Ska man sudda i historien?

En nybildad studentförening vid Karolinska Institutet – Studenter för rättvis vård och akademi (Sträva) – har krävt att rektorn omedelbart ska döpa om Retzius väg och Gustaf Retzius sal.  De har nämligen intet ont anande suttit i salen ifråga. Sen har de blivit varse att far och son Retzius inte bara var framstående forskare och sonen donator, utan även haft centrala positioner i rasbiologin. De känner sig kränkta av att ha suttit där, av att såna som far och son Retzius funnits, av att KI hyllat dem med vägnamn och salsnamn och av att KI inte informerat dem om historiken. 

Av Anders A. Retzius (1796-1860) - A. Retzius, om Formen af Nordboernes Cranier (1843), Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=19572957

Rektorn svarade med att tillsätta en arbetsgrupp ledd av etikprofessorn Gert Helgesson som nu inventerat samtliga personnamn på vägar, byggnader och större salar på campus. Arbetsgruppen föreslår en omfattande bortstädning av namn som kan vara stötande för någon. Inte bara personnamn utan även t ex Artärvägen.

---------------

Den som läst George Orwells "1984" inser att detta är problematiskt. I hans mardrömsstat finns ett ministerium, Sanningsministeriet, som har till uppgift att ständigt revidera historieskrivningen så att den passar dagsläget. Bokens Winston Smith såg till att Partiet alltid haft rätt. Då det var totalt omöjligt att på ett trovärdigt sätt ändra på vad Big Brother skrivit var Smith en mästare på att skriva ett helt nytt inlägg med Big Brothers sätt att uttrycka sig.

På KI pågår nu en intensiv debatt.

--------------

Här i Norrköping  återfinns liknande tankegångar. Louis De Geer (1587–1652) står staty på Gamla Torget. Det finns dom som tycker att statyn ska städas undan. Möjligen få stå på nåt museum med varningsskyltar. Han var nämligen inte bara den svenska industrins fader och en nyckelfigur i att Sverige ändrats från efterblivet fattigt utkantsland till en framgångsrik industrination. Han profiterade på den svenska slavhandeln med afrikaner som skeppades till USA.

Statyn utformad av Carl Milles. Foto: Pentax K-1 + Zeiss Flektogon 20mm.

Ska namnet städas bort helt blir det många ändringar. Det finns 334 företag och 176 personer De Geer (inkl de Geer) listade hos Hitta. Bara  här i Norrköping skulle mina barns skola tvingas byta namn, f d Folkskolan intill också, Louis De Geer Konsert och Konferens, min tandvårdsklinik, en gata med ett stort antal adresser och säkert en hel del annat. 

Frågan är inte enkel. Men jag tror ändå att det för det mesta är bäst att lära sig leva med historien. Den ändras inte även om man försöker dölja den. Stora män och kvinnor har allt som ofta haft sidor som då accepterades eller t o m applåderades men nu fördöms. Nåt att hålla i huvudet även i dag. 

2021-10-22 10:28   syntax

Du har uttryckt allt utmärkt Måns, jag har inte mycket att tillägga. Det skulle då vara en förundran över dessa hybris-uppumpade stollar som tycks tro att dom kan modifiera historien så att den skall passa deras syn på saken.
En sak i din text triggar mig lite och det är att Lois De Geer profiterade på den svenska slavhandeln.
Jag har nyss läst om den afrikanska slavhandeln, det vill säga den svarta slavhandeln. Den har afrikanerna hittills kommit undan med nästan helt. Här ur en uppsats av Robert Matthiasson:

Långt innan några européer kom till Afrika var slaveriet etablerat på kontinenten. Här liksom i övriga världen kom kungar och handelsmän underfund med att istället för att slå ihjäl sina fiender kunde man använda dem som arbetskraft. Handeln med förslavad arbetskraft pågick mellan kungadömen och inte minst fanns välutvecklade handelsnätverk genom Sahara för att förse de olika muslimska stormakterna med slavarbetskraft.

Hur skall vi veta att dom i början av texten nämnda hybris-uppumpade stollarnas historieskrivning är den riktiga? Deras utgångsläge antyder inte större trovärdighet.

Slutligen: En riktigt häftig bild!

Besvara

Svar från Måns H 2021-10-22 17:43

Tack Peter! Dom uppfattar sig inte som stollar utan som bärare av rättmätig harm. Problemet är KI som överväger att vika ner sig i stället för att sätta upp en skylt vid salen som både berättar om varför den uppkallats efter far och son Retzius, det fanns mycket goda skäl, och om vad som visat sig kontroversiellt. Wikipedia klarar detta alldeles utmärkt för det allra mesta.

Bilden: Flektogonen slog till igen. Statyn är extremt svårplåtad, svart diabas och orolig bakgrund. Lena Eriksson har lyckats en gång då det var dimmigt. Med Flektogonen ställde jag mig alldeles intill och siktade uppåt. Det kom med några hus nere t h i bildutsnittet. Men vid framkallningen räckte det med att öka kontrasten för att husen skulle mörkna bort. Lite finlir i Nik Viveza för att huvudet skulle framträda på ett bra sätt, skärpning, klart.

Svara

syntax 2021-10-22 20:30

Kul att du har kommit så väl överens med Zeiss Flektogon 2,8/20mm. Ett verktyg som du börjar bli virtuos att spela på.

Svara

Svar från Måns H 2021-10-22 23:04

Tack Peter, men allvarligt, jag känner mig som nybörjare. Jättekul då det blir bra och hoppas att det ska hända fler gånger. Gillar verkligen objektivet och försöker ta vara på dess bästa egenskaper i stället för att kompensera bristerna. T ex skärper jag mer men softare.

Svara

2021-10-22 11:18   Benganbus

"Fänaden dör, fränder dö, själv dör du likaledes, ett vet jag som aldrig dör, domen som fälls över den döde"

Från Hávamál, ’den höges (Odens) sång. Levnadsregler i vilka mod och mannavett är de egenskaper som i främsta rummet prisas.
(Wikipedia)

Och man skall nog inte sudda i historien, det är bättre att förklara de dumheter som personen gjort för att efterkommande skall lära sig och förstå!

Sen's moralen e nog alltså, att det gäller att sköta sig under livet! :)
/B

Besvara

Svar från Måns H 2021-10-22 17:31

Deyr fé, deyja frændr, deyr sjalfr it sama, en orðstírr deyr aldregi hveim er sér góðan getr fastnade i mig första gången jag läste odet.

Då fattade jag inte slutklämmen, de flesta glöms väl bort tänkte jag, men inser numera att på Island håller man reda på vilka ens förfäder (ursäkta uttrycket) är.

Idag träffade jag ett gäng seniorer med plakat "Fridays For Future". Dom stod där och fann tröst i varandra. Vad göra? frågade vi oss. Efter en kvarts betänketid kom jag på att man ska sikta på dom som bestämmer, politiskt och ekonomiskt, och fråga dom "Vill du att dina barnbarn ska skämmas för dig?"

Svara

2021-10-22 12:56   gunte

Kanske finns det nån pissoar som är namnlös..Gustaf Retzius Pissoar låter väl ok..
Grym BILD..
HaD/Gunte..

Besvara

syntax 2021-10-22 13:06

Jag hör att det är en som lugnt vaggar fram i den bekväma och ofarliga mittströmmen... :-)

Svara

Svar från Måns H 2021-10-22 17:51

Tack för omdömet om BILDEN!

Fastlandssveriges historia är delvis trälarnas.

Wikipedia: "I tidiga lagtexter – alla landskapslagar utom Hälsingelagen – förekommer dock hänvisningar till slaveri, och man kan där utläsa att arbetsslavarna sysslade med skötseln av boskapen, fiskade och arbetade i skogen om de var manliga, och att de lagade mat, mjölkade kor, skötte handkvarnar och hölls som bihustrur om de var kvinnliga. Såväl fria som ofria arbetade troligen även med att bärga skördar och att bygga inhägnader för boskap.[4]
Alla trälar var rättslösa; de stod alltså utan några rättigheter överhuvudtaget och kunde köpas och säljas. Trälarna saknade också personlig säkerhet och sågs som sin herres egendom. Om en herre förgrep sig på sin egen träl fanns det inget straff att ta till, men om någon förgrep sig på någon annans träl blev denne skyldig att betala böter till trälens ägare."

På Gotland var det likadant. Gutarna som finansierade de fina kyrkor som ännu står kvar hade allt som ofta fått ihop en avsevärd del av sina pengar med slavhandel.

Svara

syntax 2021-10-22 18:11

Jovisst vi har en lång historia av slaveri i träldomens form. Trälen var rättslös och sågs som sin ägares egendom, men ändå hörde han i någon bemärkelse till familjen. Vanligen kunde han räkna på familjens skydd mot utomstående faror (vilket det fanns gott om). Det svenska slaveriet i form av träldomen var illa - men inte långt så illa som negerslavarna hade det i sydstaterna i USA.

Sedan när vi väl hade gjort oss av med det ovärdiga trälsystemet - så kommer de svarta i Afrika och lär oss slaveriet på nytt.
Är det någon som tror att vi åkte till Afrika och gjorde räder inåt land för att samla ihop potentiella slavar? Det var alldeles för jobbigt, vi saknade lokalkännedom, och objekten gjorde motstånd. Vi köpte slavarna av lokala hövdingar och kungar, som hade koll på läget och väloljade leveransvägar.
Det här vanliga snacket numera att de vita nationerna måste ta ansvar för slaveriet och kompensera de svarta nationerna, är rent hyckleri - drivet utifrån en viss politisk agenda.

När de svarta nationerna i Afrika är villiga att ta ansvar för det slaveri de igångsatte och under många hundra år underhöll - då kan vi börja snacka.

Svara

2021-10-22 13:46   Khalad

Bra skrivet och utsökt bild. Tycker (naturligtvis?) som du om historien. Din sista mening är också viktig. Tror det finns uppburna personer som nog ändå av många kan karakteriseras som skitstövlar, inbillar mig att Bergman var en. Fast jag uppskattar också hans filmer mycket. Också han är ju faktiskt historia idag. Fö är jag ganska säker på att i stort sett alla människor har ljusare och mörkare sidor, hälsningar/ Björn

Besvara

Svar från Måns H 2021-10-22 18:22

Tack för bildomdömet! Jag blev själv mest förvånad att den blev så bra. Och nöjd!

Bergman hade åtskilliga sidor. Jag träffade honom en gång på Fårö, i tjänsten, med senaste frun som hade hand med honom. Intressant att träffa honom och se inspelningsplatsen för Scener ur ett äktenskap som då var högaktuell. (Han ville väl verka för en välvillig behandling av ett bygglovärende. Det var inget konstigt med det men jag lovade om vanligt inget mer än att ärendet skulle granskas och behandlas snart det lämnats in. Jag förhörde honom om vad han skulle göra mer då det ändå var bygge på gång, men det vara bara detta enda.)

Ljusare och mörkare sidor, ja! Jesus sa en gång: Den som är utan skuld kaste första stenen. Då blev det ingen stening.

Svara

2021-10-22 17:50   Lena Holm

Din bild fångade mej och jag har absolut inget att invända mot det du skrivit. Vi kan inte ändra historien genom att döpa om gator och salar på universitet mm.
Hälsningar Lena

Besvara

Svar från Måns H 2021-10-22 18:24

Tack Lena! Kul att bilden fångade dej! Inga lätta frågor men jag tror på att härda ut med den historia man har.

Svara

2021-10-23 22:17   Lena Eriksson

Vilken superbra bild du fick till!

Besvara

Svar från Måns H 2021-10-24 11:58

TACK Lena, jag vet att du vet hur svår den här statyn är att fotografera, din bild av den i dimman blev så fin!

Svara