NÄRA ÖGAT

***

En del nyheter får oförtjänt liten uppmärksamhet. I torsdags hade det kunnat gå riktigt illa för väldigt många. En asteroid med mellan 57 och 130 meter passerade då jorden på ca 73 000 km avstånd. Långt bort tycker ni kanske? Och inte så stor kanske ni också tänker, typ 100 meter? Jordens diameter är ca 13 000 km, så om jorden är tian i måltavlans mitt passerade asteroiden ungefär på  en fyra. Kanske siktet är bättre inställt nästa gång? Eftersom den kom i riktning från solen såg astronomerna den bara några dagar innan den passerade. Vad vi nu kunnat göra om vi sett den tidigare?

*

Efter bästa förmåga försöker jag lämna ingenjörstänket bakom mig, men då och då tar sifferintresset över. Vad hade hänt om den träffat mitt i prick? Säg att den var 100 meter i diameter (mln 57 och 130). Vanlig svensk granit brukar ha en densitet på omkring 5000 kg/m3. Den här klumpen borde väga typ 2,5 millioner ton. Så är det det där med hastigheten. 2019 OK, som den döpts till, rörde sig med hastigheten 24 km/sekund (86 000 km/h). Och eftersom hastigheten tas i kvadrat i rörelsenergin (1/2 mv2) blir det mkt, ungefär 4,5 x 10 exp 17 Joule. Är det mkt? Rätt mkt faktiskt, ungefär som 7 500 Hiroshima-bomber. Hade den träffat befolkade områden hade det tvivelsutan varit största katastrofen i mänsklighetens historia. Men nu var det ju bara en fyra på måltavlan.

*

Det är lätt att räkna fel på alla nollor, men en grov koll får jag genom att jämföra med asteroiden som exploderade över Rysslands tundra februari 2013. Den stenen uppskattades bara vara 17 m i diameter och explosionen beräknades motsvara 40 Hiroshimabomber, det borde alltså vara ungefär rätt. Och såna kommer i snitt bara ungefär en gång på 100 000 år. Tror man.

*

*

*

Lite flax behöver vi nog.......

***

FÖR ELLER EMOT? VINDKRAFT OCH MILANKOVIC-CYKLER

***

Däruppe på Ljungåsen, varifrån jag visade soliga vinterbilder i går, finns också ett antal vindkraftverk, noga räknat 17 stycken. Mig stör dom inte alls även om jag ser dom eller är såpass nära att jag hör dom. Faktiskt blir jag lite glad när jag ser dom och tänker vad bra, ren elproduktion, utan problem med lagring av utbrända bränslestavar. Eller kraftverksdammar. Jag har svårt att tänka mig att vi kan skaffa energi utan att det märks alls, alltså har jag tolerans för dom här tornen. Glädjande är ju också att solenergin de senaste åren blivit konkurrenskraftig mot både olja och kärnkraft helt utan subventioner och nu expanderar snabbare(egentligen har högre investeringstakt) än alla andra energislag tillsammans.

*

Det löser nu inte alla miljöproblem. Det är bra att vi åker mer kommunalt, men det stora problemet är väl att stora delar av Kinas, Indiens och Afrikas befolkningar nu också vill ha tvättmaskin och bil, precis som vi haft i kanske ett halvsekel. Och lite varmare kalla årstider och lite kallare under varma årstider. Och varför skulle inte dom få det, om vi har det?

*

 Att vi befinner oss i en tid av temperaturstegring orsakad av människan är de flesta överens om. Ändå får det för mig ett annat perspektiv när jag tittar längre tillbaka, till exempel läser Lars Branders utmärkta översikt i Allt om vetenskap från 2010

http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/isens-historia-pa-jorden

Jorden har haft många växthusperioder och många istider. Faktum är att vi nu lever i en istid som började för knappt 2,6 miljoner år sen men där nedisningarna nu är begränsade till Arktis och Antarktis. Den senaste stora nedisningen i Europa var för 18-20 000 år sen. Under vissa växthusperioder uppskattas jordens medeltemperatur varit ca 6 grader högre än idag och havsnivån 40 m högre. Och omvänt tycks det funnits perioder då hela jorden täckts av is. Koldioxidhalterna i atmosfären verkar vara avgörande för de långa förloppen medan jordbanans form och jordaxelns lutning verkar styra de kortare förloppen (kort förlopp ca 100 000 år), det som också kallas Milankovic-cyklerna. Jorden är gammal, typ 4,5 miljarder år, och vad som är normalt är ju inte helt självklart. 

*

Idag var det "vitt" väder däruppe på Ljungåsen

*

Här finns lite fakta om vindkraftsparken uppe vid Ljungåsen, totalt 110 miljoner kWh per år

***