FACIT

***

Det är så många som vet, och det slutar aldrig att förvåna mig. I skolan fanns det facit med alla dom rätta svaren. Rätt svar gav ett rött R, fel svar gav en bock, också röd. Oftast hade skrivningarna åtta uppgifter, i alla fall i matte och fysik. Fyra var godkänt, åtta gav A.

*

Nu för tiden vet jag aldrig om jag har rätt eller fel. Alla andra tycks veta det mesta, jag menar om gud finns och om mänskligheten är god eller ond eller om det går åt helvete med jorden. Alla vet, det är bara jag som inte vet. Själv är jag inte ens säker på vem jag är. Egentligen. Eller vem det är som är jag. Jag vet vad jag heter och vad det står i passet. Men det är ju inte jag, det är ju bara skalet, skinnet liksom. Och namn är lätt att byta, jag har lagt till Khalad, hjärta, för det känns som det viktigaste. Dessutom har jag fått det under vad ni antagligen skulle kalla skumma omständigheter. 

*

Eftersom det inte finns några bra ledtrådar, bara rappakalja som andra människor hittat på, går jag efter ljuset och glädjen. Och jag glädjer mig åt att jag är gjord av stjärnstoft. Och blir det igen, alldeles oavsett hur det ser ut runtomkring mig just nu..

*

Bilden är från Blötberget om ni undrar

*

***

PRODUCTION CLOSED

***

Tre bilder från Bergslagsgruvan, Blötberget. Gruvan var i gång 1945 - 1965, det är alltså över 50 år sen produktionen upphörde. Och tiden sätter ju sina spår. Men ett kulturminnesmärke är det i mina ögon. 

*

*

*

*

***

ROSTFÄRGAT

***

Fortfarande Blötberget, Ludvika

*

Förstora!

*

***

DEN GAMLA SCANIAN - BLÖTBERGET, LUDVIKA

***

Som sagt, det fanns mycket att intressera sig för där i Blötberget. Den här gamla Scanian hittade jag inne på området vid Bergslagsgruvan. Kanske har den stått där sen driften avslutade 1979, i så fall i nästan fyrtio år?  Skicket synes inte motsäga den gissningen.

*

*

*

*

***

VÄSMAN RUNT

***

Efter en kort skogspromenad för att kolla kända svampställen och därefter ett dopp i Bartjärn (18 C) ägnade jag seneftermiddan och kvällen åt Ludvika och en tur runt Väsman. Det blev flera stopp, det längsta i Blötberget 

*

*

Första stoppet var dock Ludvika och nostalgibesök i det kvarter vi först bodde, avgränsat av Carlavägen, Engelbrektsgatan, Högbergsgatan och Skolgatan. Jag tyckte det var ett stort kvarter. Det visade sig att i just det kvarteret finns alla hus från min uppväxttid kvar, det är fem hus. Här en bild på vårt hus, idag finns något tech-bolag i huset. Vi bodde på andra våningen, pappas arbets- och sovrum i hörnet under balkongen, finrummet med burspråk i hörnet till höger. Lägenheten var omodern också med den tidens mått - kokspanna i källaren och vedspis i köket.

*

På väg genom Gonäs bestämde jag mig för att åka upp till Halvars, utsikten över Väsman och stan brukade vara fin där och det är den fortfarande, en parkerings- och vändplan för bilar och rastplats med slyrensad utsikt, första bilden in mot stan, andra bilden över Sollen och skogarna på andra sidan. 

*

*

Nästa stopp blev så Blötberget. Det som fick mig att stanna tilla var inte gruvlaven utan det hör huset med tillhörande skylt.

*

Sen blev det gruvlaven och området däromkring, där fanns mkt att se och jag återkommer nog.

*

Via Saxdalen och Sunnansjö över  till östra sidan av sjön, tillbaks till Ludvika, vidare till Söderbärke och hem till Korsheden igen.  Och lätt att konstatera - det är lika vackert runt Väsman som det brukade vara för 65 år sen!

*

***