner – och händer något negativt så är man inte heller särskilt långsint."
Under arbetsåret måste man väl vara ekorre också, men att strunta i stressa på semestern låter vettigt.
Grannarna har en vovve som lever så. Igår hade Maya sprungit runt med husse i terrängen och simmat motsvarande simborgarmärket. Maya är en "Tollare", kärt barn har många namn och det fullständiga rasnamnet är Nova Scotia duck tolling retriever. Hon blir glad av alla de små gädjeämnena i tillvaron och är inte särskilt långsint. En trevlig vovve att ha som granne också.