NOWHERE TO GO, NOTHING TO DO
***
Trots det sparsamma ljuset dom här gråmulna dagarna i slutet av november finns det där, ljuset och skiftningarna. Inget är inställsamt och lättköpt och är jag inte på humör ser allt mest grått och fuktigt ut. Låter jag däremot hjärtat finnas med är det lika vackert som vanligt därute. Ofta känner jag att jag behöver hösten. Den ställer inga krav, den låter mig vara som jag är och ta allt i mitt eget tempo. Under våren går allt så fort, tänk om jag inte hinner med att leva allt jag borde? Och sommaren, som ska ge oss allt vi saknat så länge? Hösten har inget av det där, allt är som det är. Vad var det hon sa, Premleena? All is OK, nowhere to go, nothing to do. Peace is there.
*
Alla bilder är från dagens promenad ute vid S:ta Maria Risinge
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
***
Jag hade ju covid för några veckor sen och dras fortfarande med lite sviter. Testat negativt 2 ggr sen dess.
Jag känner ungefär som du inför hösten. Det är en uppsamlingens tid, en tid för kontemplation och begrundan.
Mycket bra, underbart fin blogg, stämningsfull, manar tilleftertanke.
En eloge till dig som med detta berör mig mycket!
mvh
/B
Nu har det lagt sig och det lugna märks
/N
Hälsningar, Bjarne
Hälsningar Lena
HaD/Gunte..