Motljusbild till Wikipedia

4 bidrag till Wikipediatävlingen "Wiki loves Monuments" klara. Det är en hel del knåp med att ladda upp, särskilt om man har bilder för olika kategorier, men till slut fick jag in den här, "Norrköpings Centralstation vid stadens Norra Promenad", hembygdsmuséet i Katrineholm och Linghallen i Norrköping både in- och utvändigt.

En liknande bild återgavs i en tidigare blogg. Den här har samma ljus. Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm f 2,8 @ f /8.     

Hur fixa rätt fokus på Zeissobjektiv från 1976?

Varför stämmer inte avståndsskalan? Hur fixar man det?

Jag har alltså införskaffat ett Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm f2,8 byggt 1976. Det tecknar tämligen rakt, rakare än nåt annat så extremt vidvinkligt jag känner till. Bra färgåtergivning. Om man fokuserar noga blir det skarpt.

På mitt exemplar får man ställa in på cirka 4,2 meter för att få skarpt på oändligheten. Inget stort problem, men det vore praktiskt att ha ett hårt stopp där. I närområdet är det också lite fel, i st f närgräns 19 cm är den 19,5. Om man flyttar ut hela objektivet cirka 0,4 mm stämmer allt. (För att få perfekt resultat får man jaga hundradels millimetrar.) 

Ett sätt att lösa "problemet" vore att skaffa ett mellanlägg och flytta ut hela objektivet i förhållande till kamerahuset. Enkelt, icke-förstörande och reversibelt. Men då hamnar markeringarna på objektivet 140 grader förskjutna i förhållande till kamerahuset. Och hela den lösningen känns oprofessionell.

Det borde gå att justera detta nånstans.

På nätet finns en del lurviga tips om att ändra framtill och enstaka som skrivit att man ska ändra baktill.

Då man fokuserar flyttas ett helt linspaket fram och tillbaka i objektivkroppen. Linspaketet innehåller frontlinsen, bakersta linsen och allt däremellan. M42-fästet (som också innehåller bländarringen) är fastskruvat i objektivkroppen. Kanske skulle ett mellanlägg mellan M42-fästet och objektivkroppen fungera? Det var en fundering av Peter Hennig.  Lät rätt rimligt tyckte jag. Men jag ville inte skruva utan att veta mer, för tänk om nån liten fjäder hoppar ut? Så jag kontaktade säljaren på tyska Ebay, sign "Fotomechanic", som gjort rent och smort objektivet. Jag bifogade den här bilden: 

Det är bara att skruva ur det tre större skruvarna och demontera fästet meddelade han. Inga fjädrar som hoppar iväg eller kulor som tappas bort. Men märk upp och ta foton hela vägen i proceduren! Jag tog isär men såg inget bra ställe att montera mellanlägg. Känns inte som om det funnits något sånt, för många skruvskallar och fästen i vägen. 

Till vänster objektivkroppen med rörliga linspaketet i mitten. Ett eventuellt mellanlägg skulle rimligen placeras på ytan utanför, men den har ju så många fästen och skruvhål att det knappt finns plats kvar.

Sen skruvade jag ihop det hela igen. Det var rätt svårt, ett flertal reglage skulle passas in samtidigt.

Sen letade jag efter Werkstatt Handbuch. Hittade ingen, bara den här ritningen. Den avser Flektogon-versionen med maxbländare 4.

Har nån nåt tips?

______________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________

PS. @ Peter Hennig: Här nedan en bild på kaklet i mitt badrum. Visar distorsionen hos mitt exemplar vid de inställningar jag brukar använda, avstånd = oändligheten, bländare f/8. Verkligt avstånd 85 cm mellan väggen och kamerasensorn.

Tapper signalstolpe i oigenkänneligt Cityscape

Här fanns Östra Promenadens alléer. Avenyn ifråga kändes inte alls bred men desto lummigare. Dessvärre mådde träden inte bra. Tung trafik, avgaser, ledningar, asfalt och spårvagnar ställde till det. Redan då alléerna blev byggnadsminnen för trettio år sen insåg man att själva träden skulle behöva bytas.

Kommunen beställde nya träd hos en plantskola. Nu trettio år senare är de träden så stora att de nätt och jämnt kan flyttas. Så kommunen känner sig tvingen att agera.

Träden har fällts. Nu ska ledningarna i underjorden bytas ut. Spårvägsrälsen bytas ut. Körfälten smalnas ner. De trettioåriga träden planteras. Arbetet kommer att ta två år.

Nu   går det inte att känna igen Östra Promenaden. Ett stort tomrum. Mitt i tomheten blinkar en kvarglömd signal tappert. Jag hoppades att den skulle bli "punctum" i bilden.

Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm 2,8 @ f/8.

Icke ett grönt strå kvar där bilden här nedan togs. Fasader från förra sekelskiftet. 

Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm 2,8 @ f/8.

Östra Promenaden är 50 meter bred. Kungsgatan i Stockholm är 32 meter om jag minns rätt.

Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm 2,8 @ f/8.

Medljus över nybygge. Skrymslet under trappan

Huset riktigt glittrade i solen så jag lyfte kameran och tog bilden.

I markanvisningstävlingen för projektet Garvaren ställde kommunen två krav:

1. Det skulle sätta Norrköping på kartan som en avantgardistisk arkitekturstad med det allra senaste. Med det allra senaste menade kommunen nymodernism, absolut inte Arkitekturupproret.

2. Samtidigt skulle det ta hänsyn till läget vid Norrköpings Industrilandskap, ett riksintresse för kulturmiljövård.

Arkitekterna Ingrid Reppen och Kai Wartiainen skisserade ett projekt som kommunen gillade. Tävlingen var ovanligt nog kvalitetsinriktad. Det var inte bara att bjuda mest för marken. Utan kommunen hade bestämt priset och lät sen kvalitén avgöra.

Huset blandar referenser till andra Norrköpingsbyggnader, t ex f d fabriken man ser i bakgrunden och verk av Norrköpingsarkitekten Carl Bergsten med sånt som är helt nytt. Det sticker ut genom att fasaderna är dekorerade med mosaik som skiftar med solen. Då bilden togs riktigt glittrade dom.

Passar byggnaden in eller sticker den bara ut? Kom gärna hit till stan och kolla. Blir man sugen på nåt att äta finns en inbjudande vegetarisk kvartersrestaurang på plats, Skrymslet under trappan.

Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm 2,8 @ f/8

Cementa

Fredag 2021-09-10 hade Cementa presskonferens. Slitefabriken tillverkar det mesta av den cement som används till betongtillverkning i Sverige. Om företaget inte får fortsätta bryta råvaran läggs fabriken troligen ner.

Miljööverdomstolen har underkänt Cementas miljökonsekvensbeskrivning. Ärendet måste tas om från början. Enligt MÖD garanterar MKB inte att Tingstäde träsk bibehålls intakt. Sjön är Visbys och delar av Gotlands viktigaste vattentäkt.

Råvaran vid Slite är i det närmaste perfekt för cementtillverkning. Där finns kalk och lermärgel i rätt proportioner. Råvaran bränns till klinker, klinkern mals ner, lite gips tillsätts för att ge lagom bindningstid och cementen  är klar. Den transporteras ut med båt.

Cementugnarna eldades förr med kol. Nu används mest sopor. 1450 graders förbränning i en roterande ugn tillsammans med kalk förintar det mesta. (Jag fattar inte hur tillverkningen klarar däckdubbarna. Men den gör det.)

Klimatet: Cementa i Slite är en av landets största koldioxidutsläppare. Då kalk bränns frigörs en molekyl koldioxid för varje molekyl kalciumkarbonat som omvandlas till kalciumoxid. Tillkommer koldioxiden från bränslet. Företaget undersöker att hetta upp råvaran med grön elenergi och ta vara på koldioxiden för deponering nånstans i underjorden. I bästa fall kan den bindas kemiskt där nere till ny sten. Jag som tror att maskinell "Carbon Capture" ur luften blir för dyr och drar för mycket energi tror att det kan vara mer framkomligt att hantera nästan ren koldioxid från en sån tillverkning.

Lokala miljön: För femtio år sen var taken i Slite vita av utsläppen. Det problemet är borta sen länge. Ljudnivån 45 dB(A) innehålls något så när. Problemet är bergtäkten. Den blir större och större. Naturrika hällmarker tas bort. Men också kulturbygder påverkas allt mer då hålkanten närmar sig. Sprängningarna skakar marken. En allt större bit av Gotland tas bort. Kvar blir en gigantiskt hål. Ingen verkar ha någon fast plan för  att omskapa hålet till något mer positivt.

Vad tycker gotlänningarna? Olika. För några dominerar jobben, för andra den lokala miljön, några kanske hoppas att det går att klara sig utan betong. Region Gotland har tillstyrkt täkten, men villkorat tillstyrkan med att vattentäkten inte får äventyras.         

Ska cementproduktionen läggas ner? Eller fortsätta? Konflikten är olöslig. Men den måste hanteras. För femtio år sen hanterades den av byggnadslagstiftningen och därmed Gotlands byggnadsnämnd. BN ordförande Henning Jakobson häcklades för att gå industrins ärenden, men BN tog beslutet. Numera fegar Sverige allt oftare ur. De som är emot har lärt sig att skjuta in sig på MKB i stället för att ta strid i sak. Domstolarna slipper ta ställning i sakfrågan utan kräver en bättre MKB. Men förr eller senare måste även olösliga konflikter hanteras.

Storgatan i Slite  går parallellt med strandlinjen. Hamnen ligger till höger om bilden. Från hamnen transporteras  kol, numera sopor, och andra insatsvaror. Till hamnen transporteras cement. Arkivfoto  2014. Pentax K-5 med Sigma zoom 18-50.

En bakgård med hundraåriga byggnader som hör till fabriken. Arkivfoto  2014. Pentax K-5 med Sigma zoom 18-50.

Fabriksmiljön i de äldre delarna. Arkivfoto  2014. Pentax K-5 med Sigma zoom 18-50.

Äldre lagerhus. Arkivfoto  2014. Pentax K-5 med Sigma zoom 18-50.