FÖRSTA GÅNGEN FÄRG - LUDVIKA 1956

***

Mitt i negativalbumet med 24 x 24-bilderna från Roboten, bland dom svartvita filmerna, fanns en positiv färgfilm, en Ferrania, tagen sommaren 1956. Alldeles säkert dom första färgbilderna. Såvitt jag förstår har jag tagit bilderna samma dag, det är en fin sommardag, och jag har gissningsvis cyklat genom stan eftersom jag var femton år. Kvaliteten är inte så hävlig men jag visar hela serien ändå, för mig är det en nostalgitripp men det visar också den charmiga småstaden Ludvika långt innan butiksnedläggningar, obebyggda rivningstomter och stora parkeringsytor satt sin prägel på stan. Jag börjar där vi bodde, från mellanvåningen i trevåningshuset på Carlavägen 31, hörntomt Carlavägen/Högbergsgatan   

*

Från balkongen, huset mittemot. Där bodde Tunelli , en tomt vi inte vågade sätta vår fot på, strängare fanns inte

*

Fortfarande från balkongen, snett över Högbergsgatan, huset till vänster låg, från balkongen sett, till höger om Tunellis hus. Det här huset var ett fyrafamiljshus, här bodde bla Paavo som jag flera gånger bloggat om. Man ser hörnet av tomten till vårt hus och det är Carlavägen som mynnar ut på Högbergsgatan

*

På gården står pappas splitternya Vauxhall Velox

* 

Storasyster Sigbrit sitter och läser på gräsmattan. Kan det vara Fickjournalen kanske?

*

Här är jag inte hundra men jag tror det är Skolgatan bort mot Vasaparken och Kasttjärn och nya telegrafhuset där framme till höger

*

Här är jag i alla fall på Carlavägen på väg upp mot stan men ser mig tillbaka ner mot Högbergsgatan. Bilen där framme (tvåtaktare ser det ut som) är just på väg över Skolgatan och till höger ser Nya Folkets Husbygget ut att ha startat

*

 Här har jag kommit upp till Storgatan. Till höger ligger torget där Domus börjat byggas, bussen kommer på Storgatan och korsar just Carlavägen.I det röda huset mitt emot ligger speceriaffären Olle Ericsson med ingång på hörnet, där hade jag gjort mitt första jobb (cykelschas) en vecka tcå år tidigare. Huset är ju sen länge borta, där ligger nu Handelsbanken  i hörnan. Längst bort i bild ser man stadshuset, där låg stadsbiblioteket på bottenplanet där jag jobbade extra ett par gånger i veckan, för att få pengar till film

*

 Så har jag tagit mig Storgatan fram ner mot Viadukten som ni ser längst bort i bild. Hörnaffären till vänster var väl den som hette Ferms hörna? Och till höger ser man Hemslöjden

*

Så har jag tagit mig över viadukten och är på väg ner på andra sidan. Byggnaden till höger kallades ASEA-skolan och inrymde bla ASEA verkstadsskola, men här hade också läroverket hyrt in sig, vi hade fler lektioner här än i det gamla läroverket vid Vasabacken, det som nu är grundskolan Vasaskolan. Vid trottoaren till vänster där folk går låg Wienerkonditoriet. Där hände att jag köpte en halv buttekaka när suget satte in

*

Så framme vid ASEA-plan. Gillar att det står ASEA och inte ABB eller Hitachi på högkontoret.

*

Så har jag cyklat runt ASEA och tagit mig till badplatsen Hällarna vid Väsman

*

Sista två bilderna är jag osäker på, känner inte riktigt igen mig men jag tror jag fortsätter cykla ur stan, är det kanske träimpregneringen som ligger därnere? Fast den borde jag känna igen, där har jag också haft sommarjobb

*

*

Så var det, Ludvika i färg 1956

***

AM-/ FM-RADION

***

Den stod där i fönsternischen i det gamla bostadshuset från 1700-talet uppe i Laxsjön, en mil bortanför Tuna Hästberg där jag fotade Guckuskorna. Just den här typen av klassiska radioapparater ger mig tydlig nostalgikänsla. Det här är en Blaupunkt, sista radioapparaten vi hade medan jag bodde hemma var en Telefunken, men av precis det här snittet. Vår Telefunken var nästan 50% större, säkert hade jag påverkat pappa att köpa den, hifi och med ganska stora bashögtalare. Och förutom dom vanliga AM-banden Långvåg, Mellanvåg och Kortvåg fanns också FM, med frekvensmodulerad signal och störningsfri på ett annat sätt än dom amplitudmodulerade banden. Tyvärr är den slängd idag, den hade varit rolig att ha kvar, kanske går det fortfarande att hitta radio Luxemburg? Jag kommer inte ihåg precis, men uppåt 20 rör och 29 kretsar.  Riktigt bra ljud, två hyfsat stora framåtriktade baselement och så diskant och mellanregister åt sidorna, HiFi minsann, men inte stereo. Det fanns nog, ska jag gissa vi köpte den här i mitten av 50-talet, men var dyrt och ovanligt

*

*

***

VÄSMAN RUNT

***

Efter en kort skogspromenad för att kolla kända svampställen och därefter ett dopp i Bartjärn (18 C) ägnade jag seneftermiddan och kvällen åt Ludvika och en tur runt Väsman. Det blev flera stopp, det längsta i Blötberget 

*

*

Första stoppet var dock Ludvika och nostalgibesök i det kvarter vi först bodde, avgränsat av Carlavägen, Engelbrektsgatan, Högbergsgatan och Skolgatan. Jag tyckte det var ett stort kvarter. Det visade sig att i just det kvarteret finns alla hus från min uppväxttid kvar, det är fem hus. Här en bild på vårt hus, idag finns något tech-bolag i huset. Vi bodde på andra våningen, pappas arbets- och sovrum i hörnet under balkongen, finrummet med burspråk i hörnet till höger. Lägenheten var omodern också med den tidens mått - kokspanna i källaren och vedspis i köket.

*

På väg genom Gonäs bestämde jag mig för att åka upp till Halvars, utsikten över Väsman och stan brukade vara fin där och det är den fortfarande, en parkerings- och vändplan för bilar och rastplats med slyrensad utsikt, första bilden in mot stan, andra bilden över Sollen och skogarna på andra sidan. 

*

*

Nästa stopp blev så Blötberget. Det som fick mig att stanna tilla var inte gruvlaven utan det hör huset med tillhörande skylt.

*

Sen blev det gruvlaven och området däromkring, där fanns mkt att se och jag återkommer nog.

*

Via Saxdalen och Sunnansjö över  till östra sidan av sjön, tillbaks till Ludvika, vidare till Söderbärke och hem till Korsheden igen.  Och lätt att konstatera - det är lika vackert runt Väsman som det brukade vara för 65 år sen!

*

***