LANDSKAPSFOTO - ÖVNING OCH TÅLAMOD KANSKE?
***
Det är ju ingen nyhet varken för er eller mig, detta att allt kräver träning och uthållighet för att bli bra. Det gäller landskapsfoto såväl som alla andra typer av foto. Varför jag skriver om det nu? För att det ibland blir så tydligt! Igår kväll gjorde jag en blogg med bilder från Hjälmaresund som jag passerade på tidigare kvällen. Vädret var lite dramatiskt med mörka regnmoln blandat med ljusa fläckar och såna där regnsjok som syns på håll och jag tog en serie bilder med 70-200 och stativ. Den bloggen gjorde jag ganska sent i går kväll. När jag tittar på den idag gillar jag inte alls hur jag gjorde bilderna, särskilt inte den första. Den känns överdriven, både vad gäller kontrast och färgtoner.
*
Och jag konstaterar när jag tittar på bilderna idag att när det gäller landskapsfoto finns liksom inget att hålla sig till - ljus och färger ändrar sig hela tiden, och självklart finns ett starkt subjektivt inslag - jag uppfattar ljuset och färgerna på ett sätt, andra på ett annat, kanske gjorde det dramatiska inslaget starkt intryck på mig i går kväll och därför kändes det då, i går kväll, rätt att överdriva den dramatiska känslan? Och inte idag.
*
Nåväl, jag var inte framme i Korsheden i och med att jag passerade Hjälmaresund, jag hade en bra bit kvar. Lite längre norrut hade temperaturen sjunkit såpass att dimma kom smygande i sänkorna och det fick mig förstås att stanna och ta fler bilder. Här kommer därför några landskapsbilder av annan karaktär och här har jag varit försiktigare med kontrast och färger.
*
Såhär upplevde jag det såg ur norrut
*
Mer sydöst började det klarna upp och det ger ett lite annat ljus...
*
...precis som det gör om jag inte låter himlen påverka så mycket utan fälten och skogen i sig
*
Men just norrut var känslan av det trolska starkast, här var himlen också fortfarande orolig
*
***
Mvh
Hälsningar Lena