FRÅN FÅGELSÅNGEN TILL DOMKYRKAN

***

Det var längesen jag var med på Fågelsången men idag blev det av. Trots det fina vädret var vi bara tre - Peter, Claes och jag. Men som ni ser var vi lika glada för det. Vi fick ju lätt plats vid ett fyramansbord men med 135:an på blev det lite nära. Så jag lutade mig försiktigt tillbaka på stolen och då  blev det nästan skarpt.....

*

Peter

*

Claes

*

Två timmar blev det ungefär och jag ville fylla på dagen med lite mer, trots allt blir det femtio mil fram och tillbaka, så jag bestämde mig för domkyrkan

Nordens största kyrkobyggnad, drygt 118 m hög och precis lika lång. Påbörjad 1272 eller 1273 och invigd 1435 - då var den ändå inte riktigt klar. Nästan tvåhundra år har den tagit att bygga. Jag påminner mig också att S:t Maria kyrkan hemma i Risinge började byggas i slutet av 1100-talet eller möjligen i början av 1200-talet och därmed är upp emot 100 år äldre än domkyrkan

Fasad mot väster

*

Interiör

*

Rundvandringen blev en nyttig historielektion, jag har glömt mycket, men kyrkans broschyr gav mig en kort repetition.. Väl hemma googlade jag också runt lite.

Erik den helige föddes 1125 och dödades 1160 just där domkyrkan nu står. Enl sägnen sprang det fram en källa precis där han föll och jag antar att det var detta som avgjorde att nya domkyrkan skulle byggas just där.  Erik den heliges relikskrin förvarades först i gamla domkyrkan vid Östra Aros (Gamla Uppsala) men fördes över till domkyrkobygget när detta startades 1273

Erik den heliges förgyllda relikskrin

*

Gustav Vasa-sarkofagen

*

*

Nöjd med dagen vände jag bilen hemåt igen.

Och tack för ett par trevliga timmar Peter och Claes!

***

KÄRA DAGBOK

***

Kära dagbok!

I lördags var jag i Uppsala för att träffa fotokompisar på Fågelsången. Just det har jag ju redan berättat om så nu ska jag berätta om annat jag gjorde. Efter fikat gick jag på stan och drog lite. Det var ganska mycket folk men hände inget särskilt och inte träffade jag nån jag kände heller. Då tänkte jag att eftersom jag hade kameran med kan jag ju ta kort på några kända hus. Domkyrkan är så stor så det är svårt att få plats med hela på ett kort eller så måste jag gå låååångt bakåt och det ville jag inte. Det viktigaste är ju ändå den där fina färgen på kyrkan och den syns ju här.

*

*

Sen gick jag tillbaka dit där Fågelsången ligger och därifrån kan jag se slottet som jag tror är väldigt gammalt, kanske 500 år eller så. Lustigt, det har nästan samma färg som kyrkan fast det inte är tegelstenar, inte så det syns i alla fall.

*

Där var det en massa fåglar som flög kring och en lång stund försökte jag få några skarpa men det här är nog den enda som blev skarp och som flög. Den fick bli i svartvitt, jag tror att det är en skrattmås med sånt svart huvud.

*

Den här blev inte så skarp men jag tycker den är roligare ändå, jag tänker att den inte är så gammal och leker att den kunde åka skateboard på räcket, sådär som duktiga tjejer och killar kan göra.

*

Kajorna är alltid roliga, tom när dom sitter still som den här. Dom har världens koll på allting ser det ut som. Och det var fint med dom gröna löven också.

*

Sen kunde jag inte hitta på nå´t mer så började åka hem igen. Inte på en gång, jag tänkte stanna i Järna och fika och se om Shikha var hemma. När jag kom till Järna började jag med fikat i kulturhuset, fast jag tog några kort på dom där lustiga husen också. Alla hus ser ut som dom är målade med vattenfärger, lite bleka och så där. Det ser lite blodfattigt ut så jag gjorde den här bilden lite brungul istället, det går lika bra

*

Jag har ju varit där många gånger och vet att det är mycket jag tycker om, dom här lamporna i taket till exempel. Dom är gjorda av tyg och trä och det blir sånt mjukt skönt ljus av dom., det känns nästan som hemma på nå´t sätt. Jag har försökt köpa en sån men dom som gjort dom har slutat och dom har inte hittat nån annan än fast det är flera år sen.

*

Medan jag satt där i fiket sen och åt min kardemummabulle tittade jag på alla som var där. En gubbe som satt vid bordet bredvid mig tyckte det var en stor lins jag hade på kameran och jag höll med. Utanför satte sig två tjejer på en bänk och båda hade långt utslaget hår som jag tyckte såg fint ut så jag tog en bild genom fönstret på dom också fastän jag inte känner dom.

*

Bredvid mitt bord satt det ju andra och den här gubben hade hängt sin jacka på ryggstödet till stolen så det såg ut som, ja, jag vet inte riktigt. 

*

När jag fikat färdigt gick jag upp på andra våningen, där finns sköna fåtöljer och soffor. Det finns andra stolar också, dom här hade fin färg och så gillar jag trä, det kan bli så lent att ta på.

*

Sen åkte jag till Shikha som var hemma och vi tittade på hennes nya hus och pratade en lång stund. Sen gjorde jag inget mer utan åkte hem.

***

UPPSALA DOMKYRKA

***

Hur trevligt Göran, Peter och jag än hade det på Fågelsången kändes det lite snopet att ha åkt så långt och det bara blev tre personer, alltså kände jag för att göra något mer av dagen. I Uppsala är det alltid mysigt att promenera så jag bestämde mig för att ta en promenad, och startade med gatan som går in vid Fågelsången. Där hade jag bilen parkerad och kunde bli av med den ena kameran, med mig tog jag bara den stora med Minoltaoptiken, 85:an på. Den gatan leder ju upp till domen som jag vid tidigare Uppsalabesök nöjt mig med att titta på på avstånd. När jag går den här vägen ser jag tydligare hur den reser sig imponerande stor ur den andra bebyggelsen.

*

*

Jag blir imponerad både av storleken men också av den varma tegelfärgen, den fina gotiska stilen och de höga tornen som gör att den inte ser så tung ut som en romansk stil skulle ha gjort.

*

Ännu närmare är det tegelfärgen åter jag njuter av även om man kan se hur olika tegelkvaliteter används, säkert under olika tidsepoker. En del kan säkert vara senare tiders lagningar, men jag läser på informationen när jag kommer in att kyrkan byggts under perioden 1271-1435, dvs under 164 år. Så visst, järnvägstunneln under Hallandsåsen blev försenad och jag upplevde det som en låååång byggperiod, men det gäller att ha perspektiv på det som sker. Jag tänker att nuförtiden är en generation omkring 30 år, dom flesta väljer att skaffa barn relativt sent, förr i tiden skaffade man barn tidigare. Säger vi att generationslängden då var 25 år istället (den var antagligen ännu kortare) så var det typ 7:e generationen efter dom som började bygga kyrkan som fick vara med om invigningen 1435!

Alltså som om jag startade ett projekt nu skulle det vara mina barnbarnbarns  barnbarnbarns  barn som fick inviga projektet. Det är framförhållning det!

*

Väl inne möts jag av strålande vacker musik, en gosskör med orgelstöd övar för fullt där framme. Jag är oerhört förtjust i musik och av klassisk musik är det orgel som jag tycker allra mest om och att få sitta en stund i Uppsala domkyrka och lyssna på orgel med körsång till är underbart. En stund blir nog gott och väl en timme men eftersom det är övning, man avbryter gång på gång för att ändra på saker jag inte förmår uppfatta skillnaden på, är det inga problem för mig att fotografera och då och då byta position.

*

Medan jag sitter still och lyssnar böjer jag på nacken och tittar på det vackra taket

*

Förutom av kören själv är jag imponerad av körledaren, en kvinna med väldigt enkelt och naturligt sätt men som ändå agerar med stor auktoritet som dirigent och körledare. Dessutom har hon själv en synnerligen vacker röst, hon visar ju gång på gång själv hur vissa partier ska låta.

*

*

Det är också roligt att studera grabbarna i kören, också dom tydligt engagerade i vad dom gör samtidigt som dom naturligtvis kollar lite på vad som pågår runt om. Inte första gången dom sjunger, det är uppenbart.

*

Lite vid sidan om sitter organisten vid kororgeln som inte är någon liten orgel, jag är inte säker men det kan vara så att den är kopplad till stora orgeln, där jag satt såg jag inga separata orgelpipor för den, dessutom lät det som stora orgeln, men jag är inte säker.

*

Ytterligare en bild på körledaren och delar av kören får avsluta. Jag ser något vackert och mycket symboliskt i dom typiska dirigentrörelserna hon gör när hon leder gosskören framför sig. Och jag hinner också tänka att den klassiska kulturen fått stryka mycket på foten för all nyare kultur. Uppfatta nu bara inte detta som ett angrepp på den moderna kulturen, för det är det inte. Men när jag sitter och lyssnar på det här i en så fantastisk byggnad tänker jag att det är viktigt att behålla det här också!

*

Mycket nöjd med mitt Uppsala-besök drar jag mig så småningom ut igen.

***