PAUS I KORSHEDEN

***

Idag åkte jag upp till Korsheden. Det är tre månader sen jag var här. Jag har med mig lite mat för att slippa handla. Den självvalda karantänen har gjort att jag känner mig en smula handlingsförlamad, men jag behövde en paus. En paus från vardagslunken, men också en paus från ansvaret hemma. Jag har konstant dåligt samvete för att jag inte orkar möta I som jag vet att jag borde, jag fixar helt enkelt inte det jag vill och det jag borde. Nu är äldsta dottern hemma så jag kan ta några dagar på egen hand. Om någon undrar så har I en Alzheimerdiagnos sen tre år. Det mesta funkar fortfarande rätt bra och jag är full av beundran hur hon själv möter sina motgångar och sina besvikelser, men jag behövs mer och mer.  

*

Bilden tog jag förra gången jag var här, i februari.  Stjärnhimlen fascinerar mig alltid, den påminner mig om evigheten, livets utsatthet men också om livets skönhet. Bloggar gör jag ganska ofta för att få försjunka i mig själv då och då, för att få vara i min egen värld en stund. Då och då är en underdrift, egentligen är det alldeles för ofta en ursäkt för att göra något annat, istället för att göra det jag borde. Men nu är det här jag är. Undrar om det inte är Orion därnere vid horisonten förresten.

* 

*

Natti, natti.

***

NATTHIMLEN OVANFÖR TRÄDET

***

Gu´va´mycket snack det är om skärpa, sensorer och teknik, det är väl bara att prova tänkte jag och gick ut och fotade stjärnhimlen kl 21.03 på fri hand med vidvinkelzoomen, största bländare 4,0 och 1/13 s. ISO hamnade på 16 000. Och inte var det något problem inte, stjärnorna blev fina skarpa prickar...... Vilken pensionärshand tänkte jag.......

*

Obs, inte meningen att vara elak åt något håll, försökte bara vara lite rolig.....men tyckte det var fint att silhuetten av trädet faktiskt syns!

*

Måste faktiskt förstoras! Idag i dagsljus ser jag också att det måste vara kvällsljus för att inte dagsljuset "dödar" bilden.

*

Natti!

***