KULTUR OCH SÅNT

***

Sen några veckor råder det diskussion kring tanken på en svensk kulturkanon. Spännande diskussion tycker jag. För det första noterar jag att begreppet kulturkanon tycks lättare att definiera än kultur, åtminstone om man kollar på Wikipedia. Sålunda är kulturkanon ett begrepp efter den religiösa betydelsen av kanon, ett rättesnöre för för kultur. Både i DN och SVT har hörts/synts upprörda författare, professorer och andra som ifrågasätter idén. Bara ordet rättesnöre måste  rimligen få författare och professorer att studsa. Ordet kultur däremot har inte en lika entydig betydelse. Begreppet innefattar i vid bemärkelse all mänsklig aktivitet men används huvudsakligen i två bemärkelser  andlig (konstnärlig) odling och socialt överförda levnadsmönster, allt enligt Wikipedia. 

*

I mitt stilla sinne tänker jag att det under de senaste decennierna funnits uttalade rättesnören inom flera kulturområden. För att få statliga pengar för projekt, oavsett om det gällt författarskap, mediautveckling, forsknings- och vetenskapsprojekt eller annat  har det främst krävts att genusaspekterna måste belysas. Att det för oss som inte är vänsterinriktade länge varit tydligt att det funnits en tydlig styrning efter progressiv vänsterideologi där HBTQ-perspektiv, jämställdhet och mångfald varit överordnad konstnärlig frihet är ingen nyhet. För något år sedan presenterade också en statlig myndighet (Myndigheten för kulturanalys) en omfattande utredning av styrning av kulturbidrag. Särskilt har utredningen undersökt Kulturrådets, Konstnärsnämndens och Svenska Filminstitutets bidragsgivning och kommit fram till att dessa i allt högre grad utformar sin bidragsgivning efter politiska kriterier. Bara Kulturrådet har suttit på 2,5 miljarder så effekten på anslagsfördelningen har varit stor. Det är lätt att förstå om en kulturvridning ersätts av en kulturvridning åt ett annat håll är det många som känner sig manade att protestera. Så här långt har jag inte sett mkt av den nya kulturvridningen, men den kanske kommer, vi får se. Och detaljkritiken riktar sig än så länge mot kulturministern som nu varit kulturminister i hela fyra veckor. Amanda Lind var kulturminister i fyra år och hur mycket bildning hon redovisade för egen del är för mig oklart.

*

Nåväl, kulturkanon. Mest präglad är jag nog av att haft sångboken Nu ska vi sjunga och läseboken Nu ska vi läsa. Far ror och mor syr, inte tvärtom förstås, jag menar, hur skulle det gå? Och vem glömmer Vi gå över daggstänkta berg, fallera? En kort period gick jag i söndagsskolan och fick några guldstjärnor, kanske är det därför jag har så svårt för religion idag. Även högre upp i skolan fanns uppgifter jag inte glömmer. Jag fick litteraturhistoria i muntan i studentexamen, ämnet blev Strindberg. "Strindberg inleder realismen i svensk litteratur" var lösenorden, understrukna i min litteraturhistoria. Dock inte en fråga om Strindbergs kvinnosyn. Tre giftermål hade han, Harriet Bosse, Siri von Essen och en till som jag nu glömt, tur att jag  inte har nå´n tenta på måndag. Men jag har ju läst både Röda rummet och Hemsöborna och det tycker jag berikar mig fortfarande. Faktiskt blev jag läsintresserad på allvar av litteraturhisoria i skolan. Lite kanske också för att vi hade en ung och snygg lärarinna i litteraturhistoria. Apropå det, senaste diskussionsämnet inom kultur är väl kanske undersökningen från Lunds universitet som visar att snygga tjejer får högre betyg, så som undersökningsresultaten tolkades. Min erfarenhet är alltså att snygga lärarinnor väcker större läsintresse. Är inte det en intressant utveckling av det redovisade projektet?

*

*

***

2022-11-17 21:56   syntax

Bra Björn!! Det var högst underhållande att läsa. Men vet du inte att:

Far tror, att mor är rar -
men mor har, en annan kar...

Besvara

Svar från Khalad 2022-11-17 22:09

Aj, aj, det är en modernare version än min :-)

Svara

2022-11-18 00:14   Måns H

Häftigt foto av en kulturell högborg.

Det var på vippen att Stadsbiblioteket skulle få en hiskelig inramning av en senmodernistisk tillbyggnad, men tack och lov blev det för dyrt. (Reaktionen har talat.)

Jag minns en text från nåt tidigt skolår, "Då gubben och gumman skulle byta arbete". Dom hade blivit lite avundsjuka o på varann, den älkta hälftens arbetsuppgifter verkade mer lockande, så de kom fram till att prova på att byta jobb. Det blev hur tokigt som helst, båda jobben var för svåra att klara för den som inte lärt sig.

Själv hade jag gärna sett en "kanon" som ung på väg in i vuxenvärlden. Att läsa eller åtminstone kolla in en överskådlig mängd texter och därmed känna sig något så när orienterad. Nu tror jag samma och dessutom att den skulle vara bra för invandrare och tillfälliga besökare som vill ha ett hum om vårt extremt olagoma land.

En urvalsgrund är att inga upphovspersoner ska vara nu levande. Och så ska nog en "kanon" varafrivillig att ta till sig.

Besvara

2022-11-18 11:52   Stican

Det låter intressant med en kulturkanon om det blir något av det men en häftig bild har du tagit från Stockholms Stadsbiblioteks fantastiska "bokhylla" i den stora läsesalen, jag har bara fotat biblioteket från utsidan, men det var länge sedan https://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/187485/1181513.htm
Ha det gott/Stig

Besvara