FOTOTEKNIK 1952

***

Morfar och storasyster Sigbrit i läshörnan på Carlavägen 31, Ludvika. Jag var elva och höll på att lära mig pappas lådkamera, 6 x 9 (cm) -  8 bilder på 120 film. Kameran var utan avståndsinställning, hade bara en tid och B (Ball) och kanske två bländare, kommer inte ihåg säkert. Här hade jag insett att genom att lägga kameran på ett bord kunde jag fota också inomhus i befintligt ljus genom att använda B-inställningen, utan gummiblåsa. Huvudmotivet är lite för nära för riktig skärpa, skärpa finns på det som syns i spegeln, men oskärpa är inne idag så det passar bra.  Morfar Andreas är här 80, han var född -72 (1872), storasyster Sigbrit är 15. Tiden, vad det nu är, går - morfar har varit borta i nästan 60 år, storasyster i 5.

*

*

***

NU VET JAG - LUDVIKA 1952

***

Insteget till fotograferingskonsten gjorde jag med pappas lådkamera i början av 50-talet, men jag har varit lite osäker på om det var 1951, -52 eller -53.  Nu vet jag att det i  alla fall inte var senare än 1952. Det slår mig att det är lätt att räkna ut när jag tittar på bilden på mamma och storasyster Sigbrit, tagen på Sigbrits konfirmationsdag. Sigbrit var född i okt 1937, alltså fyllde hon 14 hösten 1951 varför  konfirmationen  var våren 1952. Båda bilderna i princip ocroppade.

*

Tyvärr blev kameran aldrig sparad (inte har jag nå´n mobilbild på den heller). Minns jag rätt sa pappa att han köpt den till hans och mammas bröllopsresa 1936. Men en klassisk lådkamera som gav 8 bilder 6x9 på vanlig 120 rullfilm var det.  Fixfokus var det, möjligen två bländare (8 resp 11 kanske), fast slutartid och så B förstås 

*

Storasyster Sigbrit 14 och mamma 43 i trädgården på Carlavägen 31 på Sigbrits konfirmationsdag 1952. Typiskt lådkamera-perspektiv, taget i maghöjd!

*

Kompisen Paavo Silvenoinen framför garagen Carlavägen 31, sannolikt vintern 1952. Här måste jag stått på husets kökstrappa och tagit bilden

*

***

APROPÅ JERRYS LÅDKAMERA - LUDVIKA 1953

***

Jerrys fina blogg med bilder på och gjorda med en Agfa B2 lådkamera väcker starka minnen. Mitt nyfikenhet på foto väcktes när jag hittade pappas gamla lådkamera i skåpet som stod i vardagsrummet hemma på Carlavägen i Ludvika. Minns jag rätt sa pappa att han skaffade den när han och mamma förlovade sig 1934, den såg i alla fall klart äldre ut än Agfan Jerry visar, inga dekorativa ringar eller sånt. Men ungefär samma storlek och såklart för rullfim 120, 8 st 6x9 - bilder blev det (i bästa fall). Jag minns hur häftigt jag tyckte det var att kunna ta egna bilder! Jag kan nog säga att jag omedelbart blev fotobiten. Bilderna är alla från 1953, jag var tolv år och några månader i början där. Bilderna har jag visat tidigare i olika sammanhang men Jerry filosoferade ju lite kring vad man fotade förr i tiden med en sån kamera. Jag kan ju bara svara för mig, men det här är i alla fall en "autentisk" serie från 1953 tagna med lådkamera. Berättar lite kortfattat om innehållet under varje bild.

*

Två kompisar, Paavo och Lippe (LillPer). Paavo har jag berättat mer om i andra bloggar. Detta är på en ödetomt vid Carlavägen, snett mittemot vårt hus (Carlavägen 31)

*

En av bästisarna, Anders, här på Prästgårdsgatan

,*

Mamma och pappa i pappas arbetsrum hemma. Som skolinspektör reste han mycket men hade ett kontor hemma. Stativ hade jag inte, här har jag lagt kameran på ett bord och kört B = Ball dvs "på tid" (ni vet, dom gamla storformatskamerorna hade en gummituta med gummislang för att utlösa slutaren och kameran var öppen så länge gummitutan var intryckt, normalt några sekunder).

*

Våren 1953 köpte vi vår första bil, en Vauxhall Velox. Pappa reste väldigt mkt på landsbygden ända upp mot Västerdalarna och att pussla ihop bussar och tåg var inte det enklaste. Med bil gick det väldigt mkt lättare och resorna blev både effektivare och kortare där många övernattningar på pensionat och privatrum kunde sparas in. Här är pappa vid ratten, mamma vid sidan, säkert vid en av våra första bilturer

*

Pappa vid ratten

*

Storasyster Sigbrit och mamma i trädgården på Carlavägen 31 där vi hyrde en lägenhet på mellanplanet. Huset står fortfarande kvar

*

Kompisen Monica var ett par år äldre och bodde i våningen ovanför oss, här är hon nere och provspelar på vårt piano. Pianot står nu sedan länge hos oss men det blir längre och längre mellan att jag sätter mig vid pianot och spelar. Konstigt, jag älskar musik

*

Här är det också Monica som brottas med min lillebror Dag. Kommer ihåg än idag att jag ville arrangera en bild med någon form av aktivitet så vi bestämde att Monica och Dag fick brottas på skoj

*

Släktfotot. En av dom bilder jag är gladast för att jag tagit. Bilden är tagen i Deje där mormor och morfar bodde Här har dock mormor gått bort, jag tror året innan. Från vänster morfar som fortfarande bär sitt sorgband på vänstra kavajslaget. Han är 81 år, dvs ett år äldre än vad jag blir senare i år. Därefter kommer mammas yngre boor Frej med sina två pojkar Göran och Bengt, därefter pappa med lillebror Dag i knäet och så mamma på stolskanten. När jag tänker efter undrar jag om detta är samma år som mormor dog, mamma brukade inte ha svart klänning, här ser hon uppklädd ut. Kanske var det 1953 mormor dog, eller så ska vi bara besöka graven i kyrkan som heter nedre Ulleruds kyrka

*

Jag tar med den här bilden också, den påminner mig bra om hur lätt det var att göra misstag. Glömde man att dra fram filmen blev det så här. Det fanns ingen spärr mot dubbelexponering och kopplad slutarspänning och filmframdragning låg nog fortfarande tjugo år fram i tiden, åtminstone räknat från när den här kameran tillverkades. Som jag minns det behövde inte slutaren spännas särskilt alls, mitt känselminne säger mig att slutaren var en liten spak som man förde åt sidan, säkert spände man någon liten slutarfjäder i utlösningsrörelsen och som något ögonblick senare gled förbi spärren och öppnade slutaren.  På bilden är det julstök, mamma låter Sigbrit smaka på köttbullarna, ser inte vad pappa gör och Dag verkar kavla eller trycka ut en deg. Eftersom det är julstök är det antingen december 1952 eller december 1953

*

***

FORTSÄTTNINGEN PÅ HISTORIEN OM PAAVO

***

För några veckor sen gjorde jag en blogg om den här bilden och min gamla lekkamrat i Ludvika, Paavo, ni kan läsa den här  https://www.fotosidan.se/blogs/khaladsphotoblog/paavo-1952.htm

*

I den ställde jag många frågor om Paavo, frågor jag aldrig fått svar på, inte förrän jag fick reaktioner på den bloggen. Som jag brukar göra när bloggarna har anknytning till några av de orter som har FB-grupper jag är medlem i, delar jag bloggen med dom grupperna. Den här gången delade jag så klart bloggen med Ludvika-gruppen. Flera gånger har det också lett till kontakter som har varit riktigt roliga. Också den här gången fick jag svar, både på bloggen men också FB-sidan, från alla hans fem hans barn! Jag som inte varit i kontakt med Paavo på typ 65 år fick alltså veta att han har 5 barn och själv finns på ett äldreboende i Ludvika, jätteroligt! Och alla barnen tyckte det var roligt med bilden på pappa och texten. Nästa gång jag/ vi är i Korsheden får det bli ett besök på äldreboendet! Säg sen att det inte är nå´n nytta med bloggen......

*

*

***

EN ANNAN TID

***

Tillbaka på hemmaplan i Finspång igen fortsätter jag att skärskåda ett gäng  50-talsbilder. Inte helt enkelt, bla har jag svårare än jag trodde att skilja bildkvalitet från annat, nostalgi tex. Och eftersom jag har fria händer att välja både tema och bilder, så det finns många möjligheter. För att kunna välja har jag försökt att göra klart för mig vad jag egentligen vill visa. Just nu har jag följande som en tänkt presentation av utställningen 

*

"En annan tid - Ludvikabilder från 50-talet

Javisst, allting var annorlunda då, på 50-talet. Inga datorer och inga mobiler, inte ens TV . Ändå är det inte det tekniska som är den stor skillnaden, för mig är det perspektivet på tillvaron och livet. Världen då, eller riktigare, min värld då, i lilla Ludvika, var så totalt annorlunda mot idag - liten, enkel, omodern, ostajlad och omedveten. Så lite det behövdes för att något skulle kännas märkvärdigt. Ändå fanns både hopp och framtidstro. Eller möjligen just därför.

Bilderna fokuserar på människorna, inte på stan. Och på perspektivet, mitt perspektiv."

*

Bilden nedan är en av mina tidigaste, tagen med pappas lådkamera, en 6x9 cm från 1953. Kameran har jag tydligen lagt på ett lågt litet bord, obetydligt högre än stolssitsen, och kört med B, tid säkert på känn. Flickan heter Monica, bodde i våningen ovanför vår där på Karlavägen 31, och var ett par år äldre än jag. Hon känner lite på pianot, jag tror inte hon regelbundet spelade, vilket jag däremot gjorde.

*

Monica vid pianot hemma på Karlavägen i Ludvika, 1953

*

***