MED BIL GENOM EUROPA - 1959

***

Båda mina föräldrar växte upp i små omständigheter och i små samhällen, säg med 100 invånare.  Kanske förklarar det deras starka intresse för Europa och andra kulturer, längre bort än så tror jag inte deras intresse gick. Men Europa var spännande nog på 50-talet, när kriget äntligen var slut och Europa tack vare Marshallhjälpen oväntad snabbt hämtade sig från krigets förstörelse. Före kriget hade de inte råd att resa, under kriget gick det inte, nu fanns plötsligt både praktiska och ekonomiska möjligheter.

*

Vi var typisk medelklass, båda lärare även om pappa sen drygt 10 år var skolinspektör. Men just därför reste han mycket till alla skolor, stora som små, tom riktigt små, och därför skaffade han sig bil i början av 50-talet, minns jag rätt tog han körkort när han precis fyllt 50. Här våren 1959 har han precis köpt sin 3:e bil, en Simca Vedette, en fransman. En i mitt tycke riktigt elegant tvåfärgad bil med vita däcksidor och med en sidventilad V8 på 84 hkr. Här är vi ute på första turen med bilen som vi säkert hämtat ut samma dag, dom provisoriska (röda) registreringsskyltarna sitter på och bruksanvisningen har vi lagt på framstötfångaren eftersom vi kollat på en del saker. Tyvärr glömdes den där när vi så körde iväg så det var första och enda gången vi tittade i den! Men fin va?

*

*

Och att det blev en fransk bil var inte att förvånas över. Både mamma och pappa var väldigt intresserade av Frankrike. Pappa läste allt om fransk historia före franska revolutionen och mamma läste franska språket. Under mina tonår gjorde vi resor till Europa och med Frankrike som huvudmål tre gånger, vart tredje år - 1956, 1959 och 1962. Det tog dom tre år för att få ihop till varje resa.

Och nu var det 1959 och det blev alltså en resa i den nya Vedetten. Vi var ut e ca fyra veckor varje gång, bestämde aldrig hotell i förväg men bodde på så enkla hotell som möjligt där vi tyckte det var lagom att stanna. Och dagsetapperna var korta - 15-20 mil utom när vi rullade genom det platta Nordtyskland där också dom alldeles nya motorvägarna gjorde längre etapper mindre tröttande. Och vi som kom från Dalarnas krokiga grusvägar trodde knappt våra ögon när nybyggda autobahn öppnade sig mil efter mil och med mycket begränsad trafik med dagens mått. Och utan hastighetsgränser - även om vi körde väldigt lugnt, sällan över 100 ens här.

*

Men som sagt, målet var ju Frankrike. Och här finns mycket att se - vi  missade inte ett slott, inte en katedral efter dom vägar vi körde. Ambois, Chenonceaux, Tours, Versailles, Nimes, Carcasonne, Aix-en - Provence - you name it! Och vissa kommer jag verkligen ihåg än, här kommer katedralen i Reims, en av de större. Och den dominerar stadsbilden fullständigt! Obs skylten, är det nån som kan missa katedralen härifrån? Och i förgrunden en äkta fransk polis med vita manschetter och visselpipa i mun, en visselpipa som användes mest hela tiden.

*

Utanför Reims finns några av de mest berömda Champagnetillverkarna och naturligtvis besökte vi någon - Taittinger kanske, kommer inte ihåg. Men resan gick vidare och på just denna resa skulle vi framförallt utforska Provence. Här har vi kommit till Nimes , en av de största städerna i landskapet och med ett mycket påtagligt romerskt förflutet, och här bokade vi in oss på ett evenemang i den gamla romerska arenan., sådär 2000 år gammal. Mycket folk på väg som ni ser

*

Och då, 1959, var tjurfäktningar ännu inte utdömda. Många tror att de bara fanns i Spanien, men just i södra Frankrike och Provence var de också ganska vanliga. Mycket folk som ni ser, och MYCKET varmt. Vi hade köpt av dom billigare biljetterna utan att förstå varför just dom var billiga, men ni fattar, dom låg i eftermiddagssolen förstås! Gissaratt lufttemperaturen i skuggan var 35 C. Och det hela tog väl över tre timmar, i solen...  Och denna enda gång jag sett tjurfäktning räckte, det kände jag redan då, slutade gjorde det bara på ett sätt....

*

I Provence hittar man också Aix-en-Provence, här en typisk fransk boulevard. Och till vänster en sån där fin gammal Citroen, kanske en Berliner 11 med stora stänkskärmar och på dom stora fristående strålkastare. När jag blir gammal, eller åtminstone lite äldre, ska jag skaffa mig en sån och meka lite och köra med....

*

Men vi var ju i Provence och alltså måste vi ner till kusten, Cotes d´Azur. Här har vi gjort en avstickare till ett litet samhälle efter kusten och uppenbarligen inte någon känd badort. Mycket enkelt och primitivt, men Medelhavet inte desto mindre. Och här fanns nog bara fransmän, och så vi då

Ja, efter ytterligare ett antal slott och katedraler, och en del annat, vände vi så småningom norrut igen

Au revoir!

***