Cirklar rubbade. Gamla tråkiga NT tar nu tid att läsa!

På morron brukade jag gäspa mig igenom tidningen*. Skippade tråkigt förutsägbara ledaren, blint lojal mot (M). Lite lokala nyheter. Sen lösa namnsdagskorsordet, försöka lösa sudokun. Gäsp. Lite mer kaffe så var dan i gång.

Nu har nåt hänt. NT har skaffat sig en kulturredaktör, Erik Jersenius, som gör att det tar tid att läsa tidningen. Hela min dygnsrytm har blivit förskjuten!

Som igår, om Bach. En för mig ny belysning av hans verk och gärning, att Bach levde i tron. Jag har varit i hans kyrka i Leipzig, lagt märke till att Gustav II Adolf avbildas på helgedomens glasmålningar och fick reda på att "lejonet från Norden"  både där och i protestantiska delar av Sydamerika hyllas som förkämpe för Luthers läror. Men jag hade ändå inte alls fattat det som nu stod i NT: att vi i Sverige blivit pådyvlade protestantismen uppifrån och att detta kan förklara att vi övergett tron och t o m tappat kontakten med hur viktig tron har varit för våra förfäder och för dagens invandrare.

Och i lördags, en artikel om franske poeten Mallarmé. Upplysande om poeten, men också om mycket mer! Hur titanen Prometheus stal elden och gav den till "skapelsens mest meningslösa varelser", människorna.Nu står vi där med elden och med tekniken men saknar förståndet att låta elden och tekniken bli våra tjänare, inte våra herrar.

________________

* Norrköpings tidningar, NT, grundades 1758 och är landets äldsta dagstidning. Ägs av en icke vinstdrivande stiftelse (hur nu (M) kan acceptera att låta ett sånt organ företräda partiet) som det går bra för. NTM-koncernen har blivit ganska så stor.

Naturfotograf i NT

Stort uppslagen artikel i dagens Norrköpings Tidningar. Den finns säkert också på Corren och kanske fler av NTM-koncernens organ. Olle Nilsson jobbade på Kjell & Co, skaffade sig mobilkamera, plåtade solnedgångar, blev allt mer intresserad av foto, skaffade systemkamera och började lägga ut naturbilder på Tiktok för två år sen. Sen gjorde han en liten video om processen bakom bilderna. 100 000 visningar! Nu har han 2,3 miljoner följare. Hans mest sedda video "Let´s disappear" har hittills 19,9 miljoner visningar.

https://www.tiktok.com/@ollenilssonen?lang=sv-SE

Olle finns också på Youtube med hjälpsamma videor med tips. Han är medlem på Fotosidan.

Nu jobbar han heltid med naturfotot. Noggrann planering, tålamod, bra utrustning. Drömmen just nu: Ett lodjur.

Autobuss till Snäckgärdsbaden

1933 kunde den som reste i tjänsten eller var tillräckligt välbeställd flyga med aeroplanet "Södermanland" från Lindarängens flyghamn vid Värtan i Stockholm till Tingstäde på Gotland. Det tog en dryg timme. Från luften kunde man se hela den vidsträckta ön. Vignetten här nedan tecknades av Charles Larsson till landskapsskildringen "Gotland, sommaren 1933" av Knut Hagberg.

Aeroplanet ifråga var en Junkers Ju 52 med flottörer. Det rymde 14–16 passagerare.

Tingstäde träsk är ju en sjö, inte ett träsk i rikssvensk mening. Vid stranden väntade autobussen. Den körde direkt till semesterlättjans stamort på ön, Snäckgärdsbaden, strax norr om Visby. Samma buss trafikerade sträckan Visby - Snäckgärdsbaden.

Bussen togs ur trafik nån gång på 1950-talet. Den återupptäcktes 2002. Den hade konverterats till sommarstuga!

Bilden avfotograferad med Iphone genom bussens sidoruta.

Gotlands Veteranbilklubb köpte bussen. Efter ett omfattande renoveringsarbete är den lika fin som då den var ny. Aktuell inregistrering skedde 2018. Den byggdes i Sverige 1931 på ett Chevrolet lastbilschassi med boggie. Rak sexcylindrig bensinsmotor som monterats stumt på ramen. Motorns vridmoment och 52 hästkrafter ger tillräcklig kraft för att ta branta backen upp till Snäck, men vägegenskaperna är si så där. Den rullar bäst upp till 50 km/t, sen börjar den kännas och låta orolig.

Under Almedalsveckan ställde klubben ut den på Skeppsbron. Registreringsskyltens I står ju för Gotland, 1519 var nog ett  löpnummer. Nu finns över 40.000 motorfordon registrerade på ön, men bara 10 bussar.

Veteranbussen från 1931 plåtad med jämförelsevis nytt veteranobjektiv från 1976,  Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm f2,8 @ f8

Iphone med app Halide för RAW. Den här gången funkade manuell handpåläggning bättre än Apples algoritmer.

Levererad av Emil Appelquists bilfirma på Adelsgatan. Flektogonen tog närbilden.

Läderklädda stolar med prima spiralfjädrar under stoppningen. Flektogonen hade rätta vidvinkeln.

Högerstyrd, det var ju vänstertrafik och passagerarna steg in bredvid föraren.

På återseende, Gotland

På vägen mot färjan lystes den ensamma asken på Västergarns utholme upp av det som på engelska kallas "crepuscular rays", solstrålar som letar sig genom molnrevor. 

Vemodigt att lämna ön. Det har varit tio fina dagar. Träffat grannarna. Hejat på kompisar. Almedalsveckan, ett fantastiskt demokratitorg som återuppstått i mycket gott skick efter två år med pandemin. Det förmörkades av mordet på Ing-Marie Wieselgren, annars hade de dagarna känts just fantastiska.

Vemod att på Sanda kyrkogård se kollegan Birger Anderssons gravvård. Birger ritade hundra Gotlandshus och inspirerade till tusentals. Utan honom hade Gotland tappat en mycket av sin särart.

Äntligen åkt elbuss som laddas i farten. Tog några bilder, dom vart inget vidare, och då det stod att "format memory card" gjorde jag dessvärre det. Jag har en Iphonebild och kan koka soppa på den spiken till en artikel som ska skrivas.

Släpet står i ladan på Gotland. Det skulle in på besiktning. Jag drömde om att boka tid hos Besiktas trevliga ställe i Stånga, men det var fullt! Visby, vilken firma som helst, varsomhelst på ön, fullt! Till slut fixade damen på Besiktas kundtjänst fram en tid i Slite. Det vart en fin utflykt i sig. E-type sommarpratade i bilradion medan jag plåtade Cementas fabrik och det stora stenbrottet. Både bilen och släpet gick igenom besiktningen prickfritt.

Städat. Klippt gräsmattan.Läst Gotlands Allehanda. Alla dessa dagar. Slutbilden togs från färjeläget i Visby.

Cement, försvar och el i Almedalen.

Almedalsveckan bjöd på ett för mig högintressant seminarium onsdag 6 juli 2022. För ovanlighetens skull var jag ute i god tid. Efter mig kom öns riksdagsledamöter, regiondirektören, länsrådet, regementschefen, regionfullmäktiges ordförande, Cementas vice vd och energiminister Khashayar Farmanbar. Han satte sig bredvid mig. Vi bytte några ord. Sen kom hans politiskt sakkunniga biträde. Jag flyttade mig så att hon skulle kunna sitta bredvid ministern.

Khasayar Farmanbar, Energiminister, Sveriges regering (S)

Almedalens särart är att alla officiella arrangemang är gratis och öppna för allmänheten. Det är bara att kliva in och vara med.

Cementa vill tillverka cement utan koldioxidutsläpp. Till att börja med genom att elda nästan som hittills, men skilja av koldioxiden och deponera den i norska f d oljefält. I ett senare steg genom att hetta upp kalksten och lermärgel elektriskt, ta vara på koldioxiden och deponera den. Nere i underjorden kan den med tiden omvandlas till sten om man hittar rätt plats, annars ska den ändå förbli avskild från atmosfären för all överskådlig framtid.

Karin Comstedt Webb, Vice VD, Heidelberg Cement Sweden.

För att få fram ström till detta behöver elproduktionen byggas ut. Idag är sol och vind från ön och havsbaserad vindkraft som kan fungera. Samtidigt behövs en ny och bättre kabel till fastlandet för att exportera överskott och att importera då det behövs. Ska det fungera behövs kapital, acceptans och tillstånd. Försvaret spelar en nyckelroll. Enligt min erfarenhet har försvaret hittills mest bara hindrat vindkraftutbyggnad.

Det var god stämning på mötet. Att få denna enorma omställning på plats känns inte helt omöjligt.