KÄRLEK OCH NÄRHET

   * * *

Ytterst få av oss

har minnen från tiden

innan vi fyllde tre

Och under den tiden

- innan vi fyllde tre -

grundläggs nästan allt

*

Under tre år

formas vi till dom

vi är idag

*

Sen kan vi jobba

med oss själva

under ett helt liv

för att rätta till

det vi själva vill ändra på

ta bort eller lägga till

För det mesta

med magert resultat

*

Och under dom tre åren

betyder några få saker

mer än allt annat

Vilka?

*

Kärlek och närhet förstås

Precis som under resten av livet

* * *

*

(Jag vet att ni sett bilden förut)

*

HÅLLIGÅNG MED BARNBARNEN

*

När barnbarnen kommer till Finspång är badhuset nästan det första som gäller. Vi har ett ganska nytt äventyrsbad och det är jätteroligt, farfar brukar få åka både den gula lätta och den svarta spök-rutschkanan. Nu var båda föräldrarna med och därför fokuserade jag på att ta lite bilder. När det är mörkt eller grått ute är det dåligt ljus inne i badhuset eftersom belysningen oftast är låg och det visade sig att inte ens A7S:en var särskilt lyckad, jag hade satt på 70-200/2,8 med adapter och fokuseringen var minst sagt trög. Lite vardagsbilder blev det ändå.  Först dusch förstås

*

*

Det visade sig att äventyrsdelen var stängd för underhåll men istället var vi nästan ensamma i stora bassängen och med god plats för alla stora leksaker, och det var minst lika skoj. Härnere är inte så svårt....

*

Värre då däruppe även om det går för en stund....

*

...men länge dröjer det inte innan den välter...

*

...och det är ju lika skoj minst

*

Hemma igen är Elias trött, genomförkyld som han är, och kryper upp i arbetsrummets soffhörn tillsammans med paddan

*

och han gör ett av alla spel jag aldrig provat

*

Pappa Stefan passar på att jobba en stund i vardagsrummet medan allt är lugnt...

*

...och jag går in till arbetsrummet för att göra den här bloggen samtidigt som jag håller kontakt med Elias

*

Dom 4 sista bilderna hemma fick bli med A99:an och 135:an

*

Önskar er en superfin helg mitt i allt gråväder!

I AM

*******

*******

MISSLYCKADE BILDER ÄR OFTA BRA

*

Jag menar precis vad jag säger. Dom här bilderna har inte mycket rätt vad gäller teknik. Blixt, rörelseoskärpa, udda beskärning. Dom har blivit liggande utan att jag gjort ngt åt/ med dom. Ändå säger dom allt som är viktigt - Hilda är låg och har krupit upp intill mig i TV-soffan. Titta på hennes ansikte och känn sorgsenheten. Hon vill att jag håller armen om henne, fast hon är 9. Och jag kan i detta nu känna värmen av hennes kropp intill min, fast det är mer än två år sen.

Lite har jag förstås nu försökt hyfsa till bilderna i LR :-)

*

*

*

*

För att ni inte ska bli oroliga visar jag hur det såg ut samma dag några timmar senare när hon som vanligt letar efter grodor att pyssla om, nere på ängen

*

*

*

INTE NOVEMBER DÅ...

*

*