MÄNNISKAN OCH NATUREN - ÖSSBY

***

Så länge vi funnits har människan och naturen fått leva i samverkan, ända fram till i våra dagar nästan. Eller säg tills för drygt 50 år sen, eller 100 kanske, det spelar inte så stor roll i sammanhanget. Människan har nån miljon år på nacken och vi har fått anpassa oss till naturen ända fram till säg 1900 eller kanske 1950. Sen är riktningen en annan. Om ni frågar mig och ber mig peka ut vad största problemet är säger jag storskaligheten. Så länge vi arbetade småskaligt och därmed lokalt fick vi själva lida för våra misstag och stå ut med nackdelarna av det vi gjorde. Vi fick direkt återkoppling av allt vi gjorde, positivt såväl som negativt, och kunde göra avvägningar som gynnade oss också på lång sikt.

*

Idag är det annorlunda. Vi äter bananer och kiwi som vuxit på andra sidan jordklotet, vi dricker mjölk som mjölkats av korna i Portugal eller Spanien, våra kameror och läsplattor är gjorda i Taiwan eller Japan och våra bilar kommer bla från Tyskland och Sydkorea. Alltså kan vi inte se hur produktionen påverkar människor och miljö, vi kan inte själva bedöma hur nyttan balanserar insatserna. Det här gäller inte bara varuproduktion, det gäller i stort sett allt.

*

Små ljusglimtar finns. Solceller ser ut att ha potential att ersätta mycket av kärnkraft och olja, och solceller kan vi ha på våra egna hus och längs våra egna vägar. Och i grund är också datoriseringen nu på väg åt rätt håll, där vi själva skaffar oss den info vi vill ha i stället för att förlita oss på storebrors jättedatorer. Allt var definitivt inte bättre förr, faktiskt var nästan allt sämre. Men vi betalar ett högt pris för utvecklingen. Såklart har jag, och ingen annan heller, patentlösningar. Men själv betonar jag gärna en huvudprincip - mindre storskalighet och mer småskaliga lösningar. Och jag är optimist, det är inte för sent. Men det är dags att ändra riktning.

*

Del av ekonomibyggnad vid Össby fjärdingsgård

*

***

RISINGE - ÖSSBY

***

I morse fick det bli Risinge Össby för morgonpromenaden. Nog för att det grönskar alltid men faktum är att gult snart är lika vanligt. Maskrosorna - vilken sort det nu är, det lär finnas upp mot 10 000 maskrosarter - ger verkligen färg åt landskapet också.

*

*

*

*

*

*

***