Khalad Photography Blog
GLÄDJEDAGAR
***
Familjedagar med HELA familjen - alla tre barnen med resp och alla fem barnbarnen är glädjestunder över det vanliga, det känns ända in i hjärtat att ha alla omkring sig. Och sker inte varje år. Familjekräftskiva var skälet den här gången. Men som vanligt blir det mkt mer än kräftor. Det enda viktiga är att umgås. Och jag har fotograferat min familj, den gamla och den egna, i över 65 år och fortsätter gärna ett tag till . Såna bilder är alltid roliga att göra och alltid meningsfulla, fullständigt oberoende av vad alla tyckare och förståsigpåare tänker. Och familjebilder är situationsbilder, jag går aldrig omkring och städar eller plockat undan för att det ska bli mer bildmässigt, dom här är inte gjorda för varken salonger eller vinna utmärkelser.
*
Lovisa kollar när Hilda och Elias gullar med Makai, tollaren vid morgonkaffet igår lördags
*
Sen blev det bad förstås, Bartjärn står alltid på pogrammet
*
Agnes på väg i
*
Lite nya vinklar med 24:an, Elias i förgrunden med Agnes, Makai och farmor i bakgrunden
*
Samma bild nästan men skärpan på Makai
*
Oj då, nu blev det lite övervikt på Elias, men det blir helt annorlunda att ta action med porträttmöjlightet när 24:an sitter på
*
Vilma är otursförföljd i sommar, hon bröt ju armen i början av sommaren, nu hade hon kört omkull på sparkcykel i utförsbacke och dels skrapat upp alla fingrar på ena handen men också ett stort skrapsår på ena låret typ 2 dm2 så hon var försedd med diverse specialplåster för brännsår och fick absolut inte bada för infektionsrisken och då blir man ju lite purken. Men gudskelov hade hon hjälm....I alla fall hade hon, Lovisa och mamma Annika hunnit med att plocka lite svamp efter badet
*
Här hjälper Lovisa till att rensa och skära upp
*
Hilda passar på att få en stund i lugn och ro med en Sudokubok
*
Lovisa i sin eleganta klänning inför kvällen
*
Och solen lyste hela lördagen och långt in på kvällen så vi satt såklart ute och åt våra kräftor och sjöng våra snapsvisor. Här står brännvinsflaskan mitt på bordet, det är så det ser ut på kräftskiva. Genuint roligt med många skratt och lagom antal snapsar, självklart var barnen med hela tiden.....Just på den här bilden är alla våra tre barn med, från vänster Katarina äldst, därefter Hanna som är sambo med Stefan, därefter Annika som är yngst och så Stefan, mellan barnet. Klockan elva låg vi våra sängar, båda husen var välfyllda...
*
***
STILL GOING STRONG - BADHYTTEN, BARTJÄRN
***
Så står den därnere vid Bartjärn fortfarande, den gamla omklädningshytten, uppfräschad och fin. Minns jag rätt stod den här också när vi kom hit till Korsheden och Bartjärn första gången, 1965. Samma år vi gifte oss, I och jag. Det är, låt mig se, 54 år sen. För övrigt samma år vi flyttade till Finspång. Det här med tid blir bara konstigare och konstigare. Det mesta vi gjorde för typ några år sen visar sig vid närmare eftertanke vara för ett halvsekel sen, ungefär. Alldeles nyligen brukar vara för 5-10 år sen och förra veckan är en omskrivning för förra året.
*
Men visst är den fin med sina djärva färger på dörrarna. Ja, dörrarna ja, herr och dam förstås. Nej, förlåt, jag menar förstås dam och herr. Lite omodernt med separata avdelningar kanske men det gör inte så mkt, vi, som dom flesta andra, går inte in i hytten för att dra av oss badbyxorna. Eller på. Sitter man på en bänk därute går det utmärkt ändå. Men hytten är superbra att lägga kläderna i om man badar när det regnar, då blir inte kläderna våta, inte förrän man ska gå hem i alla fall. Och ni vet väl att det känns mycket varmare i vattnet när det regnar?
*
Förut brukade vi simma runt tjärnen ibland, särskilt stor är den inte. Eftersom det tog närmare en halvtimme gissade vi på att det blev 1000 m ungefär, vi hade ju tiderna från badhuset att jämföra med. Just nu blir det väldans kort för egen del, det är bara fritt och rygg som funkar. Trots att tjärnen inte är så stor är den rätt djup. Länge trodde vi på ryktet som sa 37 meter, extremt mycket för en så liten tjärn. Senare har vi hört att det var ordentligt överdrivet, ingen har lodat mer än 17 meter, vilket fortfarande är mycket. Minns jag rätt är medeldjupet i Hjälmaren nån meter eller så. Men visst, det kan finnas djuphål som inte lodats, både i Hjälmaren och Bartjärn.......
*
Förstora gärna den här fina badhytten!
*
***