Jakt på hägern framför kraftverket.

I söndags 24 oktober 2021 bloggade Lena Eriksson med rubriken "Gult är väl höstens färg?". Bilden är en utomordentlig återgivning av kraftverket mitt i Norrköping. Vackert ljus. Speglingar i vattnet. En häger sitter på exakt "rätt" plats. Vi var många som föll pladask för bilden!

https://www.fotosidan.se/blogs/femminuter/gult-ar-val-hostens-farg.htm

Jag har gått förbi där tusentals gånger och inte sett bildmöjligheten. Hur bar sig människan åt? I går var jag där med mobilen i fickan. Ljuset inte alls tilltalande. På utsiktsplatsen ser man för all del byggnaden, men också en massa skyltar. Speglingen Lena hade med finns inte alls. Hade hon firat sig ner och tagit bilden med våtdräkt? Troligen inte. Det är förbjudet att simma där och skyltarna hade ju ändå kommit med.

Jpg ur mobilen.

För att få med den där speglingen måste man ner. Det gick en bit vänsterut. Motivet skymtade och HÄGERN satt på plats! Men allt skymdes ju av lövverk.

Jpg direkt ut mobilen. Hägern sitter strax t h om stupröret mitt i bild.

Vidare åt vänster och nedåt. HÄGERN satt kvar! Men också löven som skymde. Jag försökte sänka apparaten och sikta på känn. Det gick inget vidare.

Jpg direkt ur mobilen.                               

Har Lena suttit på kanten och blivit blöt om fötterna eller lagt sig raklång och plåtat? Eller hur bar hon sig åt? Jättebra jobbat, både exponering och efterarbete!

------

Här en vy från Gamlebro. Man ser kraftverket ritat av Ivar Tengbom nån gång på 1920-talet. Till vänster ett vattenpåsläpp på det skibord VBB konstruerade samtidigt. Till höger skymtar ställverksbyggnaden.

"Norrköpingsgult" är en kulör som under tidigare århundraden var vanlig även i Stockholm. Slottet hade en sån kulör. Den var billig. Man blandade järnklorid i kalkfärgen. Den fick en mycket svag grön ton. På plats på fasaden rostade järnet till en gul nyans. Orange om man använt för mycket, då blev färgskiktet också sprött. Numera vill man oftast inte chansa utan köper färdig färg eller kanske blandar egen med köpt pigment.

Norrköpings spårvagnar har gul kulör, dock inte med kalkfärg.

Iphonebild DNG/RAW med app Halide. 

Systemkö på Österväg

Visby: Österväg  är gamla infartsvägen från landet. Siktet var inställt mot Österport längst fram i bilden. Numera gång- och cykelväg. Gatstenen bevarad.

Systemet: Finns i vita huset framme till höger. Nybyggt kring 1975 . Systemets styrelseordförande ville ha fasadtegel, men  efter en kvarts snack med honom och KF ordförande som var delaktig i projektet accepterade han att fasaderna slammades. Ett projekt som skulle kunnat sabba hela den delen av stan blev  bra. Arkitekten Bengt Ågren förvaltade uppdraget väl.

Kön: Insläpp en i taget i takt med utsläppen. Känns som att det var jättelänge sen.

Pentax K3II med Sigma 17-50 2,8.  Maj 2021.

Byggnadsvård som historieförfalskning

Det finns dilemman även i väl genomförd byggnadsvård. Man tar bort eländet ur historien. Riv skiten tyckte många politiker och arkitekter på 1930- 40- 50- 60 och 70talen. Och många tycker fortfarande så. Politikerna, särskilt (S), därför att den befintliga miljön stammade från ett klassamhälle där de där uppe hade det bra och de där nere hade det dåligt.

Vi arkitekter medverkade och medverkar. Funkisen, senare modernismen, var den stil som gällde och gäller. Att riva och bygga nytt ger oss jobb och möjlighet att visa upp våra verk.

För jättelänge sen var jag expert i en statlig saneringsutredning. Obegripligt att en 28-åring kan utses som expert,  men det är så det går till. Jag hade i alla fall viss utbildning och examensuppsats från KKH "Saneringsideologin, nu och på 1930-talet". Borgarrådet (S) Erik Johannesson från Göteborg var ordförande i utredningen.

Urgöteborgare med ljust havsblå ögon och intensiv avsky för sin uppväxtmiljö. Råttor och torrdass på gården, kallt, trångt, dragigt, lyhört, för jävligt helt enkelt. Jag försökte argumentera att om man renoverade, isolerade, satte in varmvatten och badrum skulle de här husen i Annedal kunna bli helt OK att bo i och förbli lika snygga som de faktiskt var. Annedal var, eländet till trots, en jättefin miljö. Han hörde på, men sen rev Göteborg Annedal och byggde några anonyma längor där den utvändigt så sköna miljön stått. (De är en av dessa som sprängdes för några veckor sen.)

I Visby stod kommunen inför ett liknade dilemma för femtio år sen. Att rädda bebyggelsen skulle sannolikt medföra en så kallad gentrifiering. De som hade det sämst skulle kanske inte kunna bo kvar. Ett dilemma. Jag argumenterade för att i valet mellan att riva för att bygga moderna hyreshus och att behålla den historiska miljön så borde Visbys miljö bevaras. Det funkade hyfsat även socialt rätt många år. Nu måste man ha pengar för att kunna skaffa bostad där om man inte ärvt eller har rätt kontakter. -----------------

I innerstan är taken täckta med tegel av bränd lera. Materialvalet fanns med från 1970-talet som ett inte helt lagligt men dock krav vid byggnadslovsgivning,  En period var det svårt att få fram riktigt taktegel, men ägarna till Björkmans Byggvaruhus gav sig attan på att det alltid skulle finnas på lager hos dom. Numera finns takmaterialet med som ett krav i gällande detaljplan med byggnadsordning.

Pentax K3II med Sigma 17-50 2,8

Huset mitt i bild här nedan fick bygglov för en renovering. Ägarna var helt inställda på att behålla stommen och en hel del annat. Men sen visade sig att väggarna var helt irreparabla. Dom fick OK till att använda bygglovet fast det bara är trappen, dörren och butiksfönstren kvar från originalet.

Gamla brandstationen, rakt fram i bilden nedan, drevs (och kanske drivs) som en sorts museum av en förening med pensionerade brandmän. Byggnadens ekonomiska värde var närmast noll med den användningen. Kulturvärdet desto högre. Om den får konverteras till fritidsboende blir den värd miljoner. Så framtiden är osäker.

Grävskopa på räls och stolpe med lykta

Vanudå tänkte jag medan en grävskopa på stålhjul rullade bort. Sen kom den tillbaks med nytt lass sand. Den är en vanlig grävskopa som fått ett extra underrede med stålhjul så att den kan gå på räls. I det här fallet nylagd spårvägsräls med undergjutning av betong som väl just hunnit härda de tre veckor som behövs. Nygatan, Norrköping.

Iphonefoto

Kvällen innan, ett kvarter norrut, på Skomakaregatan, strävade en belysningsstolpe mot skyn. Solen lyste på kubistiska byggnadsdelar. Proteinexperten säljer mest till träningsnördar, men har också proteinberikat godis som enligt innehållsförteckningen är betydligt nyttigare än vanligt godis.

Pentax K-1  C Z Jena 20mm

Ska man sudda i historien?

En nybildad studentförening vid Karolinska Institutet – Studenter för rättvis vård och akademi (Sträva) – har krävt att rektorn omedelbart ska döpa om Retzius väg och Gustaf Retzius sal.  De har nämligen intet ont anande suttit i salen ifråga. Sen har de blivit varse att far och son Retzius inte bara var framstående forskare och sonen donator, utan även haft centrala positioner i rasbiologin. De känner sig kränkta av att ha suttit där, av att såna som far och son Retzius funnits, av att KI hyllat dem med vägnamn och salsnamn och av att KI inte informerat dem om historiken. 

Av Anders A. Retzius (1796-1860) - A. Retzius, om Formen af Nordboernes Cranier (1843), Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=19572957

Rektorn svarade med att tillsätta en arbetsgrupp ledd av etikprofessorn Gert Helgesson som nu inventerat samtliga personnamn på vägar, byggnader och större salar på campus. Arbetsgruppen föreslår en omfattande bortstädning av namn som kan vara stötande för någon. Inte bara personnamn utan även t ex Artärvägen.

---------------

Den som läst George Orwells "1984" inser att detta är problematiskt. I hans mardrömsstat finns ett ministerium, Sanningsministeriet, som har till uppgift att ständigt revidera historieskrivningen så att den passar dagsläget. Bokens Winston Smith såg till att Partiet alltid haft rätt. Då det var totalt omöjligt att på ett trovärdigt sätt ändra på vad Big Brother skrivit var Smith en mästare på att skriva ett helt nytt inlägg med Big Brothers sätt att uttrycka sig.

På KI pågår nu en intensiv debatt.

--------------

Här i Norrköping  återfinns liknande tankegångar. Louis De Geer (1587–1652) står staty på Gamla Torget. Det finns dom som tycker att statyn ska städas undan. Möjligen få stå på nåt museum med varningsskyltar. Han var nämligen inte bara den svenska industrins fader och en nyckelfigur i att Sverige ändrats från efterblivet fattigt utkantsland till en framgångsrik industrination. Han profiterade på den svenska slavhandeln med afrikaner som skeppades till USA.

Statyn utformad av Carl Milles. Foto: Pentax K-1 + Zeiss Flektogon 20mm.

Ska namnet städas bort helt blir det många ändringar. Det finns 334 företag och 176 personer De Geer (inkl de Geer) listade hos Hitta. Bara  här i Norrköping skulle mina barns skola tvingas byta namn, f d Folkskolan intill också, Louis De Geer Konsert och Konferens, min tandvårdsklinik, en gata med ett stort antal adresser och säkert en hel del annat. 

Frågan är inte enkel. Men jag tror ändå att det för det mesta är bäst att lära sig leva med historien. Den ändras inte även om man försöker dölja den. Stora män och kvinnor har allt som ofta haft sidor som då accepterades eller t o m applåderades men nu fördöms. Nåt att hålla i huvudet även i dag.