Renovräkningar en tickande social bomb

Just nu pågår en debattstorm på SvD. Starten var ett tungt vägande inlägg som menar att det behövs bostäder till lägre hyra än vad de ibland överrenoverade kostar.

Enligt regelverket ska underhåll ingå i hyran. Ett stambyte räknas som underhåll. För att kunna höja hyran gör fastighetsbolagen ändringar som enligt reglerna räknas som standardhöjande. Dom som inte klarar den höjda hyran kan inte bo kvar. Hyresnämnderna går nästan alltid på fastighetsägarens linje. Läget förvärras av en ändring för några år sen att allmännyttan inte längre har uppdraget att tillhandahålla bra bostäder till lägsta möjliga kostnad utan  ska vara vinstdrivande.

https://www.svd.se/renovrakningar-ar-en-tickande-social-bomb

Nä nä nä skriver företrädare för fastighetsägarna. Så är det inte alls! Alla ska bo i modernt utrustade lägenheter med tidsenlig standard. Och hyresnämnderna går ju nästan alltid på fastighetsägarnas linje!

https://www.svd.se/nodvandigt-att-renovera-hoghusen

En lundanesisk docent fastighetsekonomi anser att lyxrenoveringarna är ett gigantiskt resursslöseri. Folk tvingas betala för pynt dom inte vill ha. Han menar att  fri hyressättning kombinerat med riktade hyresbidrag löser problemen.

https://www.svd.se/rikta-stod-direkt-till-de-fattigaste

Problemet är stort och universellt. Leilani Farha är FN:s speciella rapportör för adekvata bostäder. År 2017 skapade hon initiativet The Shift, en sammanslutning för städer som vill se bostaden som en mänsklig rättighet istället för en handelsvara. I mars 2019 anslöt sig Malmö som första svenska stad till The Shift.

Mest känd är kanadensiskan nog genom filmen Push som hon gjort tillsammans med filmaren Fredrik Gertten: ansiktslösa internationella fastighetsaktörer köper upp bostadsbestånd över hela världen, höjer hyrorna och tvingar människor med lägre inkomster att flytta. Förödande för dem, för städerna, för ett rimligt samhälle. Fotot taget under Almedalsveckan 2019. Hon framstod som ivrig, rak, enkel, chosefri, och fokuserad på det enorma problemet.

2022-02-01 13:48   syntax

Det är klart att det blir animerade debatter!
En bostad måste alla ha (om man nu inte vill bo i ett tält i skogen). Det råder alltså en tvångssituation.
I och med att alla, nästan utan undantag, sålunda måste efterfråga varan, kan det inte uppstå någon marknad. Det kan därför inte heller finnas något som heter ”marknadshyror” – eftersom det inte finns någon marknad. Det går inte heller att överlåta något åt marknadskrafterna – detta av samma skäl: Det finns ingen marknad.

Man kan inte som en märklig gåva åt enskilda, tillåta att det år efter år inkasseras jättevinster, utan större egna insatser, på denna tvångssituation.
Samhället måste reagera. Inte bara av uppenbara rättviseskäl, utan för att undvika framtida social turbulens. Om folk tillräckligt länge knyter näven i byxfickan för att man får sina privata medel konfiskerade - ja då smäller det förr eller senare.

Besvara

Frekeman 2022-02-01 16:17

Om du resonerar på det sättet så borde man ju kunna överföra det på mat? Alla måste ju äta. Som bekant har vi dock ett fantastiskt utbud av matvaror just tack vare marknadskrafterna. Varför skulle det inte fungera på bostadsmarknaden? Här i Storbritannien där jag bor så är hyresvärdar fria att sätta de hyror de vill som jag förstår det. Men, precis som överallt, så finns det både dåliga och bra hyresvärdar men själva principen tycker jag inte att det är fel på. Jag vet inte om du skulle gå med på att kalla det att bostadsmarknaden i UK har marknadshyror?

Svara

syntax 2022-02-01 17:24

”... ett fantastiskt utbud av matvaror just tack vare marknadskrafterna. Varför skulle det inte fungera på bostadsmarknaden?...” Du besvarar ju delvis frågan själv... :-)

Ge mig en bostadsmarknad med ett fantastiskt utbud av olika slags bostäder (som med maten alltså). Ja, då uppstår det en marknad där tillgång och efterfrågan på olika slags bostäder kan uppstå. I verkligheten föreligger det helt olika villkor för att producera bostäder och mat – de är i grunden gravt skiljaktiga.
Sakerna är alltså inte jämställbara. Det som jag skriver här ovan gäller: Finns det ingen marknad, så kan det inte finnas vare sig marknadskrafter eller marknadshyror. Det borde du och andra som resonerar som du begrunda.

Det är där problemet från början skall adresseras: Det finns ingen marknad!
Vad det gäller bostäder så måste man alltså att få till ett tillräckligt stort och varierat utbud, så att en marknad till att börja med kan uppstå. Det finns många fallgropar på den vägen, då bostäder inte all låter sig produceras med samma lätthet som mat. Tills dess, fastän det är tråkigt, får pappa staten gå in och stoppa de ockervinster som uppstår tack vare systemfelet.

Om det fanns en fungerande marknad för bostäder, så skulle det absurda systemet som vi har här – att en hyresvärd kan höja hyran till följd av vissa "förbättringar", av mer eller mindre formell natur, falla som ett korthus på direkten. Dom som råkade ut för sådant stolleri skulle bara flytta till en annan hyresvärd – då det alltså skulle finnas både marknadsutbud och marknadskrafter.

Svara

Frekeman 2022-02-01 18:40

Det är klart det föreligger olika villkor för tillverkning av mat och bostäder. Men för resonemanget anser jag att de är jämförbara för att föra fram min poäng. Du får gärna tala om för mig varför man inte kan betrakta bostäder och hyresgäster/bostadsrättsägare som en marknad. Jag menar att det finns en marknad. Du är nog den förste jag hör som menar på att det inte finns en marknad vad gäller bostäder och fastigheter.

Ett "tillräckligt stort och varierat utbud" är väl inget krav för att marknad ska uppstå? Du verkar förutsätta att marknaden skall ha nån grundläggande kvalitet för att få kallas marknad. Vi kan väl ha en marknad som är dålig, ej fungerande, men ändock så är det en marknad?

Om man inför marknadshyror i lagom takt och lättar på byggregleringarna en aning så tror jag att det kommer att bli skaplig mångfald och rättvis fördelning vad beträffar bostäder. Givetvis så blir det väl en hel personer som blir tvungna att flytta vad det lider eftersom de inte kommer att ha råd att bo centralt i Stockholm till exempel. Helt okej. Jag har själv inte råd att bo centralt i London, eller ens i London. Bor på pendlingsavstånd. Helt okej och rättvist.

Svara

syntax 2022-02-01 19:46

Ha, ha - ja det är väl kul att vara först, inte bara rapa upp vad andra sa vid kaffebordet?

Idémässigt inom ämnen som samhällskunskap, politisk och ekonomisk teori, skall nog en marknad uppfylla vissa grundkriterier för att kunna kallas för marknad. Själva grundfunktionen för en marknad är som bekant att utbud och efterfråga balanserar varandra, och därmed fungerar som prisregulator för marknadens varor. För att detta skall realiseras i verkligheten, måste marknaden vara fri i en tillräckligt hög grad. Grundfunktionen för en marknad i ekonomisk teori är alltså en marknad som är fri.
Om exempelvis efterfrågan ökar, ökar priset på varan. Enligt marknadsekonomisk teori skall nu utbudssidan snabbt kunna föra in mera varor – så att man får sälja till det lockande nya priset. Marknaden mättas snabbt, och priset återgår till en balanserad nivå igen.
På bostadsmarknaden emellertid är utbudssidan i hög grad satt ur funktion. Därför fungerar det inte, därför är det möjligt att ta ut ockervinster – eftersom alla måste köpa, vare sig dom vill det eller inte.
Både i England och i Sverige är utbudssidan så vingklippt att det inte är någon marknad – per definition.

Svara

Frekeman 2022-02-01 20:10

Det var länge sen jag studerade nationalekonomi på universitetsnivå men jag minns inte att en marknad måste vara fri för att få kallas marknad. Eller att det ska råda balans. Så du menar att så fort det uppstår en obalans så är det ej längre en marknad som är i obalans? Tycker att du använder språket på ett slarvigt sätt. En marknad är förenklat nåt som erbjuder byte av varor och tjänster mellan människor och organisationer, på mer eller mindre frivillig basis.

Visst finns det imperfektioner i bostadsmarknaderna i både mitt och ditt land. Här är politikerna som jag ser överdrivet emot att bygga på grönområden. I Sverige utgör väl byggnadsregleringarna ett hinder ibland samt också hyresregleringarna som gör att man kan bo för liknande hyra mitt inne i Stockholm som i en förort. Det sistnämnda är knasigt tycker jag.

Svara

Frekeman 2022-02-01 20:12

Det var länge sen jag studerade nationalekonomi på universitetsnivå men jag minns inte att en marknad måste vara fri för att få kallas marknad. Eller att det ska råda balans. Så du menar att så fort det uppstår en obalans så är det ej längre en marknad som är i obalans? Tycker att du använder språket på ett slarvigt sätt. En marknad är förenklat nåt som erbjuder byte av varor och tjänster mellan människor och organisationer, på mer eller mindre frivillig basis.

Visst finns det imperfektioner i bostadsmarknaderna i både mitt och ditt land. Här är politikerna som jag ser överdrivet emot att bygga på grönområden. I Sverige utgör väl byggnadsregleringarna ett hinder ibland samt också hyresregleringarna som gör att man kan bo för liknande hyra mitt inne i Stockholm som i en förort. Det sistnämnda är knasigt tycker jag.

Svara

syntax 2022-02-01 21:15

I ett fritt land kan man naturligtvis kalla vad som helst för vad som helst – till exempel begreppet ”marknad” kan bli vad man för stunden tycker. Om man däremot talar om begrepp som marknadshyror och marknadskrafter, vilket jag gör här ovan, så är det marknadsekonomi som ekonomiskt begrepp som är på tapeten – inte ”marknad” i vilken flumbemärkelse som helst. Då handlar det om de ekonomiska funktioner som jag berör här ovan.

Jag tycker att jag har uttryckt mig mycket språkligt precist. Därför är det obegripligt att du kan tycka: ”...Så du menar att så fort det uppstår en obalans så är det ej längre en marknad som är i obalans?...” Något sådant har jag varken påstått eller skrivit. Försöker du skifta fokus på något sätt?
Det jag har skrivit om är att marknaden har ständiga obalanser som flytande rättas till av efterfråge/utbudsfunktionen och som leder till ett rättvist marknadsmässigt pris.
Det är när en kraftig obalans är konstitutionell ohjälpligt inbyggd i systemet och dess förutsättningar, som det marknadsekonomiskt definitionsmässigt inte längre är en marknad.
Har jag nu uttryckt mig stringent nog?

Svara

Svar från Måns H 2022-02-01 21:41

Intressanta kommentarer!

Själv tror jag att det ligger en hel del i SvD-debattens ursprungsinlägg, att det finns aktörer som hittat systemfel och drar nytta av dessa för egen ekonomisk del till förfång för en hel del hyresgäster och i förlängningen samhället.

Svara

Frekeman 2022-02-01 22:14

Nej, jag försöker inte skifta nåt fokus. Och det som du menar mig tycka är en fråga ställd till dig som en konsekvens av vad jag ser i ditt resonemang. Och du behöver förresten inte förklara för mig hur en marknad fungerar – det lärde jag mig på universitet för en många herrans år sedan. Jag använder inte ordet marknad i något slags flumbemärkelse. Utan just för hur en marknad i ett ekonomiskt perspektiv fungerar. Du nämner att utbudssidan i Sverige och Storbritannien är vingklippt (Vilket är något som skapar obalans, inte sant?). Men du säger att därmed att ingen marknad finnes – per definition. Så är det inte. En marknad kan vara i balans, obalans, icke-fungerande, ha monopolistiska inslag med mera. Men likväl så är det en marknad. Alkoholmarknaden i förmyndar-Sverige kännetecknas av ett monopol men det finns inslag av egenimport etc. Vilket ord vill du ha efter "alkohol" i den förra meningen för att språkbruket ska passa dig? Varför inte göra dig av med din felaktiga definition så vi kan föra ett samtal om hur marknaden för bostäder skall förbättras etc.?

Svara

Svar från Måns H 2022-02-01 22:42

Jag vill gärna skifta fokus tillbaka på det globala problemet. Här text i anslutning till Gertten/Farhas film Push:

Landlords without faces, apartments without tenants, Push explores the new, un-livable city.

With housing now such a lucrative financial investment, how do we push back and reclaim the streets?

In November of 2016, award-winning filmmaker Fredrik Gertten reached out to Global Director Leilani Farha, then UN Special Rapporteur on the right to housing, on Twitter to learn more about her work. Three years later, feature length documentary Push has its global premiere in Copenhagen, Denmark.

Push follows Leilani as she investigates why cities around the world are becoming so unaffordable. Housing is a fundamental human right, a precondition to a safe and healthy life. But in cities all around the world, having a place to live is becoming more and more difficult. Who are the players and what are the factors that make housing one of today’s most pressing world issues?

https://www.make-the-shift.org/push/

Svara

syntax 2022-02-01 22:52

Här rättar jag mig efter Måns som blogginnehavare. Dessutom vet jag av tidigare trådar där jag, och framför allt andra har varit inblandade, att Fredrik alltid på något vis skall tilltvinga sig sista ordet. Det går ju alltid att införa ny och fräsch diversion - så varsågod... :-D

Svara

2022-02-01 15:37   Erik Madsen

Hej Måns.
Exakt samma sak händer i DK. Mitt p .. kokar upp när jag påminns om det. Här där jag bor har jag försökt bromsa det i vår fastighet – men förgäves. Här heter: "väsentligt förbättrad lägenhet". Det enda som blir gjort är att de sätter in lite nya kökselement och sedan bryts golvet i badrummet upp och elvärme läggs i golvet !!! Efter detta kan lägenheten återhyras för vad som kallas "efter det lejedes værdi" !!! Byggnaderna är från 1953 och 56 utan dubbla väggar, isolering och med första generationens dubbelglas och dåliga fogar. Ingenting görs för att energiförbättra lägenheterna, vilket var en av de ursprungliga förutsättningarna för att använda "det lejedes værdi" som utgångspunkt för att fastställa hyran.
Med många vänliga hälsningar från Erik
PS: Vår fastighet hade energimärkning E, men var tvungen att ha C för att kunna göra som dom gör nu. De har då gjort 14 nya lägenheter uppe på vinden och de är enligt efter alla nya energiregler och då har hela fastigheterne helt plötsligt fått energimärkning C!!!

Besvara

Svar från Måns H 2022-02-01 21:46

Problemen är nog vanliga lite varstans!

Och svåra att komma åt. Det finns alltid smarta typer som utnyttjar reglerna, fräcka typer om får igenom vad de vill oavsett regler. Och dessbättre kloka byggare som inser att kvalitet lönar sig på sikt och att nöjda hyresgäster som stannar är bra att ha.

Svara

2022-02-02 11:29   jerrysoderberg

Hej Måns
Jag har jobbat ett liv med fastighetsförvaltning på landsbygd och i stan(snart pensionär). Problemet är nog större. Ibland har vi fått hand om fastighetsbestånd för tvångsförvaltning efter att myndigheter beslutat det.

När någon spekulerat fel och marknadsvärdet inte stiger så slutar en del att underhålla, hyresgästerna blir missnöjda och vi (allmännyttan) har tagit över och tvångsförvaltat... Andra kanske inte får låna till underhåll på landsbygden för banken tycker risken är för stor, då kan samma sak hända. Detta är troligen mest ett glesbygdsproblem.

Folk flyttar till större städer och vi har hellre rivit bostäder än sålt. Inga marknadskrafter i världen hjälper där. Att göra om till bostadsrätter går inte då köpintresset är noll i orenoverade fastighetsbestånd ofta på landsbygden...

För att ändra detta behövs andra förändringar. Nya jobb på landsbygen? Det kanske skulle minska bostadstrycket i stan.... och tomma hus på landsbygden få hyresgäster
Bara mina aviga funderingar, lite of topics.
Ha de gott.
Jerry

Besvara

Svar från Måns H 2022-02-05 18:28

Hej Jerry och tack för svar!

Renovräkningar är ju ett problem som väl mest kan uppträda i städer med bostadsbrist. Med lite handfasta tag från samhällets sida borde problemet kunna lösas.

Det du beskriver ett annat och ännu mer svårlöst problem. Har funnits mycket länge!

Svara