VILKA BILDER BESTÅR?

***

*

Ja, vilka bilder är det som består, egentligen? Mitt eget perspektiv är ungefär 65 år och några slutsatser har jag dragit. I samband med utställningen på Ludvika Stadsbibliotek i somras har jag fått några förfrågningar på den bok jag gjort på samma tema - Mitt Ludvika på 50-talet. Eftersom jag haft ett par fel i  den har jag lusläst den igen. Inledningen tycker jag kan vara intressant även utan resten av boken. Så här skrev jag för något år sen och för mig stämmer det alltmer allteftersom tiden går och jag blir äldre. 

*

Perspektiven ändras med tiden. Undrar hur många tiotusen bilder på blommor, vattendroppar, spindlar, landskap, rostiga spikar och okända människor jag tagit, alla med större eller mindre ambitioner att utveckla min fotografi till något mer allmängiltigt. Till skillnad mot familjebilder, bilder på kompisar och flickvänner, bilder från skolan och stan därhemma i Ludvika då. Bara för att så där sextio år senare upptäcka att jag saklöst sorterar bort alla blommor, grässtrån, vattendroppar och spindelnät när jag tittar på mina gamla bilder. Och rostiga spikar. Däremot fastnar jag hela tiden för familjebilderna, bilderna från skolan och på kompisarna, för att inte tala om bilderna på gamla flickvänner. Förstå mig rätt - jag tar fortfarande bilder på grässtrån, vattendroppar och landskap. Men såna bilder har kortare livslängd!

*

Vad jag också ser när jag ser dom gamla bilderna är att dom visar en värld som inte längre finns. Själv har jag på något sätt omedvetet förutsatt att den världen känner ju alla till, det är ju min värld, min verklighet. Så är det inte. Den är borta för alltid och historia. Tanken med den här boken är enkel - att dela något av den världen med flera innan också mina bilder försvinner med mig.

*

Här kommer tre bilder från skolans värld, Ludvika hal, alla från andra hälften av 50-talet

Jan under en rast efter mattelektion 1959. YashicaMat 6x6

*

Leif under tyskalektion 1955, Robot IIa 24x24

*

I väntan på att lektionen ska börja 1959. YashicaMat 6x6

*

***

SPARADE BILDER - GATUFOTO FRÅN LUDVIKA PÅ 50-TALET

***

Tror aldrig jag hade hört uttrycket gatufoto då, på 50-talet i Ludvika. Men fotointresserad var jag och jag hängde ju en del nere på stan så visst blev det några bilder. Här kommer fyra bilder, alla från Storgatan. Jag håller på att ta fram underlag för en personlig nätbeställd fotobok om mitt Ludvika på 50-talet med avsnitt som stan, kompisarna, skolan, hipporna, tjejerna. Skitkul på ren svenska!

*

Gamla torget till vänster där det sen kom ett Domuskomplex som nu är Galleria

*

Utanför gamla polisstationen

*

Rahlénhörnan

*

Så klart försökte jag få lite bilder på tjejer även om jag som här inte kände dom

*

Alla bilder är från mitten av 50-talet.  Dom tre första är 6x6-bilder (Zeiss Ikon Nettar resp Yashicamat) den sista med lite sämre teknisk kvalitet är från ett 24x24 neg (Robot IIa)

***

GAMLA BADHUSET - ELLER TIDEN OCH BILDERNA?

***

Perspektiven ändras med tiden. Undrar hur många tiotusen bilder på blommor, vattendroppar, spindelnät, landskap, rostiga spikar och okända människor jag tagit, alla med större eller mindre ambitioner att utveckla min fotografi till något mer allmängiltigt. Till skillnad mot familjebilderna, bilderna på kompisar och flickvänner, bilderna från första lägenheten och samhällena som sådana som jag fotograferade utan några andra ambitioner än att dokumentera det som var då. Bara för att så där sextio år senare upptäcka att jag saklöst sorterar bort alla blommor, grässtrån, vattendroppar och spindelnät när jag tittar på gama bilder. Och rostiga spikar. Däremot fastnar jag hela tiden för familjebilderna, bilderna från skolan och kompisarna, lägenheten eller huset och inte minst miljöerna som försvunnit. Förstå mig rätt - jag tar fortfarande bilder på grässtrån, vattendroppar och landskap. Men såna bilder har kortare livslängd. Möjligen har dom en bredare publik i stället, åtminstone om dom verkligen är bra. Familjebilderna är ju bara intressanta för familjen. Men å andra sidan är det ju ganska många som bor i Finspång. Typ 20 000. Kanske nån där gillar såna här gamla badhus.

*

Det här är gamla badhuset i Finspång. Alltså, det gammelgamla badhuset. Det som fanns före det dom nu kallar det gamla badhuset. Förbaskat vad gammal jag blivit, det folk nu kallar gamla badhuset, det är ju det nya badhuset. Fast jag vet, det är också rivet, för att ge plats åt växande Siemens i Finspång. Men det här det revs samma år, eller året efter vi kom till Finspång. Vi kom hit hösten 1965 och jag jobbade på Metallverkens laboratorium som låg (ligger) alldeles bredvid det här  gamla badhuset. Och det revs redan första vintern vi var här

VIKTIGA BILDER - JUL OCH NYÅR 1957

***

Ju mer jag bläddrar bland dom gamla bilderna, desto mer fascinerad  blir jag. Fortfarande letar jag efter bilder till bokprojektet Mitt Ludvika på 50-talet och jag har en del ogjort. Här en liten serie om julen och nyårsaftonen 1957.

*

Dagen före julafton tror jag. Granen med (dom levande) ljusen är tänd. Som jag berättat tidigare var det en gammal och omodern lägenhet med högt i tak, 3,40 vet jag mamma mätte vid tillfälle. Bilderna är så obeskurna som rimligt, för mig är det viktigare att få med det som är intressant än att få till bästa kompositionen. Pianot som jag spelade (och fortfarande spelar) på står till höger om bilden, och en del av alla noter ligger travade på det lilla side-bordet. Av den gamla golvlampan som gav mig ljus till notläsningen ser man bara en pyttebit av skärmen.

*

Så har vi satt oss till kvällskaffe, det ska bli julklappsinslagning och versrimning. Mamma sitter i mitten och till vänster hennes pappa, min morfar, då 85, oklanderligt klädd i kostym, snygg slips och en mjuk väst. Till höger lillebror Dag. Jag har nyss fyllt 17 år och Dag är alltså 13. På bordet står en av dom tre-armade järnstakarna som nu står på spiselkransen här och på frisen till kakelugnen ett par tennstakar

*

Pappa sitter och julklappsrimmar. Det gjorde han alltid i sista stunden och det var viktigt för honom själv att få åtminstone några bra verser. En liten cigarr tycks han ha kostat på sig kvällen före julafon, annars var det cigarrcigaretten Rio eller pipan som gällde.

*

Nyårsaftonen, det här är säkert tolvslaget.  För pappa var traditionerna viktiga och här skålar han och mamma och önskar varandra gott nytt år

*

Mamma går fram till morfar för att önska också honom ett gott nytt år. Och jag kan höra henne säga "Nu vill jag önska far ett riktigt gott nytt år!" Hon tilltalade alltid morfar med far, sa aldrig du någon enda gång. Något har hänt med den här bilden, inte så bra tekniskt, men mig spelar det ingen roll.

*

Såvitt jag kan se är bilderna tagna i naturligt ljus, inte med blixt. Film Agfa Isopan V el U, ser inte vilket jag skrivit, framkallad i varm Microdol

***

100/9 - PAPPAS ARBETSRUM 1958

***

Pappa arbetade ju som skolinspektör och reste mycket i sitt distrikt, Västerdalarna. Först med buss och tåg, efter 1952 md egen bil. Kontoret hade han hemma, i samma rum som han också sov i. Jag gillade det rummet, det var ett ljust hörnrum och med högt i tak precis som i resten av lägenheten, 3,40. Här har jag uppenbarligen klättrat upp på en stol eller något för att ta bilden, fick väl lite bättre överblick. Finns många detaljer jag minns väl, pappas askfat - han rökte en cigarrcigarett då och då (Rio), någon enstaka gång något större som här, den gamla telefonen (innan den hade vi en riktigt gammal som man fick veva på när man skulle ringa resp ringa av), korgstolen...... Det här är fortfarande 1958

*

*

***